22 oktober 2017

Vinterkök


Idag har jag rustat köket inför vintern. Även om det blir mörkare inne så har de brokiga vintergardinerna kommit upp. Ni som följt min blogg vet att jag hade visst motstånd mot att de var så stormönstrade och påträngande. Men jag vande mig, och liksom med vintermattan i vardagsrummet har jag till och med längtat.


Grenen i fönstret är också på plats, liksom de rostiga plåtlöven. Inga nyheter alls...


... björkriskrans, Leksandsband och... en sten. Samma, samma, lika! Men lite nytt ändå...


... av ett gammalt fårskinn som jag delade... och köksstolarna fick päls att värma rumpan på.

Idag ska jag på bio och se Korparna, en svensk film med Reine Brynolfsson. Hört mycket positivt om den och hoppas mina förväntningar infrias.

Ha en fin söndag ni också.

20 oktober 2017

Boktips


Efter att förra året ha läst Det vi inte visste var lycka, har jag längtat efter hennes nästa bok. Nu har jag läst den! Agnes Ledigs nya bok gjorde mig inte besviken. Välj honom, är en roman som går rakt in i hjärtat. En varm och hoppingivande berättelse om sorg och glädje i sjuksköterskan Juliette och brandmannen Roméos liv. Kärleksfull men också otäckt aktuell. Jag tänker närmast på nätkampanjen #metoo, som pågår. Rekommenderar båda böckerna lika mycket.

Knallblå himmel och sol i flera dar när hösten visar sin bästa sida.Tänk om det ville fortsätta så här...
Ha en fin dag och en strålande helg.

17 oktober 2017

Tack och lov!


Jag är glad över min Krysantemum som med sina gula solar glöder i lika vackra höstfärger som träden utanför. Och jag är glad över att den våldsamma åskknallen i morse bara var en sån och inte en terrorbomb eller kom från Nordkorea... tanken flög igenom huvudet en tiondels sekund. Tack och lov!

Och tack och lov att min rygg återhämtar sig och förhoppningsvis snart är som vanligt igen.

Ha det bra!
Kramar från Eva-Mari

13 oktober 2017

Glad


Det är det oväntade som ger vardagen skimmer. En något suddig bild på den ljuvliga bukett rosor jag fick när jag minst anade. Och som gjorde mig så glad!


Glad är jag också för min arbetsplats där jag numer tillbringar nästan varje förmiddag. Som ni säkert vet vid det här laget, man blir gärna tjatig när något ligger en varmt om hjärtat, att jag skriver på min tredje bok. Den upptar mina tankar mer än något annat just nu. Tur att ett barnbarnskalas nalkas i helgen och får mig på lite andra tankar.

Ha en fin helg mina vänner!

9 oktober 2017

Benny spelar för mig


Hela förmiddagarna när jag sitter och skriver går Benny Anderssons nya cd Piano på repeat hos mig. Helt underbar pianomusik, avskalad och enkel. En cd fylld med hans egna kompositioner.


De allra flesta styckena känner jag igen, andra för mig mer okända har jag lärt känna nu. Och alla tycker jag om.

Jag är nog gammalmodig som inte vill lyssna på musik genom mobilen, jag vill kunna stoppa skivan i min spelare, jag vill ha fysisk kontakt! Och det ger bara en cd i fodral som också innehåller en folder med information om både artist och låtar.

Thank You For The Music, Benny!

6 oktober 2017

Nya köksbänkar med enkla medel



Lovade visa hur jag med enkla medel fixade till mina bänkskivor. Besiktningsmannen var ju här för ett tag sen och, jodå, han tyckte också att de gamla vita var fula och hackiga. Han kunde byta ut dem mot nya... gråa!


Men... golv, lister och handtag är ju bruna, sa jag. Får jag mattan utbytt mot en grå också då? Jag visste redan svaret... nej. Om jag betalade 1.500:- kunde jag få en ekskiva. Eftersom jag hyr min lägenhet vill jag inte kosta på nya bänkskivor och ännu mindre nytt golv. Så jag tog saken i egna händer och köpte självhäftande vinylplast i den nyans av träimitation som passade bäst till golv och handtag. (Skruvade bort ett handtag och tog med till färghandeln).


Till ett pris av 101:- fick jag två nya köksbänkar! Och jag lovar att det är svårt att se att de inte är äkta. Och om det inte är hållbart så sätter jag på nytt... eller tar fram de fula vita hackiga igen.


FÖRE såg det ut såhär. Jag tog ner den bruna listen över kaklet och målade den vit.


EFTER blev det såhär. Nu passar bänkskivorna de övriga bruna nyanserna. Med minimalt arbete och till en minimal kostnad fick jag ett mycket varmare kök. Tycker jag!

Måste tillägga att min hyresvärd är toppen på alla sätt och jag förstår att de har vissa normer att följa.

Jag har dragit på mig ett ryggskott och något magkonstigt. Hoppas ni får en trevligare helg!

4 oktober 2017

Den sista blomman


Den allra sista blomman från balkongen hamnade här. Lika viktig som på köksbordet är väl en kvist eller blomma på kanten till handfatet? Tycker jag!

Tack för i år alla pelargonior, jordrevor, million bells, snöflingor, nävor, nepetor, timjan, lejongapsrankor. Nästa år tänker jag byta ut er mot sånt som går att äta. Det är tanken just nu. Jag vet... jag hinner ändra mig. Både en och två gånger. Nu är det bara en växt som fortfarande är grön och fin... min älskade klematis Summer snow. Hoppas den överlever balkongvintern som den gjorde i år. För den vill jag ha kvar!

Jag har fått frågor om var jag köpt tyget till de randiga gardinerna jag visat i ett tidigare inlägg. Det är köpt på Jotex, färgen är gråbeige/vit och kvalitén och priset är superbra!

Ha en fortsatt fin vecka!

1 oktober 2017

Att längta efter sin vintermatta


Nu har jag höstat i vardagsrummet. Tänkte vänta tills advent med att lägga på min vintermatta, men... jag längtade för mycket så nu ligger den där! Köpte mattan på det stora varuhuset förra året. Och jag som är så naturfärgad, tvekade länge innan jag bestämde mig. Under sommaren har en betydligt mer neutral matta funnits under soffbordet och den tar jag fram i vår igen. Kanske jag längtar lika mycket efter den också då?


Tycker om att mattan passar till parkettgolvet. Att jag för sent upptäckte att den ligger med baksidan upp gör inget. 


Samma höstiga färgskala både ute och inne känns helt rätt. Varmt och gosigt vill vi ha.

Just det... jag har stoppat in en novell på mitt skriveri som jag glömt att jag hade. Den är skriven för ett bra tag sen och heter Den lyckligaste sommaren. Snäll och må-braig som vanligt! Annars är det Nora Samuelsson som upptar mina tankar mest nu. Men också köket, som jag piffar till med enkla medel... visar snart.

Och så får vi hälsa den där månaden som heter oktober välkommen. Hm.
Ha det bra!

29 september 2017

Allt har ett slut


Innan frosten kommer och den fryser, river jag nu ner Lejongapsrankan som fortfarande blommar så fint. Jag fotade genom köksfönstret ut mot balkongen för att visa så mycket av den det gick.


Den har verkligen tagit för sig. Tänk att två plantor i en sockerlåda kan växa sig så stora. Nu är den ett minne blott och har lämnat ett stort tomrum efter sig. Tack för i sommar, min vackra ranka.

Besöket av besiktningsmannen gick inte så bra. Men det återkommer jag till...

Trevlig helg!

27 september 2017

Putsade fönster och randiga gardiner


Ett utmärkt fönsterputsarväder har vi haft senaste tiden. Det vill säga grått, grått, grått. Jag har haft ett randigt tyg till nya gardiner liggande ett tag. Men jag fick inte sy eller sätta upp dem förrän jag putsat fönstren.


Att putsa fönster är det värsta jag vet (nästan) och om jag kan, skjuter jag upp det. Nu kunde jag inte vänta längre och att ha en morot i form av randiga gardiner hjälpte... den här gången!


Lilla påskliljeflickan har fått komma in i värmen efter sommaren på balkongen. Och på balkongen får höststädningen vänta, Lejongapsrankan fortsätter tokblomma! Visar den i nästa inlägg.

Idag väntar jag besök av en besiktningsman som ska titta på köket. Kanske kan jag åtminstone få nya bänkskivor?

Ha en fin dag mina vänner.

24 september 2017

Promenad runt Kålgårn


En solig dag förra veckan tog jag en promenad runt Kålgårn. Det vill säga, jag cyklar till Kålgårdsparken och utgår därifrån. Egentligen går man runt Östanforsån men vi säger att vi går runt Kålgårn.


Ett lagom promenadstråk på ett par kilometer. Östanforsån kommer från sjön Varpan, norr om Falun, och fortsätter mot centrum där den byter namn till Faluån.


Det är en omtyckt väg för både stavgångare, löptränare och vanliga promenerare, som jag.


Östanfors heter stadsdelen på den här sidan. En stadsdel med många bevarade gamla hus och stugor.


Björngränds gruvstugor år så söta. Tänk att bo här...


... eller bakom det här planket! Här döljer sig mitt favorithus. Som jag gladeligen skulle betala de miljoner det förmodligen skulle kosta om det blev till salu. Och om jag vann på lotto.


Nu är det nästan helt inbäddat av grönska men jag har visat det förut också. Och då såg det ut såhär. Suck! Tur att man har sina längtor...

Nu ska jag strax gå en annan promenad, nämligen den runt Falu gruva. Vi har så många bra och vackra stråk runt vår stad.

Må gott!

22 september 2017

Höst på riktigt


Idag infaller höstdagjämningen och då är det höst på riktigt. Härliga dagar ute... och lika härliga kvällar inne. Nu börjar den riktiga mystiden.

Jag skriver och skriver, mellan 8-12 varje dag. Det är så roligt! Måste begränsa min tid annars blir jag helt tom inuti. Resten av dagen och kvällen försöker jag inte tänka på Nora, huvudpersonen i nästa bok. Inte lätt minsann... hon har flyttat in i huvudet!

Trevlig myshelg önskar jag er alla!

18 september 2017

Hos Karin och Carl i Sundborn



Var ju på besök och tittade på Karin Larssons klänningar och hattar på Carl Larsson gården i Sundborn i lördags. Som jag trodde så var fotografering inomhus förbjudet. Synd, men förståeligt.


Nu var det inte mer än 6-7 klänningar men de var välbevarade och vackra. Hennes benvita brudklänning var fantastisk och skorna så himla söta med liten klack och vristrem. Här kan du se den. Hisnande att veta att hon sytt de andra på symaskinen i sitt arbetsrum, bland annat den luftiga klänning som man förknippar med henne. Jag tittade särskilt på de handsydda knapphålen, så fint och noggrant sydda!


Trädgården har man med gott resultat försökt återskapa efter hennes anteckningar och efter Carls tavlor.


Den här rabatten sträcker sig längs hela sjösidan. Önskar jag fått se den blomma tidigare under säsongen.


Varje gång jag kommer hit så mår jag bra. Ett av mina favoritbesöksmål, just nu känns det som det bästa!


Jag brukar komma hit en gång varje år och ändå upptäcker jag nya saker varje gång. Den här tiden är det inte mycket turister heller. Det finns ett lugn, en särskild känsla och harmoni här.


Den som varit här för länge sen... gör ett nytt besök! Och den som aldrig varit här... en upplevelse väntar!

Önskar er en fin vecka och tack än en gång för alla fina kommentarer jag alltid får!

16 september 2017

Lönnvingefrö i tenn


Efter tandläkarbesöket, som inte blev så kostsamt som jag befarat, gick jag raka vägen till Dalarnas hemslöjd och köpte hängsmycket som jag sett och förälskat mig i. Ett lönnvingefrö i tenn som Björn Borg designat... ja, inte den Björn ni tänker på utan en duktig designer från Vadstena tenn.


Det har jag hängt om halsen idag när jag ska till Sundborn och hälsa på hemma hos Karin Larsson, jo, just hon som ni tänker på, Carls fru. Just nu är det guidad tur i konstnärshemmet där de av Karins klänningar och hattar som finns kvar visas i sin rätta miljö. Häftigt, eller hur? Tror inte man får fota inomhus men jag återkommer om upplevelsen.

Trevlig helg!

13 september 2017

Guldkant!


En tur till kantarellstället resulterade i precis lagom många i korgen. Ibland behöver det inte vara mycket mer för att göra en dag extra guldkantig. Och tänk, jag lämnade kvar fler ändå på tillväxt!

Önskar er lite guldkant också!

10 september 2017

Att trösta sig med Rasmus...


Nu har det regnat i flera dar och då måste man ju pigga upp sig och omgivningen med nåt att stoppa i munnen. Eller hur? Ofta bakar jag samma gamla recept på de muffins som jag kallar Rasmus efter förlagan som man kunde köpa på caféer här under 70-talet. Möjligen en lokal företeelse.


Jag blir glad av dem och att bara ta en... haha, en omöjlighet. Ifall ni får lust på en Rasmus så ligger receptet här.


Klematisen Summer snow fortsätter att tokblomma på balkongen och jag har upptäckt genom Isas Trädgård vilken utmärkt blomma den är att sätta i vas.

Idag är det söndag och då går vi runt sjön Tisken tillsammans, jag och några av mina käraste. Inget regn just nu. Hoppas ni också får en fin dag!

6 september 2017

Tystnadsställen


Min förtjusning för gamla notböcker pågår sen lång tid tillbaka. Jag har flera stycken och helt plötsligt så läser jag i en gammal Öfvningsbok för piano som just nu sitter uppslagen på mitt staffli i sovrummet.

... tidrymden jemte sin musik innehåller icke blott toner, utan äfven små tystnadsställen af viss bestämd tidslängd...

Tystnadsställen, visst är det fint? Efter att ha tänkt på ordet en stund så anar jag att tystnadsställen är viktiga. Kanske viktigare än vi tror. För det är i pauserna vi kan höra det osagda. Det är där vi kan vila en sekund eller två, mellan orden, musiken, bruset som omger oss.


Tystnadsställen. Jag sparar det ordet.

Önskar alla mina vänner ett tystnadsställe idag.

2 september 2017

Septemberkänslor


De sista solstrimmorna silar in genom fönstret och den första dagen i september går mot sitt slut. Jag tycker om att hösten börjar och att luften känns lättare att andas. Det gör inget att det regnar när det känns skönt att få vara inne. Kravlöst och enkelt.

Jag har satt mig vid datorn igen efter att ha längtat hela sommaren och börjat resan tillsammans med Nora. Nora som min tredje bok kommer att handla om. Just nu har jag ambitionen att unna mig att skriva hela september. Vill ge mig den tiden, det känns både nödvändigt och meningsfullt.

Än en gång vill jag tacka alla mina rara bloggvänner och läsare, både de jag känner och de jag inte känner. Jag får så fina kommentarer och meddelanden från er. Ni är så viktiga för mig och ofta kommer det rara precis när jag som bäst behöver det!


Önskar jag hade rosor i den här vasen för det är rosor jag vill ge er. Nu får ni hålla tillgodo med några kvistar torkade lokor. Torkade fröställningar är jag svag för och det är deras tid nu.

Ha det gott och tack för att ni ger mig så mycket!

30 augusti 2017

Mitt fina fynd!


Jag hittade den! Inte för att jag letat precis efter just denna utan ett fat, en bricka, ett lock eller annat lämligt att använda som skiva på mitt järnsmidesunderrede på balkongen.


Massor av snygga varianter finns men jag har inte sett någon som varit över 50 cm i diameter. Så gissa om jag blev glad när väninnans medhavda måttband visade på 51!


Så fin i hamrad mässing. Kommer från Nooli och var inte särskild dyr heller. Snygg inomhus under vintern med en samling ljusstakar på tänker jag. Hurra vad jag är glad!

Augusti har flugit förbi i rasande fart och nu välkomnar jag september. Sensommarmånaden som kan stråla om vi har tur!

Ha det fint!