5 december 2019

Harriet och Olle är här!

 

Den har kommit nu! Tryckt och klar och jag kan hålla den femte boken i min hand! Lika fantastiskt känns det varje gång och lika pirrigt... vad ska mina läsare tycka? Själv älskar jag den... såklart!

Harriet och Olle är en lågmäld feelgood-roman som handlar om hur livet förändras när tillfälligheter blir händelser som ingen väntat sig. En berättelse om uppbrott, insikt, glädje och kärlek, blandat med smörstekta abborrfiléer, lite tjärdoft... och en gammal cd med Chet Baker.



Ett sammandrag ur boken...

Harriet lever i ett äktenskap där hon materiellt sett har allt hon kan önska sig men där hon känner sig kvävd och själsligt förminskad. Hon har aldrig riktigt passat in i det liv hennes man vill leva. Hur ska hon någonsin kunna göra en förändring utan att såra honom? Hon borde vara tacksam över sitt fina liv! Men en dag går det inte längre...

Olles morgon börjar oftast på samma sätt. Först frukost, sedan en pipstopp på verandan medan han funderar över hur dagen ska bli. Han delar sitt förnöjsamma liv med katten Frank i stugan vid sjön. Där odlar han grönsaker, funderar på att skaffa bin, fiskar från ekan och övar på att lära sig spela munspel. Och under de långa mörka vinterkvällarna täljer han slevar och en och annan skata i lugn och ro framför brasan.


Om du vill köpa Harriet och Olle så mejla mig och uppge namn och adress så ger jag dig mer information. Boken är på 308 sidor och kostar 189:- plus PostNords frakt 59:-. Min mejladress är evamari4@telia.com Jag signerar boken, men om du vill ge bort den i present eller julklapp och vill få ett annat namn skrivet än ditt eget så berätta det tydligt i mejlet.

Harriet och Olle finns dessutom att köpa på Kol & Rosor och hos Akademibokhandeln här i Falun.

Är du sugen på någon av de tidigare böckerna, Café Trädgårdslyckan, Livet efter Mats, Jag är Nora och Piongården så kan du köpa dem också.

Önskar er fina dagar!

3 december 2019

Underbar morgonrodnad


Underbar morgonrodnad genom kattnätet på balkongen, svår att fånga för verklighetens färger gör inte bilden rättvisa. Vi har snö, det är kallt och krispigt, december kan inte börja bättre. Kanske sol idag också?

Lugnet har lägrat sig efter söndagens adventskaffe för de mina. Så roligt att alla vill komma, det är alltid så trevligt att träffas... men skönt när de går hem igen. Jag är nämligen en riktig ensamvarg som trivs med min självvalda ensamhet. Nåja, jag har ju sällskap av Iris förstås. Lagom för mig! Men jag älskar mina fina och alla de upptåg de drar iväg mig på. Jag är väl omhändertagen, inte alla förunnat. Tänker på dem som är ensamma och vars värsta helg snart är här, som inte har någon alls som bryr sig. Eller som inte har någon att bry sig om... kanske ännu värre?

Nu ska symaskinen fram, igår på stan så hittade jag nämligen en klänning som jag, pang, föll för. Sällan det händer, nu har jag en ny julklänning! Eller snart, först ska den sys upp, såklart är den för lång för en kortis som jag.

Decemberkram till er alla.

30 november 2019

Ankomst


Nu börjar den fina adventstiden som leder oss mot jul. Adventsstjärnorna sitter uppe sedan några dagar och stakarna i fönstren tänder jag i kväll. Det är den här tiden som är den vackraste, som är värd mörkret och kylan. Och här hos mig har vi snö och allt är vitt och vackert. Jag önskar det vore lika lugnt, fint och vackert på hela vår jord. Jag tänker på Min julönskan, dikten jag skrev förra året. Samma önskan har jag fortfarande.

Min julönskan
Jag önskar att alla får lagom av allt
lagom av snö och fem grader kallt
Att alla får njuta av kvällar och dagar 
med lagom av julgröt i sina magar
Att alla har glädje och ro i sitt hus 
lagom av glögg och massor av ljus
Få själsligt lugn i decembertid 
känna lycka och uppleva julefrid
Och tänk om min önskan om fred kunde segra 
då skulle jag aldrig önska nåt mera...

Advent betyder ankomst. En fin första advent önskar jag er alla.

28 november 2019

Chokladkokostoppar, enkla och goda


Har precis gjort dessa kokostoppar och de är supergoda... om man som jag tycker om kokos. Dessutom är de glutenfria. Här är receptet.

Chokladkokostoppar ca 25-30
50 g smör
1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kakao
2 ägg
200 g kokosflingor
raspet från en halv apelsin

Mörk choklad att doppa de färdiga kakorna i

Smält smör, vispa i sockret, vanilj, kakao. Rör i de två äggen, apelsinraspet och sist kokosflingorna. Låt svalna i kylen. Klicka ut toppar. Grädda i 175 grader ca 12-15 minuter. När de kallnat, ge dem en botten av smält blockchoklad.

Nu har jag ätit tre... och alla var lika goda, hihi!

Ha det gott!

26 november 2019

Att släppa taget


Igår släppte jag taget och skickade manuset på min femte roman till tryck. Lika läskigt varje gång! Boken är en relationsberättelse och den har fått titeln... Harriet och Olle. Det fanns nämligen ingen annan titel som passade. Nu känns det bra att jag bestämde mig för det självklara namnet. Det är ju Harriet och Olle romanen handlar om. Boken hinner tryckas före Lucia, hurra! Kommer med mer info när det närmar sig.


Jag firade mitt släppta tag med ett bad, några tända ljus och ett glas champagne. Nej, det sista var ljug, ett flaska vitt vin var det som fanns i kylen. Men jag lovar att för mig var det champagne av ädlaste sort!


Nu ska jag ta itu med lite adventsstök, behöver baka till mitt traditionella adventsfika på söndag för mina närmaste. Nu kan jag börja tänka på annat än Harriet och Olle. Konstigt hur man lever nära sina karaktärer, eller... kanske inte konstigt alls när man umgåtts med dem i ganska precis sex månader? Som sagt... nu har jag släppt taget! I alla fall fysiskt...

Önskar er alla en fin sista novembervecka.

22 november 2019

Hjälp!!


 Jösses vad den degen jäste! Hjälp! Kanske för att jag närapå glömde den?


Därför att jag korrekturläste? Jo, så var det. Då blir jag helt uppslukad. Som ni ser så läser jag med linjal. Lättare att fokusera på en rad i taget. Slutkorr... hjälp! Snart är sista dag för inlämning till tryck! Nu har jag också bestämt vad bokens titel blir. Men det återkommer jag till.


Det blev två saffranskransar till slut. Så nu fortsätter jag med mitt linjalarbete. Gillar det!

Ha en god helg!

17 november 2019

Hemma hos mig


Hemma hos mig finns sällan något nytt att titta på. Samma gamla vanliga... av allt. Nu när jag har tid över, en konstig känsla efter att ha skrivit sedan i maj, vet jag inte riktigt vad jag ska göra av den. Tiden alltså. Då sätter jag på mig kanske-ändra-på-något-glasögonen... och plötsligt ser jag att nyponkvistarna, som nu torkat och inte hann bli så röda som jag trott, inte alls ska sitta kvar på vitrinskåpets dörrar i köket...


... nej, de ska istället hänga på gardinerna i burspråket! Jag tycker de passade ännu bättre här. Gardinerna är tunna i krinklad bomull och jag köpte fyra färdigsydda längder på Röda Korsets second hand för 50 kronor i våras, jo det är sant!


Inga stora förändringar behövs för att jag ska bli glad. Eller gladare... oftast är jag ju glad. Och nu hänger två små kransar av snören på vitrindörrarna i stället. Och de är inte heller nya, de har hängt där förut. Ett ombyte förnöjer... i alla fall mig.


Nu gör vi den kommande novemberveckan så bra vi kan. Eller hur?

15 november 2019

Den här tiden


Inte bara björnar och igelkottar, jag tror katter också går i ide under vintern?

Fredag. Jag har skickat ut mitt manus till testläsarna och har ont i magen. Tänk om de inte gillar det? Den här tiden är den värsta, så jobbigt att inte veta, att tvivla, jag närapå ångrar att jag skrev det.

Jag tror jag går i ide jag också! Ni andra kan ha en fin helg.

11 november 2019

Måndagskväll i köket


Det varmt och gott i köket, jag tänder ljus och njuter. Måndagskväll. Det har snöat en decimeter. Vitt och fint. Säkert hinner snön försvinna, den första brukar aldrig ligga kvar.


Tänkte bara kika in lite snabbt och tacka för alla peppande kommentarer om att manuset till min femte roman är klart. Tack alla rara! Redigerar för fullt.


Önskar alla en fin kväll!

8 november 2019

Resan är över


Vet ni? Mitt femte bokmanus är färdigskrivet och jag är helt uttömd. I mer än fem månader har jag levt med Harriet och Olle. Helt plötsligt är jag klar. Resan är över.

Men egentligen är det nu det största arbetet börjar. Genomläsning och redigering. Sen ska den ut på testläsning, redigeras igen, korrekturläsas, redigeras, så formgivning av både inlaga och omslag, och sen... klar för tryck! Många steg, men så vansinnigt roligt. Är så glad att jag kan slutföra allt själv. Och om allt går som jag hoppas så kommer boken att vara klar under december.

Sen det där med namnet på boken. Har fått viss kritik på mitt tidigare beslut och tänker ett varv till. Man kan ändra sig! Testläsarna ska få säga sitt. Så nervöst spännande det ska bli att få veta vad de tycker!

Fredag igen, novemberveckorna rullar på. Ha en fin helg!

5 november 2019

Novembermys med amaryllislökar och kottar


Äntligen kom jag mig för att plantera amaryllislökar. Tänkte köpa röda, det blev vita. Än är inte ens knopparna gröna, det blir de snart nu när de kommit fram i ljuset. Läste på förpackningen att man inte ska börja vattna förrän knopparna är fyra cm. Hm... jag vattnar mycket sparsamt, nästan aldrig!


Ser ni? Nu har kottarna fått komma fram. Mitt enklaste, naturligaste och billigaste inredningstips.

Mys i november och må gott!

1 november 2019

Nu stryker vi november medhårs


Istället för att förbanna november, som ju är den allra, allra, allra tristaste månaden, så välkomnar vi den tycker jag. Då känns den plötsligt trevligare. Jag tänker tända mer ljus, mysa mer, laga mustigare soppor och provsmaka glöggen! Jag pyntar med nypon på vitrinskåpet, norpade från den gigantiska Flammentanz-rosen utanför ingången, planterar amaryllislökar, läser härliga böcker... och skriver.



Nu stryker vi november medhårs, och snart, snart, snart, utan att vi vet hur det gick till, är det första advent!

Glad november på er!

29 oktober 2019

På kökshyllan


Kommer ni ihåg att jag visade den söta lilla dvärgcissusen för någon månad sen? Den har växt så mycket att jag måste flytta den så rankorna kan hänga fritt. Här kan du se den liten.


Enda platsen som var ledig var på kökshyllan. Kanske är det för mörkt, trots att det ser ljust ut nu när solen skiner?


I gott sällskap av en av mina madonnabilder som jag är så förtjust i, kransen av renfana, nu flera år gammal, en mortel jag ofta använder...


... en bukett torkade smörblommor och lilla söta kvasten, så praktisk att borsta bort både ett och annat med.

Äntligen har vi haft flera dagar med vackert höstväder, också idag. Passar på att ta en promenad varje eftermiddag medan solen är framme. Tack för alla fina kommentarer om mor. Tänk att så många ville lyssna på hennes reportage!

Ha en fin dag.

25 oktober 2019

Mor


Jag har haft en fantastisk mor. Säkert är jag inte ensam om det. Min mor gick bort 2005, 86 år gammal. För ett tag sedan hittade min bror en kassett, en kopia av en inspelning gjord 1997 av Radio Dalarna där mor blev intervjuad av Jon Norberg i ett program som hette Seniorliv. Hon berättar om sin uppväxt och sitt liv. Min bror tyckte det var så intressant så han lade ut det på YouTube.


Älskar det här ungdomsporträttet av min fina mor. Har du tid över så klicka här eller sök Margot Heimer på YouTube så får du höra henne berätta. Och om ni gör det så förstår ni vem som målat den fina lilla asken vid hennes porträtt.

Trevlig helg!

20 oktober 2019

Varför krångla till det?





Igår firade jag att jag skrivit mer än hälften på Harriet och Olle, min nya roman. Hurra vad det har gått undan! Bjöd mig själv på en Budapest, den största jag sett och den närapå godaste jag ätit. Och vid speciella tillfällen som det här så högtidsdrack jag kaffet ur Mon Ami. Det blir ännu festligare då.

 
Jag har bestämt mig för att ge boken namnet Harriet och Olle. Det har varit arbetsnamnet hela tiden. Som ni ser har jag haft en rad andra namn på lut. Inget har varit riktigt på pricken, så varför krångla till det? Harriet och Olle får det bli. 


Nu ska vi äta söndagsfrukost, Iris och jag. Hon är nämligen en central figur, om inte i boken så i alla fall under processen. Sen ger vi oss på kapitel 37, hej och hå!

Ha en fin dag ni också!

18 oktober 2019

Jättegott!


Tänk att jag glömmer bort vissa rätter. Som ugnspannkaka till exempel. Det är ju så gott! Häromdagen, när jag läste igenom det hittills skrivna i min pågående roman Harriet och Olle, blev jag påmind. Och sugen.


Lingonsylt till förstås. Jättegott! Ännu godare hade det varit om jag haft knaperstekt fläsk i. Men jag lovar, det dög gott utan också!

Ännu en helg är på väg in. Vad kommer de ifrån?

Ha det fint!

16 oktober 2019

Konsten att hålla sig flytande och min vita verbena


Jag vill tipsa om en underbart varm och lågmäld roman som i stora drag handlar om att aldrig ge upp det man tror på. Konsten att hålla sig flytande av Libby Page är en fin berättelse om nyvunnen vänskap, kärlek till en utomhusbassäng och att våga ifrågasätta och strida för det som har betydelse för många. Så här beskrivs boken på baksidan:

Rosemary är åttiosex år och har hela sitt liv bott i Brixton. Det har varit ett fint liv, men nu börjar saker och ting förändras. Biblioteket där hon arbetade har stängts, den lilla mataffären har blivit en trendig bar och framförallt har hon blivit ensam efter att hennes älskade make gått bort.

Kate är nyinflyttad och har fått arbete på lokaltidningen, det är inte riktigt den journalistkarriär hon drömde om. Men när den omtyckta utomhusbassängen hotas av nedläggning får hon en riktig story att lyfta fram. 

Det har varit trivsamt och stundtals igenkännande att få träffa Rosemary, Kate och alla deras vänner.

Så kan jag inte låta bli att visa den enda nu återstående växten på balkongen.


Den jag tjatat om så många gånger, min fantastiska vita verbena som varit rikblommande ända sen jag köpte den i maj. Än så länge har den klarat frosten och lever nu på lånad tid. Det är ju ändå den 16 oktober idag!

Önskar er en fin läsupplevelse och sköna oktoberdagar.

15 oktober 2019

Godmorgon!


Nu mörknar det allt tidigare och jag tänder ljus också på morgonen. Tänkte visa att en stor gammal glasburk kan förvandlas till en fin ljusstake med en enkel ljushållare i glas a la fem! kronor från Ikea. Speciellt bra för oss med nyfikna katter med yviga svansar. Tog till mig idén från @nordingarden på Instagram. Så smart!

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus!

12 oktober 2019

Hallå...


... kan jag få lite uppmärksamhet, tack!


Så här är det. Varje fredagskväll sitter min matte och tittar på nåt som heter...


... Idol! Och fastän jag ligger vid hennes fötter...


och försöker få hennes uppmärksamhet, alltså jag kråmar mig...


... och försöker se gullig ut... så liksom ser hon mej inte! Heja Tusse, ropar hon. Va? Är det en katt med i Idol?


Varför titta på tv när hon kan se på mej? Jag är ju hennes Idol.


 Tusse... hmpf! Mitt namn är Iris! Mjau. Prinsessa, ragdoll och Idol. Mjaaau. Så är det.

10 oktober 2019

Vilken bonus!


I söndags gick jag till skogen för att plocka lite mossa i god tid innan snön kommer. Korgen blev snabbt full, men inte av mossa utan av kantareller. Vilken bonus! Lycklig gick jag hem med mitt fynd. Och mossan får vänta ett tag till.

Ha en härlig höstdag! Ta en skogstur... vem vet?

7 oktober 2019

Enkelt, gratis och ännu en kvistlampa!


Ibland kommer mina akrylfärger fram. Men inte för att användas till det de är menade för. Nej, jag använder dem när jag vill måla mindre saker.


Som den här gamla stela lampfoten jag sneglat på en längre tid.


Började med att blanda till färgerna. Först blev den för gul och toppen för röd... så blanda om, blanda rätt! Och låt torka, det går på några timmar. Ser ni kvistarna? Just det, det blir ännu en kvistlampa!


Bara att klippa kvistar i lagom längd, sätta runt och knyta ihop med band eller snöre. Verkligen lätt som en plätt!


Nu står den på sin plats i sovrumsfönstret med lite mer karaktär och pondus... eller hur? Ett helt gratis sätt att piffa upp en gammal trött lampfot. Här och här kan du se mina andra kvistprojekt.

Nu har frosten slagit till, dagen efter förra inlägget fick jag hastigt plocka in alla växter som skulle vinterförvaras. Vilken tur att jag hann dokumentera i tid!

Ha det oktobergott!