Snart är det första advent och då lyser vi upp våra hem med stjärnor och stakar. Men nu, innan, är det som mörkast. Då tänker jag på Berna Svenssons vackra tröstedikt. Som tidigare år vill jag gärna ge den till er.
Du ska vara glad
över dessa stilla,
mörka dagar,
som kan synas händelselösa.
Ge dig nu tid att tänka.
Att känna och minnas
all sol och glädje
som sommaren gav.
Tänd ljus i din kammare
och bida, förtrösta.
Det är ju i mörkret
som växandet gror.
Så tänd ett ljus och förtrösta. Och ta hand om er!
5 kommentarer:
Vilken underbar dikt!
Tända ljus och förtrösta – precis vad vi behöver just nu.
Ha det så gott!
Kram/Isa
Så bra innebörd! Eval8
Så fin dikt! Tänkvärda ord.Sett den här förr också.
Och vilken vacker tavla! Vem har målat den?
Ja det närmar sig första advent och jag ser fram emot att sätta fram ljusstakar och stjärnor i fönstren.
Nettean
Verkligen en fin dikt.
Kram Carin
Vilken fin dikt, så kloka ord, tack för att du delar den. Den sätter faktiskt ord på varför jag tycker om november. Man hinner stanna till, det behöver inte hända en massa och man har tid att tänka. Och tända ljus!
Ta hand om dig med!
Kram Gunilla
Skicka en kommentar