Jag ser gamla bilder från mina promenadvägar och längtar så efter att få gå där igen. Tänker att till våren, då...
... kan jag gå runt Tisken igen...
... vandra mellan gruvstugorna i Östanfors...
... eller gå runt Falu gruva.
Då kan jag promenera längs gatorna i stan och undra vem som bor innanför den här fina porten...
Till våren, då...
Just nu kan jag hjälpligt ta mig till närmsta affär med min dramatenkärra för att veckohandla och om jag har en bra dag... till biblioteket. Så frustrerande! Biter ihop för jag vill inte ge mig. Väntar på en ryggoperation (spinal stenos och diskbråck) och blir sämre för varje vecka. Tacksam för familj och vänner som hämtar och skjutsar för att jag ska kunna vara med på roliga saker. Och tack och lov för sammankomsterna här i huset! I dag är det tisdag och då spelar vi Canasta. Den roligaste stunden på hela veckan!
Nu hoppas jag att oktober blir den månad när jag får min rygg och, framför allt, mina ben tillbaka. Det kanske är min tur nu?
Hoppas ni kan gå era promenader och se naturens skiftningar. Inte längtansfullt behöva titta på bilder från förr över gamla promenadstråk.
Kram på er!
3 kommentarer:
Mamma var 90 när hon opererades för spinal stenos. Hon är så nöjd med operationen! Nu är hon snart 92.
Hoppas du får tid snarast nu då!
Ha en fin tisdag! Eval8
Vi får verkligen hoppas att du får en tid för din operation snart.
Kram Carin
Nämen att det var så galet har jag inte förstått! Stackare, vad det måste vara jobbigt! Att ha ont är så tärande.
Jag går inte heller så mycket promenader nuförtiden, jag får ju ont i höften, men så illa som dig är det verkligen inte. Men jag saknar promenaderna som jag tog varje ledig morgon. Nu har jag ersatt det med gymträning ett par dagar i veckan, men skulle gärna gå mer promenader.
Nu håller jag tummarna för att du får din operation snart så att du blir återställd och kan promenera och röra dig utan hinder!
Kram Gunilla
Skicka en kommentar