29 maj 2020

Kallholmens 5-minuterspaj


Det finns ju hundratals pajrecept, alla har sin favorit och jag har provat många genom åren.
 

Men det finns ett som jag ständigt återkommer till och som många vänner har bett att få receptet på, nämligen den här snabba och himlagoda pajen från Kallholmen. Och förutom att det är den godaste, behöver man bara en kastrull, en slev och en form. Minimalt med disk!


En hel stor paj är ju onödig för mig i dessa karantäntider så har jag kommit på att det är väldigt smidigt att göra pajen i portionsskålar i stället och frysa in. Jag hade ingen rabarber så idag fick de fyllas med äpple, kanel och lite socker under täcket.


Jag tror nästan jag gjort ett inlägg om den här pajen förut? Men det tål att upprepas, så varsågod, här kommer receptet.

Kallholmens 5-minuterspaj
175 gr smör
3 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 200 grader, smält smöret i kastrull, blanda i övriga ingredienser, låt svalna lite och tryck så ut 2/3-delar av smeten i pajform (ca 24 cm), eller i 5 portionsformar. Fyll med valfri fyllning och ströklicka den sparade smeten över. Grädda i 20 minuter mitt i ugnen. Servera med vaniljsås, vispad grädde eller glass. Njut!

Glad fredag, ha det gott och njut av värmen som är utlovad hela helgen. Pingsten är ju hänryckningens tid. Kram!

27 maj 2020

Förströelse


I dessa dagar måste man hitta förströelse och min förströelse nummer ett är att ha ett pussel på gång. Jag tänker att mitt köp av slagbordet var ett riktigt lyckokast, här går det att bre ut sig.


Nu har jag börjat på det sjunde pusslet och det största hittills, 1500 bitar, lite att bita i, hihi. När jag vänt på alla sorterar jag ut kanter och bitar av himmel. Då slipper jag åtminstone att leta bland dem i början. Nån gång har jag börjat med ramen men inte denna gång.


I väntan på en garnleverans så pusslar jag vidare. För stickningen gav rejäl mersmak vill jag påstå. Ni som är frihetsberövade, vad förströr ni er med?

Må gott i försmaken av sommar!

25 maj 2020

Boktips... Där kräftorna sjunger


Jag läste ut Där kräftorna sjunger av Delia Owens i går. Tårögd och helt uppfylld var jag av berättelsen om sexåriga Kya, som blev ensam kvar och tvingades överleva i de öde våtmarkerna utanför North Carolinas kust.


En stark skildring av en liten flickas överlevnad under skrämmande förhållande med bara fiskmåsar som vänner. En storslagen hyllning till naturen och om styrkan i att tvingas gå sin egen väg. Den som är intresserad av biologi och våtmarkernas småkryp och fåglar blir inte besviken. Så fint och varsamt skildrat. Berättarstilen påminner om Linda Olssons så alla som tycker om hennes böcker kommer också att tycka om den här.

Där kräftorna sjunger är 2019 års mest sålda bok i USA. Önskar jag hade den kvar att läsa.

Må så gott.

22 maj 2020

Kan vi börja hoppas nu?


Vilken skön dag Kristi himmelsfärdsdagen blev! Törs vi hoppas på varmare dagar nu? Under   morgonpromenaden kom jag mig för att ta några bilder. Jag har lite olika promenadstråk, nu gick jag upp till stadsparken. Här finns fortfarande den lilla ryggåsstugan med servering kvar som jag minns från min barndom.


Och jag blev så glad när jag såg att fontänen i dammen var igång!


Kejsarkronan blommar och hela raden av fänrikshjärtan är på gång.


Vitsipporna är på sluttampen och jag såg att liljekonvaljerna snart är plockbara. Om värmen kommer nu så blir det sån fart på allt så vi får svårt att hinna med.


Såg ett blått flor med förgätmigej i ett dike. Fantastiskt söta. Sen gick jag hem och planterade ut alla övervintrade pelargoner på balkongen. Ja, jag vet. Jag får hålla koll på eventuella frostnätter. Och när jag rätade på ryggen, städade bort krukor och jordspill och var klar, så...


... firade jag att balkonglivet äntligen börjat! Måtte det bli många många dagar som denna. Vi behöver det. Kan vi börja försommarhoppas nu?

Önskar er alla en fortsatt skön långhelg.

20 maj 2020

Man kan väl lägga på hög... eller hur?


Det hela började med att väninnan från Stockholm skickade en bild på en babykofta hon stickat till sitt nyaste barnbarnsbarn. Den var så himla söt... och jag fick sån lust att sticka smått. Inte för att mina barnbarn har planer, inte nu iallafall, även om de har åldern inne. Men, som min väninna sa..."Du kan ju lägga på hög".


Så jag köpte garn på nätet och stickade efter hennes mönster och det var så roligt!


Bara en sak, det gick alldeles för fort! Visst blev den söt?


Garnet är flerfärgat och arbetet randar sig själv. Så lättsamt att sticka i! Garnet heter Soft Raggi och kommer från Järbo Garn... ifall ni också får lust. Finns i flera färgställningar, jag valde diskreta Månsken. Jag erkänner att jag manipulerat randningen på framstyckena så de kom i fas med bakstyckets ränder. För det finns ju inga rätt eller fel... eller hur? Nu hoppas jag att det som är kvar räcker till ett par pytteraggisar också.

Nu lägger jag in koftan och mössan i skåpet så länge. Hoppas det kommer till användning... en vacker dag.

Ta hand om er och må gott.

16 maj 2020

Balkongpyssel


Jag fick en leverans nyskördade pilkvistar häromdagen. Behövde bara andas om behovet så låg en bunt utanför dörren. Vadå till... undrar ni? Jo, jag behövde...


... komplettera den stora balkongkrukan som blev iklädd just pilkvistar för fyra år sen. Genom åren har kläderna liksom glesnat och krympt och behövde påfyllning. Krukan har haft en klematis som inneboende under några år men den har fått ett nytt och bättre liv hos dotter Åsa. I år ska krukan härbärgera annan växtlighet är det tänkt. Nu är den redo! Här kan du läsa Sagan om krukan som fick en ny identitet.

Men när ska vi kunna börja balkonglivet på riktigt? Både jag och alla övervintrade pelargoner längtar ut!

Ha en trevlig helg medan vi längar!

14 maj 2020

Bakom gardinen


Förra året köpte jag en liten hibiskus med vaniljgula blommor. Mitt mål med detta inköp var att jag framför mig såg ett stor ståtligt hibiskusträd. Ja, om tio år eller så.

I våras när jag planterade om den föll den isär i tre delar, alla med varsin rotklump. Jag hade trott det var en planta. Haha, nu såg jag tre ståtliga träd framför mig! De fick varsin kruka men såg lite stackars ut så jag satte dem bakom gardinen i vänta på tillväxt. De har inte växt särskilt mycket alls, jag läste att de var behandlade med nånting som skulle hindra tillväxten och att det skulle ta tid att det försvann. 

Hursomhelst... alla tre har fått knoppar och när den första blomman slog ut petade jag fram den från platsen bakom gardinen. Man ska ju inte vrida på dem heller... herregud vilket fjäskande de fodrar! Men blomman som slog ut har en mycket kraftigare gul färg än den ursprungliga. Och en av de andra tror jag får en röd blomma. De ändrar tydligen färg också. Inte mig emot. I hibiskusvärlden kan tydligen mycket hända. Undrar hur de ser ut om tio år? Nån som har en stor?

Idag har jag fått en leverans pyssel till balkongen. Bara det blir lite varmare ska här pysslas!

Ha det så fint det går.

11 maj 2020

Måndag igen


I Kristineparken utanför mina fönster har Stjärnmagnolian blommat ett bra tag. Varje gång jag går förbi måste jag sticka in näsan och känna den milda doften.


I natt har det varit några minusgrader... hoppas den klarat sig och orkar hänga i lite till. Efter gårdagens regn är himlen knallblå just nu. Men det blåser och termometern står på nollan så promenaden får allt vänta. Under tiden ska jag städa undan härjningarna efter Iris fem-årskalas i går. Nej, jag bara skojar. Jag städar bara när det behövs... och det gör det nu. Vårt firande blev minimalt, men sjöng för henne på morgonen det gjord jag. Hon hälsar förresten och tackar nådigt för alla gratulationer.

Ta hand om er och gör nåt roligt av den här dagen. Kram!

10 maj 2020

Iris


Idag fyller min fina Iris fem år. Jag är så glad över att våra vägar korsades för två år sen. Iris är en pensionerad avelshona som nu lever i lugn och ro hos mig. Hon sätter guldkant på min tillvaro och vi har så mycket att prata om. Oftast har vi samma åsikter också.




Grattis på födelsedagen fina fina Iris!

6 maj 2020

Ombyte förnöjer...


... i alla fall mig! Jag gillar att flytta runt på mina saker, att göra små förändringar. Mitt slagbord erbjuder en ny scen att göra förändringar på. Just nu har Åsa Brandts flaska fått en mer framstående roll och i den har jag stoppat en torkad dillkrona. Just dillkronor blir så vackra när de torkat. Jag har dem lite här och där på hyllor och bord.


Det enkla räcker för att tilltala mig. Och tills jag hittar något grönt att förgylla bordet med får dillkronan spela primadonna.

Ha en fin onsdag!

4 maj 2020

Vår stora kärlek


Jag har börjat att se flera serier som andra rekommenderat men inte blivit riktigt fast i någon. Men så upptäckte jag en gammal bekant. Minns ni Vår stora kärlek som gick i många avsnitt för några år sen? Jag såg den då och tyckte jättemycket om den. Nu har jag börjat se den igen och jag är inte besviken. Anser att den är i toppklass! Den är en brittisk dramaserie som främst handlar om att hitta kärleken på äldre dar. Fantastiska skådespelare. Kärleksfull. Trovärdig. Fin.

Har du inte redan sett den... grattis. Du har fyra fantastiska säsonger framför dig. Så perfekt passande för oss som sitter inne och har tid över. Finns att se på SVTplay.

Ha en fin måndag. Nu ska jag titta på ett avsnitt till. 

1 maj 2020

Att göra det trivsamt


Att göra det så trivsamt för sig som möjligt tycker jag är än mer viktigt i dessa tider. Vi som är isolerade får försöka förgylla dagarna så gott det går.


Som att duka fint. Maten smakar så mycket bättre om man anstränger sig lite. Igår på Valborgsmässoafton gjorde jag det.


Efter att jag skaffade mitt stora slagbord äter jag ofta middag här.


Jag tog vad jag hade hemma och tänk, till förrätt blev det en sorts räkröra på grovt bröd. Och till det drack jag min nyupptäckta favorit... Mariestads alkoholfria öl. Har ni inte redan smakat så kan jag rekommendera den.


Varmrätten bestod av kotlett med ugnsrostad spetskål och morötter. En sås av stekpanneskyn med en skvätt grädde och en klick senap. Till denna anrättning valde jag ett glas rött. Hjälp vad det blev gott! Ofta kan man få till god mat av det man har hemma. I alla fall om man är en Kaja Warg som jag.


Hoppas ni hade en fin Valborgsmässoafton trots avsaknad av traditionell brasa och sångkör. Själv tittade jag på en repris med Viveka Lärn från 2018. Mycket trevlig. Och det bästa var att inte behöva stå ute och frysa.

Nu startar en ny månad, en av de mest efterlängtade tycker jag. Visserligen börjar den lite trevande med regn och plus tre. Men det kan bara bli bättre! Ha en fin början på sköna maj mina vänner.