Hos Karin och Carl i Sundborn

Var ju på besök och tittade på Karin Larssons klänningar och hattar på Carl Larsson gården i Sundborn i lördags. Som jag trodde så var fotografering inomhus förbjudet. Synd, men förståeligt.

Nu var det inte mer än 6-7 klänningar men de var välbevarade och vackra. Hennes benvita brudklänning var fantastisk och skorna så himla söta med liten klack och vristrem. Här kan du se den. Hisnande att veta att hon sytt de andra på symaskinen i sitt arbetsrum, bland annat den luftiga klänning som man förknippar med henne. Jag tittade särskilt på de handsydda knapphålen, så fint och noggrant sydda!

Trädgården har man med gott resultat försökt återskapa efter hennes anteckningar och efter Carls tavlor.

Den här rabatten sträcker sig längs hela sjösidan. Önskar jag fått se den blomma tidigare under säsongen.

Varje gång jag kommer hit så mår jag bra. Ett av mina favoritbesöksmål, just nu känns det som det bästa!

Jag brukar komma hit en gång varje år och ändå upptäcker jag nya saker varje gång. Den här tiden är det inte mycket turister heller. Det finns ett lugn, en särskild känsla och harmoni här.

Den som varit här för länge sen... gör ett nytt besök! Och den som aldrig varit här... en upplevelse väntar!

Önskar er en fin vecka och tack än en gång för alla fina kommentarer jag alltid får!

Lönnvingefrö i tenn

Efter tandläkarbesöket, som inte blev så kostsamt som jag befarat, gick jag raka vägen till Dalarnas hemslöjd och köpte hängsmycket som jag sett och förälskat mig i. Ett lönnvingefrö i tenn som Björn Borg designat... ja, inte den Björn ni tänker på utan en duktig designer från Vadstena tenn.

Det har jag hängt om halsen idag när jag ska till Sundborn och hälsa på hemma hos Karin Larsson, jo, just hon som ni tänker på, Carls fru. Just nu är det guidad tur i konstnärshemmet där de av Karins klänningar och hattar som finns kvar visas i sin rätta miljö. Häftigt, eller hur? Tror inte man får fota inomhus men jag återkommer om upplevelsen.

Trevlig helg!

Guldkant!

En tur till kantarellstället resulterade i precis lagom många i korgen. Ibland behöver det inte vara mycket mer för att göra en dag extra guldkantig. Och tänk, jag lämnade kvar fler ändå på tillväxt!

Önskar er lite guldkant också!

Att trösta sig med Rasmus...

Nu har det regnat i flera dar och då måste man ju pigga upp sig och omgivningen med nåt att stoppa i munnen. Eller hur? Ofta bakar jag samma gamla recept på de muffins som jag kallar Rasmus efter förlagan som man kunde köpa på caféer här under 70-talet. Möjligen en lokal företeelse.

Jag blir glad av dem och att bara ta en... haha, en omöjlighet. Ifall ni får lust på en Rasmus så ligger receptet här.

Klematisen Summer snow fortsätter att tokblomma på balkongen och jag har upptäckt genom Isas Trädgård vilken utmärkt blomma den är att sätta i vas.

Idag är det söndag och då går vi runt sjön Tisken tillsammans, jag och några av mina käraste. Inget regn just nu. Hoppas ni också får en fin dag!

Tystnadsställen

Min förtjusning för gamla notböcker pågår sen lång tid tillbaka. Jag har flera stycken och helt plötsligt så läser jag i en gammal Öfvningsbok för piano som just nu sitter uppslagen på mitt staffli i sovrummet.

... tidrymden jemte sin musik innehåller icke blott toner, utan äfven små tystnadsställen af viss bestämd tidslängd...

Tystnadsställen, visst är det fint? Efter att ha tänkt på ordet en stund så anar jag att tystnadsställen är viktiga. Kanske viktigare än vi tror. För det är i pauserna vi kan höra det osagda. Det är där vi kan vila en sekund eller två, mellan orden, musiken, bruset som omger oss.

Tystnadsställen. Jag sparar det ordet.

Önskar alla mina vänner ett tystnadsställe idag.

Septemberkänslor

De sista solstrimmorna silar in genom fönstret och den första dagen i september går mot sitt slut. Jag tycker om att hösten börjar och att luften känns lättare att andas. Det gör inget att det regnar när det känns skönt att få vara inne. Kravlöst och enkelt.

Jag har satt mig vid datorn igen efter att ha längtat hela sommaren och börjat resan tillsammans med Nora. Nora som min tredje bok kommer att handla om. Just nu har jag ambitionen att unna mig att skriva hela september. Vill ge mig den tiden, det känns både nödvändigt och meningsfullt.

Än en gång vill jag tacka alla mina rara bloggvänner och läsare, både de jag känner och de jag inte känner. Jag får så fina kommentarer och meddelanden från er. Ni är så viktiga för mig och ofta kommer det rara precis när jag som bäst behöver det!

Önskar jag hade rosor i den här vasen för det är rosor jag vill ge er. Nu får ni hålla tillgodo med några kvistar torkade lokor. Torkade fröställningar är jag svag för och det är deras tid nu.

Ha det gott och tack för att ni ger mig så mycket!

Mitt fina fynd!

Jag hittade den! Inte för att jag letat precis efter just denna utan ett fat, en bricka, ett lock eller annat lämligt att använda som skiva på mitt järnsmidesunderrede på balkongen.

Massor av snygga varianter finns men jag har inte sett någon som varit över 50 cm i diameter. Så gissa om jag blev glad när väninnans medhavda måttband visade på 51!

Så fin i hamrad mässing. Kommer från Nooli och var inte särskild dyr heller. Snygg inomhus under vintern med en samling ljusstakar på tänker jag. Hurra vad jag är glad!

Augusti har flugit förbi i rasande fart och nu välkomnar jag september. Sensommarmånaden som kan stråla om vi har tur!

Ha det fint!

Som en prinsessa...

... blir jag alltid mottagen när jag besöker bästa Stockholmsväninnan. Titta bara på tallrikens kungliga kronor! Och det som serverades på dem en av dagarna var pepparotsfyllda laxfiléer med en helt underbar sherrysås... en sås to die for! Kungligt gott... både för öga och gom!

Vi har varit vänner i snart femtio år och precis som min gamla nalle i förra inlägget, vet hon nästan allt om mig. En sån vän man litar på i vått och torrt. Var hon bor ser man på långt håll. Rufsiga pelargoner i alla färger och vildvin som svämmar över...

... glasen får knappt plats. Och glasen, ja de blev många kan jag säga! 

Söndagslunch... inte vilken pannkaksrulle som helst utan en fylld av skaldjur, gröna ärter och dill. Så himla god!

Nu är jag hemma igen till fattigdom och elände... Nej, skojar bara, men en ljuvligt rolig helg har vi haft tillsammans. Och pratat... det har vi hunnit! Måste visa vad jag hittade i en av alla butiker och loppisar vi besökte. En sak jag trodde var omöjlig att hitta. Men det blir i nästa inlägg.

En fin dag önskar jag er!

På begäran, här kommer ett tillägg med receptet på pannkaksrullen.

Pannkaksrulle med skaldjursfyllning  6 pers  

Pannkaksrulle

125 g  smör

2,5 dl vetemjöl

3 dl mjölk

4 ägg

Smält smöret i kastrull. Tillsätt vetemjöl och mjölk, värm upp blandningen under omrörning tills smeten släpper från kastrullens kanter. Ta av från plattan och vispa ner ett ägg i taget med elvisp. Fördela smeten i en bakplåtsklädd långpanna, 30x40 cm. Grädda i 200 grader i nedre delen av ugnen i ca 20 min. Lossa pannkakan men låt den ligga kvar och svalna på papperet.

Fyllning

3 msk smör

4 msk vetemjöl

2,5 dl mjölk

1,5 dl vispgrädde

2-3 msk hackad dill

200 g skalade räkor

100 g skalade kräftstjärtar

1 dl små gröna ärter

Topping

1,5 dl riven lagrad ost

Garnering

Räkor och kräftstjärtar

Dillkvippor

Limeklyftor

Smält smöret i kastrull och rör ner mjölet. Späd med mjölk och koka upp under omrörning. Tillsätt grädden och låt småputtra i ca 5 min. Ta undan några räkor och kräftstjärtar till garneringen. Tillsätt skaldjuren, dillen och ärtorna. Smaka av med salt och peppar och bred ut stuvningen på pannkakan och rulla ihop från långsidan med hjälp av papperet.

Lägg rullen på bakplåtspapper i långpanna med skarven neråt. Strö över riven ost och gratinera i ca 10 min tills rullen fått fin färg.

Garnera med räkor, kräftstjärtar, dillvippor och några limeklyftor. Servera med en grönsallad.

Kan ätas både varm och kall.

 

Förändring i sovrummet

Mitt hörnskåp kändes onödigt sen jag köpt det stora skåpet som svalde så mycket. Eftersom jag inte hade plats för det nån annanstans så sålde jag det på blocket. Några andra saker fick flytta in i stället.

Pinnstolen från hallen fick bli sängbord. Och mormorshyllan stod tidigare i köket. Lilla krattan trasslade jag loss från lejongapsrankan på balkongen. Så händigt och praktiskt när man inte behöver köpa en enda ny grej. Billigt blir det också. Jag tycker det är roligt med förändringar. Men det har väl ingen missat?

Nalle och jag är lika gamla. Med sitt enda öga tittar han på mig när jag vaknar varje morgon. Han vet allt om mig. Det känns tryggt.

Helgen tillbringas hos bästa väninnan i storstan. Äntligen!

Hoppas ni också får en fin helg.

Det gamla olivträdet

Jag är så stolt över mitt 21-åriga olivträd. Ja, jag vet... jag har sagt det förut! Nu har det stått på balkongen hela sommaren och haft semester.

De nya skotten är så knubbiga, har inte alls lika långsmala blad som de träd man köper nu. Det måste väl finnas olika sorters olivträd också?

När jag köpte mitt, 1996, var det en pytteliten planta. Kanske därför den orkade överleva vintern på fönsterbrädan? Jag har den inne på vintern i vanlig rumstemperatur och vattnar den precis som de andra krukväxterna. Älskar stammens grovnad och knölighet! Hur jag sköter och planterar om kan du läsa här.

Trädet har gott sällskap av en Torsångspelargon och en av tre vildpelagoner, Fragrans. Och så flickan som fått en snäckskalskrans i håret och kallas Påskliljan... av någon outgrundlig anledning. Någon som vet?

Dagarna går så fort, redan onsdag. Idag ska jag kolla om det kommit några nya kantareller på mitt ställe eller om tjuven hunnit före den här gången också!

Må gott!

Knappar, knappar... och knappar!

Jag har alltid sparat på knappar. Har hur många som helst. Man vet aldrig när man behöver en. Men, tänkte jag häromdagen, det är ju synd att de bara ska ligga där i sina burkar och vänta på att bli använda.

Ett trist kuddfodral hade sett sin bästa dagar och varför inte göra ett fribroderi med knappar? Plockade ihop ett gäng vita och sandfärgade och satte igång.

Började med att rita en cirkel som jag broderade en rad lite större runt. Sen fortsatte jag att fylla i med mindre knappar helt fritt. Det var så roligt! Jag fäste tråden noga innan jag hoppade till nästa knapp. Och rätt som det var så var broderiet färdigt!

Och kudden får leva vidare ett tag till. Tröttnar jag är de bara att sprätta av. Men...

... när jag var klar så märktes det knappt att jag använt några vita knappar alls. Och de andra färgerna har jag miljoner av... ja, kanske en liten överdrift. Räcker till många fler fribroderier... om jag vill!

Hur har ni det med knappar?

Balkongen sedd från gatan

Jag lovade att försöka! Här kommer en ytterst oskarp och uppförstorad bild på min balkong sedd från gatan. Som synes så har både Jordrevan och Lejongapsrankan lång räckvidd! Det är nästan lite groteskt vad de tar för sig.

Önskar att min Summer snow var lika stor som förra året. Då skulle ni sett den! Men jag är ändå nöjd över mitt extrarum som jag verkligen utnyttjar, särskilt mycket i år. Mitt sommarväder har varit så lagom... bortsett från den envisa blåsten. Och än är inte härligheten slut på långa vägar!

Njut av sommaren även om den trilskas ibland!

Guldkant på en tisdag

Igår tog jag en tur till mitt kantarellställe. Men där hade en annan kantarellälskare redan varit! Oj, vad jag grämde mig att jag inte varit där tidigare. Några hittade jag som tur var!

Jag hade lite västerbottenost kvar efter kräftskivan som räckte precis. Med färsk timjan över och ett glas öl till blev det himmelskt gott. Och två mackor blev det... mmm! 

Regn idag. Bra, då kommer det snart nya kantareller!

Ha en fin dag alla vänner.

Älskade sommarsnö

Förra året planterade jag en klematis Paul Farges Summer Snow på balkongen. Den trivdes och jag var så rädd att den inte skulle klara övervintringen.

Gissa om jag var glad när de första skotten bröt fram och rankorna kom! Inte alls lika tät som förra året men några rankor slingrar sig under taket och klär in balkongen så fint. Jag ska försöka fota utifrån för där är det finast men eftersom jag bor så högt upp är det svårt.

Jag njuter av sommarsnön som verkligen gör skäl för namnet på två sätt. Dels ser blommorna ut som snöflingor, dels så snöar de ner när de blommat över. Men det gör inget, fröställningarna är också vackra.

Ikväll går Mamma Mia på svt1 och den ska jag se fastän jag sett filmen tidigare. Så himla bra!

Ha en fin söndagskväll.