16 januari 2018

Jag kan välja


Det blåser och snöar kors och tvärs. Jag tittar ut och ser hur folket hukar bakom halsdukar, mössor och under kapuschonger. Tänk så bra jag har som inte behöver gå ut idag. Jag kan välja. Så jag brygger starkt kaffe och tar en extra stor bit av äppelpajen. Tillsammans med vaniljglass och extra kanel blir det dagens guldkant. Nej, en av dem, jag har annat för mig också som jag tycker om.

Ha en fin tisdag, trots yrvädret.

14 januari 2018

Tulpanens egen dag


Sitter och läser, tittar upp och ser på min tulpanbukett jag fått. Den här gången olikfärgade. Njuter. Det blir många tulpanbilder nu men kan inte låta bli att fota ännu en. Dessutom är det tulpanens dag den 15 januari. Jag är dålig på att komma ihåg alla dessa nyuppfunna dagar, vem har kommit på dem?

Nu har jag godkänt provtrycket på Jag är Nora. Snart är den här och jag längtar... och bävar.  Hoppas ni kommer att tycka om den lika mycket som jag.

Tack för alla krya på dig-hälsningar. Den är lite snällare igen, ryggen. Och ännu bättre blir den av promenaderna som jag hoppas ska bli behagligare framöver, fortfarande knaggligt och isigt på alla promenadvägar.

Tulpankramar från mig!

12 januari 2018

Vinterpromenad genom stan


Ett par dagar har vi haft strålande vinterväder med rejäla minusgrader. Som vinter ska vara alltså.


Jag tog en promenad i sakta mak genom stan. Min rygg har dummat sig och jag har fått lov att vila ett tag. Därför var det skönt att äntligen kunna lufta sig lite.


Promenaden genom stan blev inte lång, men skön.


Det gäller att ha broddar under skorna, kanske inte syns här men det är väldigt knaggligt och spårigt eftersom snömodden tidigare hann frysa innan den hunnit tas bort.


I en av alla söta gruvstugor skulle jag gärna bo...


... men jag trivs bra i mitt örnbo högst upp under taket. Hemma igen blev det kaffe, bulle, en värktablett och så soffläge med reprisen på Konstnärsdrömmen, England. Ett så intressant program, ni har väl inte missat det?

Önskar er en fin helg med sol och minus fem!

7 januari 2018

Mot vårliga tider


Vad kan man bli gladare av än en bukett rosa tulpaner i januari? Våren anas... nåja, än får vi vänta för just idag är det -11. Men när vi kommit över på rätt sida, när toppen är nådd, så får jag genast vår i blick och tanke. Bort med julsakerna, för min del väldigt få. Fram med gamla vanliga lamporna igen, och lika härligt som att plocka fram elstakar och stjärnor till första advent, lika skönt är det att plocka bort dem igen. Jag tycker om alla årstider med sina olikheter men nog kan vi ta ett skutt fram till mars nu, eller hur?

Ha det fint... vår i sikte!

3 januari 2018

Snart så...


Häromdagen, alltså förra året, var det faktiskt så att solen sken in genom köksfönstret och rakt på piedestalen i rummet. Och genast måste jag dokumentera! Det gråväder som varit ett bra tag nu är jag hjärtligt trött på. Men nu går vi mot ljusare tider!

I morgon torsdag har jag deadline på boken och jag redigerar nu det sista. Eftersom jag gör hela arbetet själv utom själva tryckningen, (som jag också skulle vilja göra om det gick, hihi) så är det mycket att tänka på. Men roligt! I slutet av månaden är det leverans på Jag är Nora. Så spännande att snart få se boken helt klar. Men det roligaste av allt är att jag redan nu har flera beställningar!

Vi väntar med fler beställningar tills boken är tryckt. Återkommer då med information.

Må gott och god fortsättning på det alldeles nya året.

30 december 2017

Självvald ensamhet


Min nyårsafton tillbringar jag själv sen några år tillbaka. Självvald ensamhet. Jag är ingen partypingla längre, förresten, det har jag aldrig varit. Men många roliga nyårsaftnar har jag haft... många mindre roliga också. Nej, början på det nya året väljer jag numera att fira in själv. God mat och dryck i lugn och ro, noga vald underhållning på tv och efter att Krister Henriksson läst Hennysons Nyårsklockan så kan jag från första parkett se de skira rispapperslyktorna som svävar högt över hustaken. Inte så mycket fyrverkerier längre, tack och lov. Skönt för både människor och djur.

Tack för det här året, alla fina vänner. Hoppas ni får en fin nyårsafton.

Gott Nytt År!

27 december 2017

Hyacinternas tid


Aldrig att jag kan få nog av vita hyacinter. De har lagom doft och är knubbigare än de med färg. Jag njuter verkligen av den här tiden. Snart är det tulpantider, jag har redan en fådd bukett vita på soffbordet. Men än är det hyacinternas tid hos mig. 

Min julhelg har varit bra, alldeles för mycket god mat förstås, men eftersom det är jag själv som lagt den på tallriken så kan jag inte skylla på någon. Nu går vi mot årets sista dagar och nog är det förvånande vad ett år går fort. Om några dagar har jag bott här i tre år. Och lika glad är jag över min fina lägenhet nu som då. Det är viktigt att trivas där man bor.

Ha fina dagar nu, de sista av 2017.

23 december 2017

Fröjdefull jul till er alla!


En god och fröjdefull jul vill jag önska er alla. Hoppas ni klarat er från den värsta stressen, från förkylningar och halkolyckor. För egen del så har jag inget problem med något av detta. Jag tuffar på här hemma, gör lite kola, lägger in sill och ser på Ernst medan jag inväntar manuset från lektörerna. Med andra ord är jag ledig från Nora under julen. Det känns samtidigt skönt som konstigt tomt. En mellanrumstid liksom.

I år tillbringar jag min julafton tillsammans med barn, barnbarn och släkt i ett rött hus med vita knutar i Lönnemossa utanför Falun. Mina tre döttrar turas om och i år firar vi hos dotter Lisa. Eftersom vi har knytis så blir det inte betungande för någon. Gott, bullrigt, varmt, roligt, trångt och gemytligt. Precis så önskar jag att alla skulle få fira sin julafton.

Jag har fått frågor om den svarta bocken på kökshyllan. Den är loppisfyndad för inga pengar alls och målad med svart matt färg. Finns säkert många liknande, bara att hålla ögonen efter de där skamfilade och fula sakerna som brukar stå längst bak på hyllorna. Jag såg en oälskad ljusstake igår som var precis ett sånt fynd. Idag går jag tillbaka och om den är kvar så blir den min. Om, ifall, visar jag sen... efter lite färg och en gnutta kärlek.

Med fjärde versen i min adventsdikt önskar jag er en riktigt fin julhelg.

          Vi se i fjärde ljuset
          en stjärna underbar
          den som ger tidens gåtor
          ett evighetens svar.

God Jul!

18 december 2017

Jamen, så klart...


... lilla pyttetomten är framme! I år hittade jag den direkt, somliga jular har jag fått leta ordentligt, den har en förmåga att gömma sig den lilla rackaren. Köpt på Rutebo keramik i Leksand för egna pengar när jag var elva år. En kär gäst varje jul. Och vad ska den sitta, om inte i ett hav av kottar?

När jag letade efter ett dokument hittade jag en novell jag glömt att jag skrivit, Att hitta till varandra. Den ligger nu i Mitt skriveri. Klicka här om du vill läsa den. Det verkar som jag letar efter en massa saker stup i kvarten nuförtiden. Alldeles sant, det gör jag. Hmm, vad kan det bero på tro?

Nu ska jag koka kola!
Ha en fin vecka.

15 december 2017

Tredje advent


Inför tredje advent ställer jag fram bocken på kökshyllan. Håller extra koll när den är tänd för den är av trä.


Bredvid passar en liten pyts med lummer och tallris, de enda som blev kvar efter dörrkransen jag gjorde tidigare. Nu när jag bor mitt i stan är det inte bara att gå ut i skogen och hämta mer. Men det räcker för mig.


Under hyllan hänger den viktiga tavlan med adventsverserna, jag läser den aktuella versen högt för mig själv varje söndagsmorgon.


Tredje advent på söndag, en vecka kvar till julafton. När jag läser versen så inser jag att jag hör, inte kanske himlens klockor, men klockorna från de kyrktorn jag ser från mina fönster.

          När tredje ljuset tändes
          i kulen vintertid
          vi höra himlens klockor
          som ringa fröjd och frid.

Fröjd, frid och glad tredje advent till er!

10 december 2017

Decemberkvällar


Ibland behöver man mer tända ljus än annars. Då tänder jag min kandelaber och genast känns det festligt. Elena Ferrantes senaste roman ligger oläst och väntar på sin tur. Den får ligga här och vara snygg och vänta lite till. Jag gillar designen på omslagen till hennes böcker mycket.


Det har varit fina dagar fyllda med barnbarnens dansuppvisningar, gymnastikavslutningar, adventskalas för hela släkten och adventssoppa för väninnorna. Så började min december.

Nu fortsätter månaden med redigering av mitt skriveri, mitt bokmanus är färdigt! Jag är så glad, det har varit roligt men krävande, jag är tacksam att jag har förmånen att få jobba med det jag älskar. Jag har sagt det tidigare... Nora som person har engagerat mig mer än kvinnorna i mina tidigare böcker. Nu är hennes historia berättad. Bara redigeringen är kvar... och så allt det andra, innan den går till tryck i januari. Än är jag uppfylld av henne. Jag hoppas, och tror, att boken blir lika väl mottagen som mina tidigare. Det är hon värd, Nora.

Hoppas ni får en fin decembervecka.

8 december 2017

Julros


Igår fick jag en så vacker Julros. Önskar att den står lika vacker över jul och nyår. Finns det några knep? Jag vill njuta av den inomhus, inte ha den på balkongen. Förr hade de blad och då kunde man spara och plantera ut dem på våren. Någon som vet?

Andra advent närmar sig och jag har alla julklappar klara. Jag är så nöjd över det. I år färre än nånsin men eftersom jag blivit mer insiktsfull med åren så får barnbarnen tillräckligt många klappar ändå.

Önskar er en fin andra advent... utan stress och oro.

6 december 2017

Grön och grann


Mitt äldsta barnbarn och hennes pojkvän har precis flyttat in i sitt drömhus på landet. Jag gjorde en dörrkrans till dem i inflyttningspresent.


Använde allt jag hade, tall, gran, lingonris och lummer. Bären är Ilix, en köpt kvist räckte till hela kransen. Den blev tacksamt mottagen och hänger nu på ytterdörren.


Jag har fått en fin granrisboll av dotter Lisa. Syns kanske dåligt i dagsljus men den har en liten ljusslinga runt sig. Lyser så fint i vintermörkret. Fortfarande har vi snö kvar, inte mycket här i stan, men så pass att det känns och ser ut som vinter. Det får gärna komma lite till. Under vintern ska det vara vinter!

Ha en fin dag alla vänner.

1 december 2017

Nu är den här, advent


Äntligen dags att sätta upp stjärnor och tända ljusstakarna i fönstren... som jag längtat. Att få leta fram tavlan med fina adventsdikten och plocka fram de små vikta pappersstjärnorna. Tänka att doften från den första hyacinten som slagit ut doftar... advent. Nu är den här, advent. Jag har bakat och förberett för adventsfikat för barnen med familjer på söndag. Det blir trångt, varmt och roligt. Jag vet, jag är lyckligt lottad som har mina barn så nära. Jag är tacksam och önskar att alla fick ha det så bra som jag.

Ha en fin första advent. Kram!