12 april 2021

Ny lite kudde och första vaccinsprutan


En ny kudde har sett dagens ljus. Jag ljög tydligen lite när jag så storstilat berättade att jag slängt alla mina små bra-att-ha-tygbitar. 

Några linnetyger sparade jag som tur var och de räckte till en kudde som jag sydde i lager-på-lager-teknik. Enklast tänkbara.

Lite pricken över i färgmässigt. Eller ruta över i...

Nu har jag fått första vaccinsprutan. Fick Pfizer Biontech. Och för de spruträdda som oroar sig så kan jag säga att det var den mest skonsamma och snälla spruta jag någonsin fått. Den kändes nämligen ingenting! Inte efteråt heller, jo, pyttelite öm i armen ett par timmar efteråt, sen ingenting. Är så tacksam, det känns himla bra.

Ny vecka, nya funderingar, nya planer... Ha det gott alla vänner.

9 april 2021

Ett misstag


Hm. Inte lätt att få plats här. Jamen, ni ser ju! Detta bordet, mina vänner, är för litet för en prinsessa som jag. Alla som håller med räcker upp en tass.

Behöver ju bre ut mig, komma helt till min rätt. Blomma ut, om ni fattar. Jag säger det igen. Detta ynkliga bord, ett stort misstag. Anser jag.

Fluff, fluff... fluff! Kan man säga om mig och inget annat. Ser att ni håller med.

Klart slut från prinsessan Iris. Mjau.

6 april 2021

Jag kan känna livet i mig!


Jamen nu får jag väl sluta visa min födelsedagsbukett! Lovar att det här är sista bilderna på den. Men jag tycker den har varit så vacker och hållit sig så länge så den är värd att visas igen.


Här fick den tillbringa sin sista tid. Som nu är förbi.

Påsken är också över för den här gången. Och som så många gånger förr så bjöd den på både soliga dagar och snö med iskyla. Men fåglarna kvittrar som tokiga, måsarna har anlänt, jag har sett en fjäril... och så har jag fått en vaccinationstid... hurra! Jag kan faktiskt känna livet i mig!

Ha det gott därute. Kram!

2 april 2021

Födelsedagsbuketten


 Med min vackra födelsedagsbukett vill jag önska er alla en riktigt glad påskhelg.

Tänk om jag kunde, då skulle jag skicka en likadan till er. Bilderna tagna för några dar sen men den är ännu större och maffigare idag. Fluff, fluff, fluff!... som Karl Fredrik på Österlen skulle ha sagt.

Önskar att påsken blir fin och full av solsken för oss alla. Glad Påsk och kram på er!

31 mars 2021

Påskharar i nöd!

 
 
Hjälp!
 
Mina tre yngsta barnbarn är fortfarande i "påskäggsåldern". Men istället för de traditionella godisfyllda äggen så har jag tillverkat eget, lite annorlunda godis.


 Toblerone, några sega påskharar och två sorters godissnören behövs. Sen är det bara att binda!


Och för att skojsa till det ytterligare så får de stackars hararna önska Plad Gåsk!

Ett enkelt och roligt pyssel som garanterat blir väl mottaget. Jag har nämligen gjort dem i en liknande tappning tidigare år. Och det som blev kvar av snörena hamnade raskt i tillverkarens mage.

Ha en fin sista dag i mars och en rolig första april!

29 mars 2021

Helgdukning av anledning


 Nuförtiden får man leta anledningar att duka vackert. Jag passade på i helgen. 

Anledningen var att jag klev in i mitt nya år som 75-åring. Jag är inte mycket för att fira födelsedag egentligen... men jag är oändligt tacksam för mina många år här på jorden. Bästa födelsedagen tror jag. För så mycket pandemi-anpassat jag fick vara med om! Och efter sprutorna vi väntar på har jag mer att längta till, hurra!

Tack mina nära och kära för en ovanlig och så rolig dag. Och tack Inger K för de fina servetterna med pärlhyacinter som jag använde direkt. Menyn jag dukat för var oxrullader med ädelost, brysselkål och rabarberchutney. Och såsen... hjälp, den var den godaste nånsin!

Sista veckan i denna månad... vart tog mars vägen?

26 mars 2021

Så välkommen!

 
På söndag börjar sommartiden. Smaka på ordet... mmm, så vackert! Då får vi ställa fram klockan (och trädgårdsmöblerna). Vi som vanligtvis vaknar i ottan kan känna oss mer mänskliga när vi slår upp ögonen halv sju istället för halv sex. 

Lite mörkare på morgonen... men desto ljusare på kvällen. Snart kan vi städa balkongen, det ser vi också fram emot, både Iris och jag.

Välkommen sommartid!

Ha en fin helg.

23 mars 2021

Jag har fyllt på framtidslådan


Jag har städat i mina lådor med tyger. Slängt alla små bra-att-ha-bitar, lagt största delen i kassen till secondhand och sparat bara sånt jag vet kan komma till användning. Stuvbiten med prickiga bomullstyget la jag först i secondhandkassen.


Men jag kunde inte släppa det riktigt... fick en idé att det skulle passa till ett par små hängselbyxor. Men jag hade inget mönster så jag gick till bibblan och lånade en sy- och mönsterbok som hette Baby Cool, Sy nytt av gammalt

En mycket bra mönsterbok med enkla lättförståeliga sömnadsförklaringar. Använde mig av 62 - 68 cl med viss justering av framstycket. Och så kunde jag inte låta bli att sätta en svans i rumpan. Det var så roligt att sy och eftersom jag hade tyg kvar så sydde jag en solhatt av bara farten. 

Nu viker jag ihop allt och lägger det i framtidslådan och hoppas att det snart kommer en baby i familjen som de passar för. Jag har nämligen barnbarn i lagom ålder! Annat som väntar i lådan kan du se här. Och här.

Ta hand om er och ha en fin dag.

20 mars 2021

Förberedelse


Inte alltid har påsken varit särskilt viktig för mig. Men i år känns det liksom att jag vill ta vara på alla tillfällen att fira att våren är på ingång. Har redan börjat så smått men söta små minipåskliljor. Som ju snart får bytas ut mot nya eftersom de blommar ut snabbt.

Här hamnade en tupp. Jodå, han ska släppas ut till påsk. Han står här mest för att Iris tycker om hans stjärt alldeles för mycket. Hon har redan betat av en del. Bast är tydligen grejer det!

Idag tänker jag fira vårdagjämningen med att byta till sommarlätta gardiner i vardagsrummet. Kanske blir fönstren putsade också? Hm. Min allra allra värsta hushållssyssla.

Helg igen. Kan knappast bli bättre... eller hur?

Ha det gott!

16 mars 2021

Fler skator hemma hos mig


Idag har jag letat fram och satt skatorna i riset. I år kom jag ihåg att ta fram dem i tid för de hör våren till.

Det är nåt med skator och mig... ni minns kanske ´Skatvinter´ tavlan ovanför min soffa med 32 skator på? I riset tyckte jag det räckte med fyra just nu, men jag har säkert tio till i asken. Min far har täljt och målat dem en gång i tiden och de är mig så kära. 


Och utanför sovrumsfönstret håller ett skatpar på att förbättra förra årets bo i ett av träden. Kanske är det samma par som tidigare? Ihärdiga är de och roliga att titta på.

Så roligt att ni har provat och gillat den Grekiska pytten jag tipsade om. Kul att kunna dela med sig av sina godbitar!

Idag skiner solen, det är plusgrader och den senaste snön har närapå smält bort helt. Våren är på gång!

12 mars 2021

Pärlhyacinter på köksbordet


Det som gör mig gladast just nu är pärlhyacinterna på köksbordet. Den ljusblå färgen, krispigheten, den ljuva milda doften.

Annars har vårtecknen liksom kommit av sig lite. Men de kommer igen, var så säkra!

Lillebror Björn fyller år idag, grattis! Inget firande förstås... man har liksom blivit van nu. Men snart! Vad vi har mycket att ta igen. Även om det aldrig blir som det varit tidigare. På både gott och ont.

Ta hand om er och håll ut. Tjatigt men viktigt! Kram på er.

8 mars 2021

Grekisk pytt på mitt sätt


 Måste visa vad jag åt i fredags. En grekisk pytt... så goood!

Har gjort den många gånger. Det bästa är att man kan variera den. Byta ut och lägga till. Ta det man har hemma. Prova. Alla jag bjudit har ojat sig och jublat.

Vill ni ha receptet? Tänkte väl det.

Grekisk pytt för fyra personer

Blanda marinaden i en plastpåse: 0,75 dl olivolja, 2 msk kinesisk soja, 1 tsk sambal oelek, 1 tsk mald ingefära, 2 pressade vitlöksklyftor, svartpeppar.

Skär tvåcentimeters bitar av ca 500 g fläskytterfilé (eller fläskfilé) och lägg i marinaden. Knyt till, mojsa runt och låt dra i kylen 6 timmar. (Kortare tid funkar också).

Sås: Blanda 2 dl creme fraiche med 3 msk majonäs och 1 tsk salladskrydda, pressa i vitlök efter smak. (1, 2 eller rent av 3).

Nu kommer vi till variationerna. I grundreceptet skär man potatis i klyftor, strimlar röd och gul paprika, rödlök, skär tomater och fetaost i tärningar. 

Men i fredags tog jag det jag hade hemma, dvs en stor spetskål, skar den i 2 cm skivor, skivade en rödlök och la allt på bakplåtspapperklädd plåt, ringlade olivolja över, skar de få tomater jag hade, saltade och svartpepprade och stekte i ugn 10 minuter i 225 grader. Sen klippte jag upp marinadpåsen med köttet, hällde över allt och stekte ytterligare i 15 min. När 5 min återstod av tiden la jag på basilikablad och tärnad fetaost. Så några varv med svartpepparkvarnen när det var klart.

Sen njöt jag... mmm, det är så gott!


Kanske kan man byta ut köttet mot Quornbitar och få en vegetarisk variant? Nån som har marinerat Quorn? Kanske det räcker med en timme i så fall? Det är ju ändå marinaden som är den viktigaste ingrediensen i den här rätten. Tror jag ska testa Quorn nästa gång.

Ha en ny fin marsvecka.

5 mars 2021

En liten glädje


Vi har köpt oss en ny vårlig soffkudde, Iris och jag. Eller, ett nytt kuddfodral rättare sagt. 


Jag är så himla glad över den lilla förändringen. Iris tar det med ro... som synes. Det känns verkligen att mars har kommit. Så härligt!

Glad helg till er!

3 mars 2021

Att vara till hjälp

Det känns så bra att jag kan vara till hjälp. Jag har tiden och någorlunda kunskap för att hjälpa döttrarna med deras pappas kvarlåtenskap. Han gick bort i slutet av förra året och döttrarna har nu tagit hand om hans saker. Mycket har de sparat så klart. Men resten ville de att jag skulle hjälpa dem med. Loppis, Blocket, eller kanske Tradera? Så jag har ägnat mig åt att sortera och fota och lägga in på olika forum. Inget är direkt värdefullt men det känns bra att veta att sakerna uppskattas av någon annan och får leva vidare. Men mycket får gå till loppis också. 


Känslosamt blev det när de hittade kärleksbreven från mig som han sparat i alla år. Hade ingen aning om att han behållit dem. Många minnen och känslor... vi träffades när jag var 14, han 15 och levde sen tillsammans i 33 år. 

Så just nu lägger jag in grejor på Tradera och hoppas att någon vill ta sig an allt han sparat genom åren. Och det känns bra att kunna vara till hjälp.

I förra inlägget undrade jag om nån visste nåt om Ruth Hofer som 1939 målat min loppisfyndade rosentavla. Min vän Lizbeth hittade spår av henne som vi väljer att tro på. Hon föddes 1911 och dog 2012 i Mellösa församling. 101 år blev hon! Hoppas hon målat fler tavlor under sitt långa liv.

Må gott första vecka i mars... äntligen, hurra!

26 februari 2021

Ruths rosor


En gång för länge sen, säkert tjugo år sen, hittade jag en tavla på loppis. Föll för det lite naivt målade motivet av rosor i vas. Minns inte vad jag betalade men det var inte mycket.


En oljemålning i bleka färger...

 
 
signerad Ruth Hofer, 1939. Jag har sökt info om Ruth men inte hittat nånting alls. Tänk så roligt det vore att få veta lite om Ruth. Förmodligen lever hon inte längre. Vem vet... kanske nån av er vet? 
 
 
Nu står tavlan lutad på skåpet i sovrummet och jag kan titta på den från sängen. 

Sol hela dagen idag och vind med en aning vår i sig. Underbart! Önskar er en trevlig helg.

23 februari 2021

Kvistar av lind


En av mina många svagheter är grenar och kvistar av allehanda slag. Speciellt denna tid när man tydligt ser knopparna svälla. Jag hade sån tur att jag gick förbi några gubbar som beskar lindarna utanför mitt sovrumsfönster. Passade på att bryta fina toppkvistar, såna man aldrig kan få tag på annars.

Eftersom jag vill se hela kvistarna satte jag dem i en glasburk med fina runda stenar i botten. Ett fint blickfång. 

Tror aldrig jag haft kvistar av lind i vas förut. Blir kul att se när de spricker ut.

Redan tisdag. Grå och smutsig, varmgrader och slask. Det hade kunnat få vara vinter lite till tycker jag. Åtminstone under barnens sportlov. Men eftersom vi inte får bestämma så är det bara att gilla läget. Det läget också.

Ha en fin dag.

19 februari 2021

Jag får bida min tid


 Tack för alla hållna tummar. Den här gången gick det inte... trots hjälp från er!

Ni vet ju redan att jag tycker mycket om min lägenhet under takåsarna med vacker utsikt över lummiga Läroverksparken. Högt, ljust och mitt i centrum. I sex är har jag bott här nu.

Det enda kruxet, som växt sig till större problem för varje år, är de soliga varma somrarna. Jag lever bakom nerdragna persienner från vår till höst på grund av just det. På gott och ont blir min fina ljusa lägenhet med många fönster (varav två hörnfönster och ett burspråk) i tre väderstreck outhärdligt het. En fälla!

Men värmen till trots, det är ändå känslan av att vara instängd bakom fällda persienner som är värst. Jag har sånt behov av ljus och framförallt luft för att må bra. Balkongen ligger i söderläge och där går bara att vistas tidigt på morgonen eller sen eftermiddag/kväll. Jag vet att det låter som ett riktigt I-landsproblem. Men för mig har det växt till en stor påfrestning.

Alltså... jag söker nytt boende. Men bara i ett visst kvarter. Och det är det som är kruxet. Det är inte bara jag som vill bo just i det huset! Trots att jag har relativt höga köpoäng så är det alltid nån som har högre. Dessutom blir det mycket sällan nån lägenhet ledig. Så jag får bida min tid och acceptera att det inte var min tur... den här gången heller.

Men kanske den här sommaren blir uthärdlig? Såklart jag inte önskar en dålig sommar. Men en mer lagom och inte så extremt varm och solig som de senaste. 

Drömmar blir inte alltid besannade. Men jag väntar... och drömmer vidare.

Må gott.

15 februari 2021

Spänd av förväntan...


Ny vecka med nya möjligheter. Jag är spänd av förväntan! Är det nu det ska hända? Jag pratar inte om vaccinering eller nåt pandemirelaterat alls. Nej, nånting helt annat. Lovar att berätta sen. All tumhållning tas tacksamt emot!

Fin vecka önskar jag er.

12 februari 2021

Om att bejaka sin ålder

Snart fyller jag år... igen. Ja, så känns det ju. Åren går himla fort. Ändå har jag hunnit med så mycket trevligt i mitt liv.

Jag har vågat uppfylla många av mina drömmar. Haft ett gott yrkesliv. Ägt några trädgårdar, fått tre underbara döttrar. Livet har varit gott. Sorger och bedrövelser har såklart funnits också. Svarta hål och mycket gråt. Ledsamheter man helst vill glömma. Men ingen kommer undan, det hör livet till.

Jag har aldrig tyckt att det varit obekvämt att fylla år... varken fyrtio, femtio eller sextio. Men när jag närmade mig sjuttio kändes det plötsligt som en slags så definitiv milstolpe. Usch, sjuttio, det låter verkligen gammalt! Tyckte jag. Ett tag. När jag så fyllt de definitiva åren så kändes det inte alls hemskt, inte alls annorlunda. Det började kännas lugnt och tryggt. Jag accepterade siffran och den kändes till och med bekväm!

Om ett par veckor blir jag ytterligare fem år äldre. Och har inte alls nån ångest över det. Kanske är jag sällsynt, rent av konstig i andras ögon? Men jag är frisk, mycket klokare, har en ny väl fungerande knäled (som för övrigt fyller två år på Alla Hjärtans dag... grattis mitt knä!) goda vänner, älskliga ungar och ett gott humör. Då tycker jag att jag inte har ett dugg att våndas över.

Ålder är ju bara en siffra. Dessutom är ju sjuttio det nya femtio. Det vet ju alla!

Ta vara på helgen och gör det ni längtar efter. Ja, det som går att göra i denna begränsningens tid. Kram!

10 februari 2021

Vintergrönt på diskbänken


Ärtskotten jag sådde för ett tag sen har växt och är nu färdiga att skördas. Ett lager jord och ett glest lager vanliga gula ärtor är det enda som behövs för att odla en egen vitaminkick.


Nu står den här och väntar. Under grodden har den stått i fönstret och jag har gett den en vattendusch varje dag. Ångrar bara att jag inte sått i omgångar. Ska genast göra en ny omgång... älskar krispiga ärtskott på frukostmackan.

Glad onsdag på er!