16 oktober 2018

Torris... nää!


Alltså, matte tycker jag är en torris. Hon säger att jag är en konstig katt. Ha! Vem är det som har sagt att en katt måste tycka om...


... tonfisk, lax och räkor? Usch! Eller ost... och grädde? Blä!


Jag tycker om knäckebröd. Och så mitt torrfoder förstås!


Torris, nää! Jag kallar mig finsmakare... om jag får säga det själv.

Mjau!

11 oktober 2018

Skir sprödhet och pågående skriveri


Att jag är förtjust i torkade växter och örter är ingen nyhet precis. Jag älskar verkligen den skira sprödheten som den torkade dillkronan i den gamla Nittsjövasen har. Och så påminner den om augustis roliga kräftskiva.

Som jag tidigare berättat så skriver jag för fullt på min nya bok. Ännu kommer jag bra överens med huvudkaraktären Kerstin. Men man vet aldrig! Denna roman är helt fristående och har ingen koppling alls till mina tre tidigare böcker. I dem har handlingen huvudsakligen utspelats i Örebro, Söderhamn och Hudiksvall. Nu är turen kommen till min egen stad, Falun. Så det kan bli!

Vilka härliga dagar vi har! Önskar oss alla en fortsatt fin brittsommartid.

8 oktober 2018

Röda pelargoner och vintergardiner


Köksfönstret får härbärgera de pelargoner jag tänk spara till nästa år.


De blommar ännu fint och passar i mitt nyputsade fönster och med vintergardinerna på plats. Jag vill ha varmt och ombonat runt mig den här tiden.


Iris hälsar och säger att det var aldrig frågan om att hon inte skulle gilla fårskinnet jag lagt ut åt henne. Det var helt mitt påhitt påstår hon. Okej då. Vill också meddela att efter den här bilden togs så har jag putsat de här fönstren också.


Jag tycker fönsterputsning är det värsta hushållsarbete som finns. Bytt till bruna linnegardinerna har jag också... höstmys rakt igenom! Ser ni gamla olivträdet? Där får det stå till balkongsäsongen börjar igen nästa år. Då klipper jag det rejält, nu tycker jag det spretar vackert. Om någon funderar så är det byggställningar utanför. Målningsarbete pågår. Och tro det eller ej, de lyckades borra rakt genom vardagsrumsväggen bakom soffan när de skulle fästa förankringspunkter till ställningen. Hej och hå!

Glad höst!

5 oktober 2018

Belöning efter balkongstädning


Nu är balkongen städad och klar inför mötet med vintern. Det är alltid så vemodigt att klippa av de blommor man inte ska behålla, att tömma krukor och skura dem. I år sparar jag fyra röda pelargoner. De ska få vintervila i dotter Lisas källare. Tänkte ha pelargontema nästa år. När alla pinaler var uppburna på vinden belönade jag mig med en bit nybakad chokladkladdkaka.


Minns inte när jag bakade en kladdkaka senast. Jag gillar att lägga till en sked citrusmarmelad, en sort med lite bitterhet. Den gifter sig så himla bra tillsammans med chokladkakan och gräddklicken.

Tack för alla roliga kommentarer om Isas fårskinn. Jag kan meddela att än har hon inte bestämt sig. Det märkliga är att hon älskar det vita fårskinnet i korgstolen. Kanske det är färgen hon hakar upp sig på, min prinsessa?

Ha en fin helg mina vänner!

2 oktober 2018

Vinterbonat


Jag har letat fram ett fårskinn till Iris älsklingsplats. Hon provar det lite tveksamt. "Titta så varmt och skööönt," säger jag.


"Provligg och känn!" Jag ser vad hon tänker. "Måste jag? Kan det inte få vara som vanligt?" 

Nu är det i alla fall vinterbonat. Vi får väl se om det blir godkänt. 

Glad oktober på er!

30 september 2018

Gysinge Byggnadsvård


I fredags for vi till Gysinge. Det är en vacker trakt med egen folkhögskola men också Gysinge Byggnadsvård.


Här finns allt man behöver för att tidstypiskt renovera sitt hus. Allt är så vackert och jag önskar att jag tagit bilder från butiken också. Därinne luktar det linolja och tjära och där kan man gå hur länge som helst och titta på fina tapeter, gardintyger och nytillverkade möbler i gammal stil.


Ett guldkorn är det och här hastar man inte fram.


En njutbar plats även för den som bara köper en påse av deras goda hallon/lakritskola. Men dotter Åsa handlade desto mer till sin glasveranda som snart är klar.


Gysinge ligger fem mil söder om Gävle. En pärla väl värd att besöka. HÄR kan du läsa mer.


Ha det bra i härliga hösten!

25 september 2018

Torra kvistar och frökapslar


Nu är det rätt tid för oss som älskar torkade kvistar med vackra fröställningar som hösten för med sig. Känns som en bonus tycker jag. En kvist av en krollilja räcker för mig. Less is more!


Så vackra fröhus. Kan inte få nog av naturens alla olika förpackningar. Hållbara och helt gratis!

En fin dag önskar jag er.

21 september 2018

Sista buketten


Med säsongens sista balkongbukett vill jag önska er en trivsam helg. Nu är de flesta krukorna tömda, utom de med pelargonerna för de blommar fortfarande fint och får stå kvar tills frosten nafsar dem i hälarna.


Ett spretigt hopplock av vita Million bells och Verbena. Och så en kvist av klematisen Summer Snow, som fortfarande blommar för fullt. Den vita Verbenan har blommat hela säsongen, värmen har inte verkat bekomma den alls. Så den är, förutom en massa pelargoner, storfavoriten till nästa års balkong. 

Nu hoppas vi att stormen som väntas inte alls blir så svår som den förutspås. Som sagt, trevlig helg!

18 september 2018

Tavlan med kastanjebladen väcker frågor


Tavlan med kastanjebladen har ibland väckt frågor när den är med på bild. Någon brukar undra var jag köpt den. Ingenstans. Jag har gjort den själv. Det är inte svårt alls! En Ikearam, i detta fall 50x70 cm, några notpapper och så kastanjeblad förstås.


För två år sedan så plockade jag vackra blad från det stora kastanjeträdet här utanför i parken. Jag placerade dem snyggt på gamla notpapper och jag tror jag fixerade bladen på bladen med en liten klick papperslim.


Sedan la jag på passepartouten, glaset och ramen. Klart!


Nu efter två år har de fått en vacker dov gråbrun färg, i början var de väldigt gröna. Så ut och plocka kastanjeblad medan tider är. Jag gillar formen på dem mycket.

En fortsatt fin sensommarvecka önskar jag er.

16 september 2018

Nej, inget för mig!


Minns ni de söta små djungelgurkorna? Eller musmelonerna som jag tycker är ett mer passande namn. Hur som helst...

... här hamnade inläggningen. De smakade pyton och såg lika ut också. Jag använde mig av Marie Mandelmanns recept, förutom vinbärsblad som jag inga hade. De tror jag gjorde varken till eller ifrån. Jag provade att äta dem färska också, men, nej tack!


Men under tiden de klättrade på min balkong var de helt underbara. Som prydnadsväxt med otrolig klättrarkraft kan jag varmt rekommendera dem!

Nu har jag kommit in i skriveriet och som vanligt vill jag inte göra nånting annat. Älskar det här och än samsas vi, Kerstin och jag.

Ha en fin dag alla mina vänner!

12 september 2018

Någon som vet?


För några år sedan fick jag skott på den här krukväxten av Anne med bloggen Erikslundsliv. Enligt Anne så stod den kvar i huset när de köpte det och den hade tydligen funnits där länge. De skotten jag fick resulterade i en kraftig växt. Inte bara denna, jag har en till lika stor i vardagsrummet... och så en liten på gång.


En mycket robust och tacksam växt. Måste vara av släkten Peperomia eftersom den ibland blommar med långa smala spjut. Jag har googlat och det finns snarlika varianter men jag hittar ingen exakt som den här. Skulle vara roligt att veta om fler har den och vad den kallas också, gamla växter har ofta lokala namn. Någon som vet? 

Jag fick svar på frågan av Anita, en Kranspeperomia är vad det är. Tack Anita!

Ha en fin vecka!

8 september 2018

Lördagsgodis med guldkant


En stor skål med lördagsgodis?


Vem skulle inte vilja smaka på den här?


Jag fick några stjälkar Japansk lykta av en vän. Här fick de torka klart. Färgen ändrades under torktiden och blev mer orange.


Så vackra. Ett av naturens under. Tack Ewa!

Trevlig helg önskar jag er alla. Söndagskvällen blir en rysare. Ni röstar väl?

4 september 2018

När man har katt


Nu har jag börjat tända ljus om kvällarna, hösten kryper närmare. Jag har många ljuslyktor, för att inte tala om ljusstakar. Men bara en kattvänlig lykta som jag säkert kan lämna utan att behöva vara rädd att Iris får för sig att svepa förbi med svansen.


Jag tycker om enkelheten hos den här. Nu måste jag försöka få tag på fler liknande. För snart räcker det inte att tända bara ett ljus.

Vilka underbara dagar vi har, igår plockade jag mina första kantareller, hurra!
Hoppas ni har det så bra som jag!

29 augusti 2018

Att inte kunna stå emot


I början av det här året så bestämde jag att detta år skulle bli ett år då köpstopp gällde. Alltså köpstopp på allt utom på det vanliga som fordras för överlevnad. Det gick bra under januari...


Sen har jag liksom förträngt mitt beslut, ett och annat har behövts, fast egentligen inte.

Förra veckan följde jag med till Hansjö Handel utanför Orsa för andra gången denna sommar och jag lovar... jag skulle inte köpa en enda grej!! Jag höll mig men redan första rundan, man går minst tre rundor och ser nya saker varje gång, så tittade en antilop på mig där hon hängde på väggen i ett av rummen... och jag svär på att hon viskade jag är din, varje gång jag gick förbi. Mina kompisar betalade sina fynd och vi skulle gå... nej, stopp, jag kan inte åka hem utan henne!

Jaha. Så gick det till. Men nu funderar jag skarpt på att köpstopp ska gälla hela nästa år. För i år är det ju redan försent, eller hur? Hur tänker ni?


Vasen, flaskan och skålen är däremot gamla vänner, utplockade ur skåpet, både färg och material tilltalar mig mycket. För att inte tala om dillkronorna som är så vackra. En rest efter helgens roliga kräftfest. 

Här kan du se sommarens första besök i Hansjö Handel.

Må gott!