27 december 2015

Tomt och tyst


Saknar min Maja så. Tänk att en liten katt kan vara en sån glädje. Nu spinner ingen längre i mitt knä, ingen tassar längre efter mig, ingen sitter längre vid kranen och jamar uppfordrande efter vatten. Skaffa en ny, säger välvilliga vänner. Nej, jag får ingen som min Maja. Hon var så speciell och jag kan inte fatta att just hon skulle drabbas av en sån hemsk sjukdom. Saknaden efter henne är stor.

Det är så tomt och tyst hos mig.

21 kommentarer:

Elzie sa...

Jag förstår precis hur du känner. Det är så hemskt att inte höra de vanda ljuden från de små varelserna. Men du kan ju glädja dig med att du tog rätt beslut för hur hemskt hade det inte varit för den stackarn annars. Så tragiskt att ni bara fick 6 månader tillsammans.
Många stora kramar Elzie

Meta sa...

Förstår dig. Så sa vi också när vår lilla pekineser gick bort. Det blev ingen mer hund här.Jag brukar inte råda någon att skaffa en ny direkt. Det får tiden utvisa om man ska ha eller inte.Den dagen det känns rätt så skaffar du nåt nytt djur. En klyscha kanske men man vänjer sig med allt. Hoppas Julen var bra hos dina döttrar. Vår yngsta dotter var här med familj i går nu ska de tillbaka till Tyresö i snöovädret, för det har vi här nu. Jag stannar nog inne idag tror jag.
Ha det gott och en god fortsättning. Det är snart ett nytt år med nya oskrivna blad att fylla.
Kram Meta

Rost och rädisor sa...

Känner med dig. Vet hur det är när det blir tomt och tyst. Man behöver sörja.
Varm kram Anette

Livet ... på Øvre Holt ! sa...

Ja det skjønner jeg ! Du får ingen ny Maja som du sier , men du får en ny liten tass som trenger deg og gir deg glede og selskap. Klem

Margareta sa...

Jag har tänkt på Dig i helgen,mer än en gång.Detta med älskade husdjur som lämnar oss är så sorgligt.Dom är oss så nära på något vis.Vi behöver varandra. Vilken saknad. Sen att det hände annat tragiskt också ,är ju så tråkigt.Hoppas din helg ändå har varit fin efter omständigheterna.Här har det snöat inatt och nu verkar det övergå i regn...
Kram Margareta

Rosor och ruiner sa...

Jag är så ledsen för din skull, sitter här med tårade ögon... Ni som skulle få så många fina år tillsammans...nej, det blir inte alltid som man har tänkt sig...

Tröstekram
Gunilla

annika sa...

Ååå jag läste nu ditt förra inlägg om lilla Maja ❤️. Saknaden efter ett kärt husdjur är stor och tomrummet är svårt att fylla.
Hoppas att du fick en fin jul med din familj.

Kram
annika

Hem ljuva hem sa...

Åhh så sorgligt. Ibland undrar man vad som är meningen. Svårt att finna ord men en varm kram vill jag ge i alla fall./ Pia

lisashus sa...

Åh, så hemskt och sorgligt detta är! Ja, tänk, så man vänjer sej vid ett djur, och vilket rart sällskap det blir! Nej, ingen är ju som Maja, alla katter är ju så speciella i sitt sätt att vara.
Önskar dej ändå en skön och lugn tid, kanske med lite böcker, som jag ju vet att du tycker om!
Har tänkt mycket på dej, vännen!
Varma kramar
Lisa

Snäckskalsdalen. sa...

Det är otroligt tomt när någon varelse försvunnit ur ens liv, man hör dom.....man ser dom.....Och jag tror att man kanske får ta och vänja sig lite innan man hittar någon annan! Så har det varit för oss med både hundar och katter.....och så en dag ser man ljuset igen! Hoppas det blir så.
Kramar

Mycket annat & lite betong sa...

Jag förstår så väl...den där hemska tystnaden och tomheten. Man vill nästan inte komma hem. Och det är ju så klart just henne du saknar.

Kramar Agneta

Lena sa...

Åhh, känner med dig! Det tar tid att vänja sig.
Stor kram Lena

Vardag och flärd sa...

Jag vet hur du känner, ibland hör du säkert Majas ljud innan du kommer på att hon inte finns. Det kommer att dröja innan du vant dig vid att hon är borta, hon kan inte ersättas men någon gång kanske du är mogen att skaffa en annan liten katt.
Jag tänkte mycket på dig när jag såg På spåret sist, ett avsnitt där var från Falun.
Hoppas du har det bra trots tomheten efter Maja, vännen!
Kramar Eva

Merja sa...

Nej inte skulle det blir som Maja, utan en alldeles egna med nya idéer och nycker. Har varit med om det där så många gånger...man vänjer sig aldrig när de går bort! Tomheten. Men dom finns ständigt i mina tankar och jag minns deras egenheter. För de är olika och underbara alla på sitt vis:)

Nu har jag läst din fina novell. Fortsätt att skriva:)

Kram från mig och Tova!

September sa...

Kram!

Erikslundsliv sa...

Åh, vad jag känner med dig! Har tänkt på dig under julhelgen och jag förstår att du känner dig jätteledsen. Kanske att du längre fram kan få lust att ta hand om en ny liten misse, just nu är det nog för tidigt men den bästa boten mot sorgen efter Maja är nog ändå att få ett nytt litet knyte att pyssla om. Låt det gå en tid så kanske du tänker om.
Ingen blir ju som Maja men alla katter är ju så speciella så det finns säkert någon fin katt som längtar efter dig och ditt sällskap.
Ta hand om dig nu!
Varma kramar, Ann

Agneta Tellander sa...

Ja saknaden efter invanda ljud blir stor, just tassandet av små fötter, vare sig de tillhör en katt, barn eller någon annan invand person. Kan nog förstå att det känns fruktansvärt tomt nu. Det enda man vet är ju att det efter en tid lägger sig en smula. Ingen större tröst just nu det förstår jag, det enda är ju att stå ut en tid och kanske gå och köpa sig en blomma eller något annat som kan förströ sinnet en smula. Jag lyssnar gärna till musik då jag känner att livet är litet i nedan. Tänker på dig och hoppas det lättar litet vartefter ljuset så sakta återvänder både i sinnet och på himlen. Kram så länge.

Renoverings Huset sa...

Förstår att det känns tomt.. det är ju en familjemedlem som är borta.

Stor kram

Vform sa...

Men så ledsamt!
Önskar dig ändå att livet kan gå vidare och att du finner glädjen igen!
Kram Vivan

Blommiga Rutan sa...

God kväll

Blir så ledsen när jag läser dina sista två inlägg. Så fruktansvärt med din kusin. Och så sorgligt med lilla söta Maja. Förstår hur du känner, tycker ibland fortfarande att jag hör Mollys små tassar mot golvet. Och ibland tycker jag att hon sitter i fönstret när jag kommer hem ( hon satt alltid där och väntade på mig).Tänker på dig.

Kramar Anncathrine

G:a Affären sa...

Så oerhört ledsamt med din älskad Maja.
Saknaden efter våra djur är svår, en familjemedlem som inte längre finns.
Och vi måste få tiden att sakna och sörja dem.

Varm kram till dig min vän
/Cia