11 oktober 2024

Tårögd och tacksam!


Jag kan bli tårögd över saker som egentligen är små och vardagliga i allt det stora. Ögonen tåras och ryset känns utefter ryggen. Som när jag igår fick ett besked som gladde mitt mormorshjärta.

Tänder en massa ljus och känner mig så lycklig.

Dessutom kommer också ett annat besked som gör mig så euforisk att jag firar kvällen med rödvin, choklad och kolaglass! Jag är så tacksam. Tacksam för att känna mig trodd på. Få veta att nu är det snart dags! Om nåra veckor bara.

Den 10 oktober blev en fantastisk dag. För mig och för ett av barnbarnen. Hurra!

8 oktober 2024

Kastanjer

                                                                                                                                               Bild från Pinterest

Kastanjer

På promenaden en dag
gick hon under ett träd
där tusen kastanjer
förlösta ur sina taggiga skal
låg i gräset

nakna
blanka
bruna
väntande

Hon böjde sig mödosamt
stoppade några i fickan
kände tyngden
tänkte
Vem kan nånsin bara gå förbi?

En liten dikt en vanlig tisdag från mig till dig. Kram!

4 oktober 2024

Tack för alla år


 Tack för alla år som ni blommat på mina olika balkonger. Tack för glädjen ni gett mig.

Tack för växtkraften och blommornas hållbarhet. Främst ute... men också som snittblomma i vas.

Nu står de kvarvarande blommorna avklippta i mitt gamla Höganäskrus.

Jag kommer att sakna er väna skönhet.

Nu får ni vintervila i Lönnemossa och fortsätta livet hos dotter Lisa. Jag vet att ni kommer att trivas i hennes vård.

Tack för allt.

1 oktober 2024

Vad jag drömmer om just nu...


Jag ser gamla bilder från mina promenadvägar och längtar så efter att få gå där igen. Tänker att till våren, då... 

... kan jag gå runt Tisken igen...

... vandra mellan gruvstugorna i Östanfors...

... eller gå runt Falu gruva.

Då kan jag promenera längs gatorna i stan och undra vem som bor innanför den här fina porten...


... eller hur det ser ut bakom denna?

Till våren, då...

Just nu kan jag hjälpligt ta mig till närmsta affär med min dramatenkärra för att veckohandla och om jag har en bra dag... till biblioteket. Så frustrerande! Biter ihop för jag vill inte ge mig. Väntar på en ryggoperation (spinal stenos och diskbråck) och blir sämre för varje vecka. Tacksam för familj och vänner som hämtar och skjutsar för att jag ska kunna vara med på roliga saker. Och tack och lov för sammankomsterna här i huset! I dag är det tisdag och då spelar vi Canasta. Den roligaste stunden på hela veckan!

Nu hoppas jag att oktober blir den månad när jag får min rygg och, framför allt, mina ben tillbaka. Det kanske är min tur nu?

Hoppas ni kan gå era promenader och se naturens skiftningar. Inte längtansfullt behöva titta på bilder från förr över gamla promenadstråk.

Kram på er!

28 september 2024

Sista dahliabuketten


Troligen den sista fredagsbuketten med dahlior? I morse meddelade dotter Lisa att det varit nattfrost hos henne. Andra blommor har säkert klarat sig men just dahliorna brukar inte tåla minusgrader.

Jag får så fina buketter av henne varje fredag och hon blandar det hon har och det blir så fint. 

Njuter av den med kaffe och nya Sköna hem.

Ser att solen har kommit fram ur morgondimman och just nu ser det ut att bli en fin krispig septemberdag. 

Nu njuter vi av sista septemberhelgen. Snart stundar den betydligt gråare, tråkigare, onödiga oktober. Men man får göra det bästa av den... jag veeet!

24 september 2024

Avglömd husmanskost


Fortsätter på temat avglömt. Nu handlar det om mat. Idag har jag avnjutit stuvade morötter med stekt falukorv. Tänk vad rejäl husmanskost är god! Ugnsteker ofta rotsaker nu för tiden eller använder dem i grytor. Glömmer hur goda de är stuvade. Jag tar en klick senap i stuvningen och kokar morötterna med hela kryddpepparkorn. 

Så gott det var. Och i morgon kan jag äta resten för i mitt ensamhushåll lagar jag alltid minst två portioner. Oftast fyra. Då blir det flera matlådor att frysa.

Nästa vecka ska jag göra kåldolmar tror jag. Blev så sugen när jag såg Carins bilder på hennes blogg Hallon & Blåbär. Mums!

Fram för mer svensk husmanskost!

20 september 2024

När man hittar avglömt


 Tänk att man har saker i skåpen som man glömt att man har. Som porslinsklotet jag hittade när jag letade efter en annan sak (som jag inte hittade). Nu dammade jag av det och det hamnade på hyllan framför tavelväggen i vardagsrummet.


Minns att jag var lyrisk när jag fann det på trädgårdsmässan för hundra år sen. Använde klotet mycket i början, sen har det fått gästspela då och då genom åren. För att det inte ska rulla iväg så står det stadigt på ett litet gummiband. Jag tycker mycket om det fortfarande.

Men tänk att det är helg igen! Väntar kärt besök i morgon. Ha det fint ni också.

16 september 2024

Jag tog det jag hade


Tog orden från mitt förra inlägg på allvar... Börja där du är, ta det du har. Gör allt du kan. Så jag gjorde mig en ljuslykta av ett stycke dricksglas och två meter bastsnöre. Inte på något vis likt min saknade, sönderslagna ljuslykta, men god nog.

Tog det jag hade. Lindade bastsnöret runt glaset och knöt en knut. Det enkla tilltalat mig som ni vet. Helt gratis också... inte dumt.

Jag fortsätter ändå att leta efter den saknade. Vem vet, kanske det dyker upp en kopia någon gång i framtiden. 

Ha det gott i sköna september.

12 september 2024

Börja där du är...

Jag såg ett så bra citat hos Krikelins där hon uppmärksammade meningarna som Fredrik Backman lyfte fram i sitt sommarprat 2017. Minns inte att jag lyssnat då men tänker göra det nu. Jag har gått och tänkt på dessa kloka ord sen dess. Rader som man kan tillämpa på det mesta här i livet. Vill ni höra?


                                        Börja där du är. Ta det du har. Gör allt du kan.

Meningarna säger mycket och är så självklara. Ett mantra att upprepa för sig själv i situationer när man känner sig liten och villrådig. Börja där du är. Ta det du har. Gör allt du kan. 

Så inspirerande tycker jag.

9 september 2024

Jag vill ha september tillbaka!


Den här tiden med temperaturer nära 30-gradersstrecket i september gör mig orolig. De flesta tycker det är toppen med rejäl sommarvärme igen. Jag blir urlakad, trött och bekymrad. Sorgsen. Ser tydligt tecknen på att vårt klimat är ur led. Jag längtar efter sköna dagar med luft att kunna andas i, svala kvällar och fuktigt gräs.

Jag vill hellre sätta på mig strumpor, ta fram en kofta, dricka te med rostat bröd. Känna hösten. Tända ett ljus. Frysa lite och bli varm av ett glas rött. Sitta och läsa på mitt fårskinn. 

Jag vill inte ha 23 grader på balkongen när det är läggdags. 

Jag vill ha september tillbaka.

5 september 2024

Balkongen i slutet av augusti och Trädgårdsmästarens dotter

Tog några bilder på balkongen i slutet av augusti. Just inget har hänt med växterna sen jag fotade sist. Men vill ändå för min egen skull dokumentera.

Trodde inte att den rosa petunian skulle växa till sig, inte heller blomma vidare, men det gör den. Tack för enda färgklicken!

Men grönt är det i alla fall. Har klippt jordrevan flera gånger och några av skotten...

... har satts i krukor. Rotar sig lätt. Kan man spara dem inomhus under vintern tro? För i källarmörkret klarar de sig troligen inte. Tror jag ska testa att vinterförvara en kruka.


Pelargonen Filippa vill fortfarande inte blomma och jag vet ju varför. Solen räcker inte till. Även kantnepetan tjurar. Den kommer jag att planera ut i rabatten utanför samlingslokalen tror jag.

De fåtal blommorna på Mårbackorna har långa skrangliga stjälkar och även om växterna är kraftiga och stora så är det här sista sommaren de bor på min balkong.

Dotter Lisa vill ärva alla Mårbackakrukorna och det känns bra att de får fortsätta sitt liv i hennes trädgård. Flera är gamla och har blommat villigt genom åren på mina soliga balkonger.

Men om någon tror att jag längtar tillbaka till mina gamla balkonger så tror den fel! Jag mår så bra i skydd av mitt skuggande äppelträd.

Tipsar om en nyutkommen bok som jag tyckte var mycket bra. Trädgårdsmästarens dotter, av Marcus Jarl, är en relationsroman som ställer frågor om hur vi påverkas av arv, miljö och oväntade besked. Hur livet sätter krokben för Flora, sin pappas dotter. Och om den komplicerade kärleken till familjen.

September är här och jag välkomnar den med öppna armar. Hoppas ni gör detsamma!

2 september 2024

MSM


Det där med hårkvalité kan man prata om hur mycket som helst. De flesta av oss här i landet har väl nordiskt fint hår, jag har det. När jag kom i klimakteriet upplevde jag att jag tappade mer hår och jag försökte med olika produkter förhindra det. Märkte ingen skillnad, det bara ökade istället.

Men sedan 2018 har en stor förbättring skett, ganska lång tid tog det men Rom byggdes ju inte på en dag ni vet. För det var då som en väninna berättade om MSM, ett kosttillskott att ta i ett glas vatten varje morgon. MSM är en organisk svavelförening som förekommer naturligt i kroppen och är en beståndsdel i kollagen - det protein som bygger upp bindväv, muskler, skelett, hår och hud. 


Är inte mycket för varken extra vitamin- eller andra kosttillskott utan försöker få i mig det naturligt via en varierande kost. Men just MSM är för bra för att inte tipsa om för dem som upplever sämre hårkvalité på äldre dar. Jag tycker jag vet vad jag talar om för mitt nu 78-åriga hårsvall (nåja, svall är nog att ta i) talar för sig själv. Som extra bonus har jag också fått starkare naglar. 

Nu vet ju ingen hur mitt hår och mina naglar skulle vara om jag låtit bli att ta MSM. Men jag tvivlar på att jag skulle vara så nöjd som jag är nu. Som sagt... om du börjar, låt det ta sin tid. Håret måste ju få växa ut för nån mirakelkur på det redan befintliga håret tror jag inte på.

Prata med hälsokostpersonalen om du undrar över nåt. Jag köper Holistic MSM i pulverform i min hälsokostbutik. Finns också som dragéer, dyrare dock. Och detta är inget samarbete utan min egen åsikt, jag har faktiskt en reklamfri blogg.

Min hårkvalité har inte varit så här bra sen jag var ung. Det måste ju betyda nåt, eller hur?

Hoppas du som har problem också lyckas!

30 augusti 2024

Har glömt att visa...


 ... kråkan jag gjorde när vi hade keramikträff i dotter Åsas keramikverkstad i oktober förra året. Eller kråka och kråka? Snarare kaja... eller nåt. Den hamnade i bokhyllan där den får blicka ner från översta hyllan.

Jag lovade ju att visa när den var klar och kanske ni minns...

... hur den såg ut när jag höll på med den?

Lite pillemarisk ser den allt ut. Har alltid tyckt om att skapa, forma, förändra... vad det än månde vara. För ett tag sen så hade vi en ny keramikträff hos Åsa. Då blev det en lergubbe...

... som jag jobbade klar hemma. Tog bara den här bilden under arbetets gång. Om ni undrar varför han har kattsand överallt så är det därför att jag ville ha honom lite "porigare", inte så slät alltså. Tryckte fast sanden och borstade bort överskottet under tiden han torkade. Nu väntar han på att skröjbrännas och kanske jag visar honom sen... kanske inte.

här såg det ut på en av träffarna. 

Tänk att september strax är här. Fattar ni? Önskar alla en fin början.

29 augusti 2024

Fjäderlätt garn och grova stickor

                                                                                                       Bild och beskrivning från Allas veckotidning

Den här tiden, när hösten närmar sig, blir jag så sugen på att sticka. Eftersom jag har så många tröjor och koftor av olika slag så behöver jag verkligen inte fler. Vad behöver jag... egentligen? Letade inspiration på nätet och då fick jag syn på en gratisbeskrivning i ett nummer av Allas som tilltalade mig. En enkel poncho stickad i fjäderlätt garn med grova stickor. Garnet fanns i en massa färger. Blev så sugen att sticka den i rost. Behärskade mig i tid för den skulle inte vara så användbar. Ni vet nog vid det här laget hur slätstruken jag är.

Det fick bli en mellangrå färg. Mest bekväm för mig. (Köpte mitt garn på hippstick.se och leveransen kom supersnabbt). Lånade stickor av en granne för så här grovt har jag aldrig stickat förut. Började sticka direkt. Så roligt!

Här kommer den enkla beskrivningen ifall ni också får lust...

Mosstickad poncho

Storlek ca 75x46 cm
Garnåtgång: 6 nystan av Alice by Permin, 63% alpacka, 37% polyamid
Stickor 8 mm
Masktäthet: 16 m x 19 v mosstickning = 10 x 10 cm

Lägg upp 75 m på stickor nr 8 och sticka mosstickning (1 rm, 1 am och motsatt på nästa varv: rm över am och am över rm). Sticka till arbetet mäter ca 150 cm. Maska av löst. Fäst trådarna. Vik arbetet på mitten och sy ihop ca 3/4 av den ena sidan. Spar 1/4 till halsringningen.

Lycka till!

26 augusti 2024

En liten augustidikt


Augusti är sommar med höststänk i,
dimma och mörkare kväll.
Men ännu är inte det sköna förbi,
blåbär och gul kantarell.

Surströmmingsklämma, kräftor med dill,
skördade örter att spara.
Mjuka kvällsdopp för den som så vill,
dagar så underbara.

Augusti är sommar med höststänk i.

En liten dikt från mig till er. Njut av augusti!

23 augusti 2024

Kan man sörja en ljuslykta?


Min bästa, mest älskade ljuslykta gick i kras i våras. Strax efter att den här bilden togs. Den jag tyckte bäst om av alla jag har. Inköpt på Indiska för säkert tio år sen. Tyckte så mycket om snörmakeriet runt om. Har letat på nätet om jag skulle hitta en liknande. Det finns... men ingen, ingen, ingen så fin som denna. 

Kan man sörja en ljuslykta? Jag kan...  

Kul att så många vill ha frön av Linnétagetes. Har skickat iväg ett gäng kuvert. Än finns det frön kvar ifall du vill ha.

Önskar er en fin dag.