Lilla Nisse
Från och till har jag tankar på att skaffa mig en fyrbent vän igen. I perioder läser jag kennelsidor och blocketannonser, sidor om hundar som söker nya hem. Men så tar jag mig samman och påminner mig om att man faktiskt är bunden. Jag intalar mig att det är skönt att inte behöva gå hundpromenader när det spöregnar i en hel vecka. Eller kvällsturerna i mörkret när höststormarna viner. Hur skönt är det på vintern när temperaturen kryper ner under minus tjugo? Och så kostnaderna... försäkringar, eventuell hundtrimning, veterinärkostnader... och kanske dyr specialkost. Sen är jag ju ingen ungdom längre, vovven ska ju inte behöva överleva sin ägare. Jag måste vara säker att orka i 10-15 år. Det är argument som talar för att INTE utsätta sig för att bli matte igen.
Men det finns det som gör att vågskålen NÄSTAN tippar över. Det som alla hundägare vet. Glädjen, goset, morgonpromenaden när fåglarna kvittrar och solen just har vaknat, de djupa diskussionerna hund/människa emellan, dragkamp, dela soffa, gömmagodislekar, middagsslummern tätt tillsammans, glädjefnattet när man kommer hem efter att ha varit borta en stund...
Jag väger för och emot.
En tanke poppade upp under min promenad idag. Kanske jag ska bli dagmatte? Och nu kan jag inte släppa den! Dagtid, en lagom stor/liten hund, trevlig och problemfri... som blir hämtad i tid så jag inte behöver gå den där tröttsamma sista kvällsrundan. En vän att göra allt det där roliga med. Kanske inte precis en Nisse men en annan lika trevlig vovve... Visst är det en bra idé?
Jag tror jag ska annonsera ut mig till i höst.
Må gott!
13 kommentarer:
Det är ju en kanonidé Eva-Mari !
Då är du fri under helgerna och kan göra vad du vill samtidigt som du kan göra allt det roliga med vovven under veckorna när matte och husse jobbar.
Lycka till med idén !
Kram/Isa
Naw,,,Förstår din saknad ... ❤️
Men Dagmatte låter som en riktigt bra idé/Kram
Jag förstår din saknad, ett husdjur ger så mycket! Skulle ha svårt att klara mig utan mina katter....
Lyllo den hund och hundägare som får dig till dagmatte säger jag!
Kram Gunilla
Att vara dagmatte är väl en perfekt idé, du har någon att samtala med och slipper gå ut på kvällen i ruskväder! Tänk över det en gång till!
Ha en fin vecka!
Kramar Eva
En jättebra idé tycker jag!
Låter som en bra idé! Bara glädje och inte så mycket bekymmer!
Ha en skön vecka!
Kram Lena
En jätte bra ide!
Som både glädjer dig, hunden och dess ägare.
Fin bild på Nisse!
Ha det gott!
Visst har våra älskade husdjur en speciell plats i hjärtat, så känner jag också, både katten och hundarna! De blir ju verkligen familjemedlemmar!
Jag har också funderat hit och dit, men resonerar nog likadant som du, man blir ju verkligen bunden och det är mycket som det drar med sej.
För och emot hela tiden!
Kanske vågskålen tippar över för dej och du blir dagmatte! Det låter ju som en jättefin idé! Säkert någon som blir glad av att få hjälp!
Lycka till med ditt projekt!
kramar
Lisa
Låter som en bedårande idé !!...ungefär som att vara mormor/farmor kan jag tänka mej, hihi...inte för att jag ännu vet hur det är, men jag har ju hört...
Att bara få ha det roliga med hunden/barnen ;)...och sen lämna ifrån sej dem ;)
Ha en fin vecka nu med eller utan sol/värme !
Kram
Jag har själv en dagmatte till min lilla Borderterrier och det underlättar så otroligt mycket. Skulle helt enkelt inte kunna ha hund annars. Du kommer att göra en hundägare glad!
Hälsningar Eva i Sunne
Det var ju en toppentanke. Såklart att du ska bli dagmatte. Kraaaam Pia
Vill du slippa promenader i regn o rusk kan jag varmt rekommendera en liten kisse!
Självständig och fri att gå på lådan när han vill, klösa på klösträdet när andan faller på eller
jaga en och annan fluga på den inglasade eller innätade balkongen. . .och på kvällarna ligga i ditt knä o spinna högt!
Jag har haft katt i nästan 15 år och det skulle vara väldigt tomt om hon inte fanns!
Ha en fortsatt fin dag!
Kram
Det är en jättebra idé! Absolut måste du bli dagmatte!
Saknar också mina hundar. Jag har samma funderingar, ska vi skaffa hund igen eller inte...Som det är nu får vi ju låna dotterns hund då och då men det blir väldigt tomt när hon åker hem.
Kram Agneta
Skicka en kommentar