Balkonghäng

Vilar lite. I lugn och ro... ända tills nu.

Meeen... Varför ska hon nödvändigtvis fota och hålla på? Suck!

 

Sluta!

 

 

Gå iväg och fota lite blommor istället.

Mjau.

Första utflykten på länge

Ja inte för Iris som ju är innekatt. Utan för mig! Den första riktiga sen mars. Vi far mot havet väninnan Anette och jag för att träffa vår gemensamma väninna Mona. Vi har snälla skor som passar att promenera i längs havet. Och förstås handsprit och behörigt avstånd. Dessutom har Mona en prunkande trädgård jag ser fram emot att få se. Nog känns det konstigt att inte få krama om vår väninna som vi ju inte träffar så ofta nuförtiden.

Nej idag får Iris klara sig utan knähäng. En vana som blivit permanent så fort jag sätter mig denna trista och långa inomhustid.

Ha en extra fin dag ni också!

Iris

Idag fyller min fina Iris fem år. Jag är så glad över att våra vägar korsades för två år sen. Iris är en pensionerad avelshona som nu lever i lugn och ro hos mig. Hon sätter guldkant på min tillvaro och vi har så mycket att prata om. Oftast har vi samma åsikter också.

Grattis på födelsedagen fina fina Iris!

Hemma hos Iris

I ett svagt ögonblick lovade jag Iris ett eget hemma-hos-reportage. Här kommer det. Det blir många bilder... efter prinsessan Iris önskemål. Och en undersåte bugar och gör som Hennes Höghet önskar.

"Välkomna hem till mig. Häng med på visningen av mitt hem!

Här är min viktigaste möbel, ett trevånings klätterträd med fin utsikt. Har bra koll över omgivningen genom fönstret. Här befinner jag mig oftast dagtid.

Ett av alla mina gym.

Kvällstid vilar jag ut efter dagens vedermödor, helst på mattes plats... hon tror att jag hellre skulle vilja ligga på fårskinnet, haha!

Här däremot gillar jag mitt skinn... med golvvärme. Håller bra koll på fåglarna som sitter utanför på hängrännan och larvar sig.

Matplatsen.

Platsen där jag dricker mitt vatten...

... och inväntar morgonkamningen.

Där bakom skymtar ni min toalettvrå med egen matta framför. För att slippa att jag drar ut så mycket sand på golvet, säger matte. Vadå, som om jag skulle bry mig om ett par sandkorn?

Annars sköter jag min hygien helt på egen tass. Matte skrattade och tyckte den här bilden var rolig av någon anledning.

Snart kan jag äntligen vara längre stunder på min balkong. Än blir det bara kortisar, gillar inte när det blåser.

Här bloggar vi. Eller om det är en film vi ser på?

Ibland vilar jag ut i mattes säng i sovrummet. Fast egentligen är den min den också. Jag menar, vem sover mest i den? Hon bara åtta timmar, jag behöver betydligt mer vila. 

Jag menar, vi prinsessor måste ju sova vår skönhetssömn. Fast egentligen gör den ingen nytta på just mig... jag är ju naturligt vacker. 

Kul att ni kikade in. Nu måste jag vila mig lite. Mjau. Tack för idag."

Nu har vi skrivit färdigt det här inlägget, bilderna är noggrant utvalda, allt är godkänt och nu vilar hon ut, prinsessan Iris, efter den krävande insatsen. Egentligen ville hon ha med betydligt fler bilder och tyckte att en bild av hennes stamtavla skulle vara trevlig att visa men det lyckades jag avstyra.

Ha en fin sista februarivecka. Snart kliver vi in i mars!

Den här tiden

Inte bara björnar och igelkottar, jag tror katter också går i ide under vintern?

Fredag. Jag har skickat ut mitt manus till testläsarna och har ont i magen. Tänk om de inte gillar det? Den här tiden är den värsta, så jobbigt att inte veta, att tvivla, jag närapå ångrar att jag skrev det.

Jag tror jag går i ide jag också! Ni andra kan ha en fin helg.

Varför krångla till det?

Igår firade jag att jag skrivit mer än hälften på Harriet och Olle, min nya roman. Hurra vad det har gått undan! Bjöd mig själv på en Budapest, den största jag sett och den närapå godaste jag ätit. Och vid speciella tillfällen som det här så högtidsdrack jag kaffet ur Mon Ami. Det blir ännu festligare då.

 

Jag har bestämt mig för att ge boken namnet Harriet och Olle. Det har varit arbetsnamnet hela tiden. Som ni ser har jag haft en rad andra namn på lut. Inget har varit riktigt på pricken, så varför krångla till det? Harriet och Olle får det bli. 

Nu ska vi äta söndagsfrukost, Iris och jag. Hon är nämligen en central figur, om inte i boken så i alla fall under processen. Sen ger vi oss på kapitel 37, hej och hå!

Ha en fin dag ni också!

Hallå...

... kan jag få lite uppmärksamhet, tack!

Så här är det. Varje fredagskväll sitter min matte och tittar på nåt som heter...

... Idol! Och fastän jag ligger vid hennes fötter...

och försöker få hennes uppmärksamhet, alltså jag kråmar mig...

... och försöker se gullig ut... så liksom ser hon mej inte! Heja Tusse, ropar hon. Va? Är det en katt med i Idol?

Varför titta på tv när hon kan se på mej? Jag är ju hennes Idol.

 Tusse... hmpf! Mitt namn är Iris! Mjau. Prinsessa, ragdoll och Idol. Mjaaau. Så är det.

Tillåt mej småle...

Nåt konstigt står på bordet igen.

Vad i jösse namn är det här?

Luktade jättestarkt också. Usch!

Matte säger att det är skogens gull. Jag trodde att jag var hennes gull?

Hur kan man vilja äta sånt här? Matte är bra konstig ibland. Skogens gull? Tillåt mej småle...

Hälsningar Iris, mattes äkta gull.

Kuddarna klara... sen länge

Nu har dom varit klara ett tag, kuddarna som jag och matte sydde om av det gamla överkastet. Om nån frågar mej, var det gamla mycket mer invant och skönare. Men, för all del, det är sovvänligt det nya också.

Så här ser dom ut. Både rosetter och volanger, typiskt matte!

Tror ni inte att jag hjälpte till? Haha, här är bildbevis!

Både jag och matte tycker det är skönt att den vanliga sommarvärmen har kommit tillbaka.

Ni håller med, eller hur?

Mjau från Iris

Alltså, helt ärligt...

... det är inte lätt att va katt. Jag har sagt det förut och säger det igen.

Matte suckar och säger att jag håller på att klösa sönder mitt klösträd. Samtidigt säger hon att jag inte får klösa nån annanstans än just där. Hur ska hon ha det?

Suck. Hur man än vänder sig så har man rumpan bak. Egen tavla har jag i alla fall. Om nån tror att det är ett porträtt av mig så tar dom fel. En föregångare till mig tydligen, en simpel skogkatt. Ha, jag är ragdoll jag, det slår ju alla andra raser... det vet ju alla. Hm... borde ju vara jag på den där tavlan.

Ja, inte är det lätt att va katt. Gonatt.

Grattis, min prinsessa!

Idag fyller Iris fyra år. Finare och snällare kisse finns inte! Jag är så glad över att få dela livet med henne. Vi trivs så bra tillsammans.

Idag blir det extra utdelning av kattgodis. Ingen idé med extra god mat... hon ratar allt utom sitt torrfoder. Men det illaluktande kattgodiset duger.

Grattis på din dag, min prinsessa!