29 januari 2024

Stickningen


Minns ni stickningen jag började på för ett tag sen? Det var tänkt att bli en trekantssjal med fransar.

Det blev det också. Men jag kunde ha stickat den betydligt större. Jag köpte tre nystan á 100 g och tyckte jag tog i, men det räckte tydligen inte och jag kan i och för sig beställa ett nystan till men just nu har jag inte lust med det.

Garnet är Raggi, färg Tweedy Stone från Järbo garn. Gillar när det är svagt melerat. Jag stickade hela sjalen såhär... tre räta varv, ett avigt varv... som upprepas och ökningen görs med en maska i början av varje varv. Men som sagt, sticka den så den mäter minst 80 cm mitt bak. 

Nu ska jag sticka nåt jag inte stickat på flera år. Har fått i uppdrag av min jägarsvärson att sticka helvita tumvantar med hål för höger pekfinger. Inte för att jag gillar jakt utan för att han är så hjälpsam. Ni ska få se vad han fixat åt mig... om ett tag.

Ha nu en fortsatt fin vecka. Snart är januari slut och vi kliver in i februari.






26 januari 2024

Det doftar såpa i mitt kök

Årets första tulpaner köptes som orangegula men visade sig bli röda när de slog ut. Jag försöker intala mig att lite rött är precis vad man behöver i slutet av januari. 

Jag fortsätter på temat bord men nu gäller det slagbordet. För äntligen kom jag mig för att såpskura det. Eftersom det numera står i köket och jag äter vid det varje dag så blir den obehandlade ytan fet med tiden. Även om jag torkar av det ordentligt emellanåt och tror att det är rent. 

Jag svimmade nästan när jag såg hur smutsigt såpvattnet var! Gjorde om proceduren två gånger och torkade efter med ljummet vatten flera gånger. När skivan var torr oljade jag in den med hårdvaxolja. Slurp sa det första gången. Men efter nästa lager så var skivan mättad och efter en timme torkade jag bort överflödig olja med torr trasa.

Vilken skillnad! Nu ska jag göra om det åtminstone en gång om året. Det doftar så gott i köket nu. Såpa är min bästa rengöringsprodukt. Använder den till allt. Snäll och effektiv.

När jag nu efteråt ser på bilderna så inser jag att ni inte ser skillnaden ett dugg! Men det gör jag. Och känner doften av såpa... och känner mig duktig.

Hoppas ni får en fin helg.

21 januari 2024

Det där med soffbord

När man säljer sitt soffbord innan man hittat ett nytt får man skylla sig själv. Minns ni hur nöjd jag var när jag hittade mitt fina perfekta 60-talsbord i teak? Just det... ett tag. Men så hakade jag upp mig på att det var alltför prydligt, för fint. Och när jag hakar upp mig på nåt så sätter det sig i huvudet som ett skav.

Vad gör jag då? Jo, lägger ut det på Blocket till ett saftigt pris och tänker... går det så går det, annars hamnar det i källaren. Efter två veckor, utan minsta intresse, fick jag förfrågan från två killar på samma dag... med en timmes mellanrum! Den första, en Falubo, kom sättandes och köpte det direkt. Den andre suckade och ångrade att han inte varit snabbare. Så kan det gå.

Efter att ha haft sovrumspallen som provisoriskt bord sen mellandagarna så hämtade jag upp mitt tidigare soffbord från källaren, det bruna runda.

Det som jag målade mörkbrunt efter att faneret på skivan blivit trasigt och inte var så kul. Men det mörkbruna var så stelt och behövde uppgraderas så jag tog fram alla bruna nyanser jag hade och gick loss på skivan.

Rädd är jag inte, tycker det bara är vansinnigt roligt att prova mig fram. Målade i tunna lager. Sprätte några enstaka färgstänk här och där. Skivan fick torka mellan varven och eftersom jag målar med vattenburen färg så gick det snabbt.

Det svåra är faktiskt att sluta i tid!

Jag är nöjd med resultatet. Men ändå är det inte det ultimata soffbordet, för det som jag har i huvudet har bara inte dykt upp än. Under tiden får det här duga.

Ni tycker säkert jag är jättejobbig som håller på... hela tiden. Är hon aldrig nöjd? Jodå, men jag ser ständigt möjligheter. Blir inspirerad och tänker... jamen kanske? Fantasi har jag gott om. Och som sagt, jag tycker det är så roligt. Blocket och de andra sälj- och köpsiterna ger fantastiska möjligheter. Det gäller bara att komma sig för.

Hoppas jag har inspirerat någon att våga ge sig på sitt gamla trötta bord. Eller nåt annat som man går och retar sig på. Oftast behövs bara ett positivt tänk och en och annan färgslatt! 

En glad söndag och en ny fin vecka önskar jag er.

19 januari 2024

Matte... hallå!


 Matte... hallå! Här är jag. 

... titta på mej. Slit blicken från teven...  Här Är Jag! 

Ahh... Äntligen lite uppmärksamhet!

Lite längre upp... precis där... mmm. Sluta inte! 

Nu liknar det nåt. Kurrrr...

Matte gillar såklart mej först, sen kommer ingen, sen ingen, sen möjligen den där Ledin som jag inte förstår vad hon ser hos. Okej, nu kan hon väl få fortsätta titta. Hm, Thomas Ledin... fnyyys.

15 januari 2024

Morgonen efter natten före


Min frukost på lördagsmorgonen. Den har nog aldrig smakat så bra. Trots att grapefrukten, rutknäcket och de gröna bladen var slut. Det gjorde rakt inget för det fanns ersättning. Men efter att ha vaknat 01:30 av att brandlarmet tjöt i huset, på alla fem våningsplanen, blev det chockartade minuter innan brandkår och ambulans anlände.

Värst var att inte veta vad som hände för ingen röklukt kändes. Skulle jag klä på mig? Plocka med mig viktiga saker? Vilka då? Stoppa in Iris i transportburen? Stanna kvar i lägenheten? Eller gå ner till entréplanet? Tankarna snurrade. Grannarna kikade ut ur sina lägenheter och alla var lika förvirrade. Och det tjöt och tjöt och tjöt...

Men så, efter en halvtimme, fick vi besked. En mikrougn på plan fem hade börjat ryka och brandlarmet gick igång. Direkt sattes fläktar in för att vädra ut röken som inte hann sprida sig särskilt mycket. Damen som bor där är gammal och låg och sov när brandmännen gick in. Så slutet gott. Men en otäck natt var det. Och nu ska vi begära att få en genomgång hur vi bör förfara vid ett brandlarm. Jag som bor på våning ett och har ett takutsprång utanför sovrumsfönstret skulle lätt kunna ta mig ut och hasa mig ner på terrassen under. Men tänk de som bor högre upp och inte får använda hissen... tänk att bo på plan fem!

Ni fattar att frukosten var extra god morgonen efter natten före. Tack och lov att det inte var allvarligare!


13 januari 2024

Lugna januaridagar


Andra veckan i januari och det har varit lugna dagar hos mig. Jag har pusslat och när jag väl börjat vill jag inte göra nåt annat. Jo, jag diskar! I min julklappsdiskmaskin! Oj, så effektivt den tar bort alla gamla kalkbeläggningar. Vi har mycket kalkrikt vatten och allt av glas ser ut därefter. Trots att jag behandlat kaffekannan med alla knep som finns så har den ändå aldrig blivit riktigt ren. Men nu... som ny! För att inte tala om mina gamla vardagsdricksglas. Nu är de blanka och helt kalkbefriade. Ska bli intressant att jämföra vattenförbrukningen. Den ingår inte i hyran utan betalas efter användning. Kan det verkligen gå åt så mycket mindre vatten när man diskar i maskin som sägs?

Jag pusslar medan jag äter. Mitt i maten ser jag en bit och måste prova. Minipizza blev det i går. För vem har tid att laga mat med ett pussel på bordet? Men nu är pusslet färdiglagt och nedföst i kartongen igen. Och nu har jag börjat med nåt annat som jag längtat efter. 

För igår kom mitt beställda garn och jag kunde börja sticka. Lika roligt som att pussla. Ni får se när det är klart. Inget avancerat, bara roligt. Om det blir bra kan jag bjuda på en beskrivning.

Alla tycks längta till våren. Men än är det vinter kvar och jag tycker vi ska låta det vara så. Lära oss att tycka om januari, också. För allt har sin tid. För att orka uthärda alla hemskheter som sker i världen måste vi fokusera på det lilla livet runt oss. Se, känna, lyssna. Vara lyhörda. Göra vad vi kan för att leva. Just nu. I januari.

Ta hand om er. Leta fram ett pussel. Kram! 

9 januari 2024

Min julklapp har kommit!

 

Nu är den här. Min julklapp. 

Jag som aldrig, aldrig brukar falla för erbjudanden under Black week gjorde ett undantag i november. Har funderat ett tag på om jag möjligen skulle skaffa diskmaskin men tänkt... nää, jag kan väl fortsätta handdiska, jag är ju van nu efter tio år utan. Och tid har jag. Tidigare, ja ända sen början av 70-talet, har jag haft diskmaskin och nog är det härligt att bara behöva plocka in smutsig disk och sen plocka ur den rena. Speciellt efter kalasen med stora familjen. Ja, ni hör ju hur jag försöker ursäkta mig. För lite onödigt tycker samvetet ändå att det är...

Hur som helst, när jag kollade priserna under Black week och upptäckte att den maskin jag kollat in tidigare nu var prissänkt med 3.600 kronor så tänkte jag... Yes! God jul, Eva-Mari! 

Och nu är den installerad och klar. Nu ska här diskas! Känner mig så nöjd. Och när jag berättat om mitt beslut så verkar jag ha varit den sista som inte haft någon. 

Önskar er alla en fin dag. 

7 januari 2024

Om förundranseffekten

Måste bara dela med mig av detta underbara inlägg av Underbara Clara, Clara Lidström. Ni följer väl hennes blogg? Hon beskriver sitt liv med man och tre söner i Västerbottens inland så man blir tårögd av både bilder och text. Jag blir lycklig över hennes sätt att berätta. I veckan skrev hon dessa rader och jag tycker de är mästerliga!

Skedmata själen med näring 

"När jag smörjer in handeksemen med min speciella salva och tänker på hur bra det lindrar och läker min onda hud.

När jag kommer i säng tidigt på kvällen och förnöjt konstaterar att det här med mycket sömn verkligen är snällt mot min hjärna.

När jag äter en stor sallad med massa fröer, oljor och grönsaker och får tugga som en kanin – då riktigt känner jag hur bra det är för min mage och för tarmarna. Alla vitaminer jag får i mig, alla nyttiga spårämnen och fibrer.

När jag pustar ut efter ett svettigt träningspass och trots tröttheten i kroppen vet att jag precis gett min kropp världens injektion med energi.

Samma djupa och belönande känsla av att ge mig själv det jag behöver – den upplever jag när jag vistas i vacker natur. Jag spärrar upp ögonen och lägger märket till hur grenarna viker sig under snömassorna, hur den rosa himlen övergår i apelsinfärg vid horisonten och hur den trötta vintersolen kastar glitter på träden. Jag känner den kalla, goda doften av snö och hör knarret under mina fötter.

Jag ser mig omkring med uppmärksamhet och släpper skönhetsintrycken ända in på kroppen. Och jag riktigt känner hur nyttigt det är för min själ!

Förundranseffekten är något det pratas mycket om. Förmågan att njuta smaken av ett syrligt blåbär, beröras en vacker stjärnhimmel eller rysa av ett känslosamt pianostycke. Att verkligen kunna se sin omgivning och förundras över det som finns där. Förundranseffekten är inte bara härlig utan rentav nyttig för oss människor, ett tillstånd vi mår bra av att vara i. Och min erfarenhet är att ju mer man vistas där, desto lättare återvänder man dit.

Jag gråter sällan av sorg, men ofta av rörelse. Det är väldigt fånigt förstås och min familj retar mig för att jag alltid ska förundras så mycket. Att jag stannar och blundar mot vårsolen, pekar ut tussilagon i vägrenen eller exalterat väcker dem för att berätta att det börjat snöa. Att jag får en tår i ögat av ett veckobrev från förskolan, eller en särskild ackordföljd i kyrkan. Men också av fruktansvärt banala saker som att se någon böja sig ner och plocka upp någon annans skräp från marken.

Jag förundras över det mest oansenliga – men starkast kommer ändå förundran i vacker natur. Och när jag insuper skönhetsupplevelserna känner jag att det är som att skedmata min själ med näring. Ett behov nästan lika grundläggande som mat, sömn och motion."

Tack för att du delar med dig, Underbara Clara.

Kram till er alla!

5 januari 2024

More is more


Jag slank in på loppisen i grannkvarteret häromdagen och utan att jag visste hur det gick till hade jag ett par mässingsljusstakar med mig hem. Till samlingen som jag trott var tillräcklig. Men visst blev det stämningsfullt? Ibland kan jag hålla med om att more is more.

Här har också de sista två amaryllisstänglarna hamnat. Kortade för att passa vasen. Lagom till trettonhelgen är alla jul- och nyårsblommorna slut. Men jag väntar nog med tulpanerna. Lite väl mycket midvinter ännu om man frågar mig. Men julsakerna har snart gjort sitt och dem packar jag nog ihop efter helgen. 

I nästa inlägg tänker jag visa vad jag fick av tomten... 

Ha en fin trettonhelg. Kram!