5 oktober 2022

De allra sista


Jag fick en hel papperskasse dahlior i går morse. På natten hade det varit minusgrader hos dotter Lisa så hon klippte av de återstående i hast innan hon åkte till jobbet.


Det blev två underbara buketter. En på soffbordet...


... och den andra på skåpet i sovrummet. Det är fint att se dem lite underifrån.

Många dahliabuketter har hon gett mig, de här är de sista för säsongen. Tro inte att jag är den enda, nejdå, både systrar och vänner har fått buketter. Eftersom hon, som så många andra, blivit dahliafrälst så hoppas jag på samma upplägg nästa år. En bukett i veckan, tack!

Önskar er en fin onsdag.

3 oktober 2022

En bladbåge över bordet


Den enda långa grenen från den Japanska lönnen Atropurpureum som står på tillväxt på balkongen har jag knipsat av och satt i vas. Man tager vad man haver och jag tycker det blev fint med en bladbåge över bordet.

Enligt Viktoria Skoglund ska lönnen kunna övervintras på balkong med bubbelplast runt krukan. Visserligen ska man inte beskära den nu men med en gren på över metern gör jag det ändå.


Bladen blev inte röda som jag trodde. Kanske de inte hann, måste nog bli kallare först. 


Ser allmänt stackars ut! Men vi litar på Viktoria, både jag och lönnen.

I förra inlägget lät det som jag inte gillar oktober alls. Det gör jag! Men jag gillar november än mer för den innehåller första advent. Och det är en tid jag alltid har längtat till.

Kram på er!


30 september 2022

Balkongen just nu


Sista dokumentationen för i år av min balkong. September är snart slut och än har det inte varit nattfrost hos mig. Snart dags att plocka in pelargonerna. Två gånger kånkade jag in dem inför befarad frost. Men det stannade på plus fyra båda nätterna. Välkommen ut... om ni orkar?

De tacksamma pelargonerna blommar vidare...

Har sagt det förut, jag tycker mest om Mårbackans ljusrosa blommor och växtsätt.

Inte alls lika förtjust i dessa kompakta Zonaler. Dem tänker jag inte spara till nästa år.

Vildvinet har börjat ändra färg. Det har verkligen inte varit likt sig i år. Växt såå långsamt och varit dålig med att klättra. Några få slingor i taket bara.

Och några som tagit sig på utsidan kattnätet. Jag ville ju ha det riktigt maffigt... som förra året.

Nu är den dubbla Million Bells tufsig och färdigblommad. Kanske för att jag slarvat med vattningen. Den har verkligen levererat!

Lilla keramikängeln drunknar snart! Svartöga kan jag verkligen rekommendera som insynsskydd. 

Genom köksfönstret ser man hur bra den täcker hela utsidan.


Intrasslad bland Svartögat har äntligen klasarna på den egensådda romanticatomaten börjat rodna. Hög tid. Måste nog ta av dem snart. Undrar hur de smakar?

Tack för titten!

Nästa år tänker jag inreda en annan balkong. Om det nu blir som jag hoppas! 

Nu tar vi ett djupt andetag och dyker rakt in i oktober. En riktig ruskmånad som de flesta vill ta ett stort kliv över. Det är bara att bita ihop och göra det bästa av den. Ta hand om er!

26 september 2022

Tillfälligheter?


Har en söt liten fågeltavla som jag satte i vardagsrumsfönstret en dag. Kikade lite närmare och såg att det var en illustrerad koltrast. Jag är urdålig på fågelarter och visst tror jag mig veta hur en koltrast ser ut och att den sjunger vackert. Men det är väl det hela. Som av en händelse...


... ligger Linda Olssons roman I skymningen sjunger koltrasten överst i min läsa-om-hög på sängbordet. Undrar vad detta vill säga mig? Eller är det bara just tillfälligheter... som jag gärna vill lägga in något i? Vad symboliserar en koltrast som kommer i ens väg? Någon som vet?

Sista septemberveckan anländer väl snabbt. Bortsett från min förkylning (eller var det en covid-släng?) så har det varit en fin månad med lagom av både sol och regn här hos mig.

Må gott alla vänner!

23 september 2022

Nio år i rad

Jag blev inspirerad av Fröken Gröns Blogg där hon visade vad hon bloggat om samma datum under tio år i rad. Så jag tänkte göra detsamma och visa er vad jag bloggat om runt den 23 september under nio år... eftersom min blogg bara är nio år. Alla färgade länkar är klickbara och leder till inlägget i sin helhet. Vi börjar med förra året...


Den 24 september 2021 var rubriken Med risk för att bli tjatig. Då var jag klar med att ha slipat bort färgen på skivan till slagbordet. Och grymt nöjd! Älskar mitt användbara slagbord.


25 september 2020 var rubriken Hallå där! Och då tog Iris till orda och berättade om sin säng i sovrummet och om sin höga rang. 


25 september 2019 skrev jag om Nu bor kransen här. Hade plockat rönnbär som jag trätt på ståltråd och låtit torka till en krans. Med ett leksandsband runt, såklart.

 

25 september 2018 berättade jag om Torra kvistar och frökapslar. Något som jag är mycket förtjust i. Ser soffklädseln, den ligger som så mycket annat på vinden, kanske dags att byta ut den enfärgade jag har nu?


24 september 2017 tog jag er med på Promenad runt Kålgårn. Snart ska jag göra ett försök att gå runt där igen. Känner mig piggare nu, men som ni vet så spökar fortfarande ischiasen, väntar på magnetröntgen. Tur ändå att jag har blogginlägget att njuta av så länge!

28 september 2016 visade jag Höstkrans. En krans jag gjorde till Kusin Vitamin som fyllde jämna år och som hon hängde upp direkt på ytterdörren när hon fick den. Den finaste jag gjort?


27 september 2015 bloggade jag om Gräskronans färg. Och minns fåtöljen jag klädde om som jag sålde sen. Den var riktigt fin där i sovrummet. Nämner Maja i inlägget, min fina, vita Maja, den döva kattungen som blev så sjuk att hon fick somna in innan hon hann bli ett år ens. 

26 september 2014 skrev jag På lördag loppar vi, döttrarna och jag. Då hade vi rensat ut grejor som vi skulle sälja på Marknaden, där vi hyrt bord. Då bodde jag fortfarande på Tvillingvägen och skulle flytta om ett tag. Gick ganska bra om jag minns rätt. Men den där korgen i snören på bilden kunde jag väl sparat?

25 september 2013 visade jag Mitt dockhus... sängkammare och vindsrum. Hade visat första våningen i inlägget före som hette Mitt dockhus... kök och salong. Ett projekt jag hållit på att inreda och greja med i flera år och som jag sålde innan jag flyttade till min nuvarande lägenhet på Bergmästaregatan. Jag kan se nu hur fint det var! Men det roligaste var att fylla det och jag gillar ju att pilla med det lilla och när det var klart... var jag också nöjd.

Nu när jag gått igenom septemberinläggen under nio år så känns det ofattbart att det gått så lång tid. Vissa av dem känns som högst ett par år sen. Den där tiden går bra fort, visst?

Hoppas ni tyckt det varit lika roligt som jag att titta bakåt i solstrimmetiden?

20 september 2022

Kristallkronan

Gammal bild från 2017 där man ser hela kristallkronan men jag hittade ingen mer aktuell. Kristallkronan har tillbringat sin mesta tid på vinden och det är ju synd. Den är ju så vacker! Nu har jag bestämt att den ska få flytta till någon annan som tycker mer om den än jag.

Har kånkat ner den från vinden och hängt den i sovrummet inför fotografering för jag tänker sälja den på Blocket. Du är inte klok! säger några av er. Kanske det, men jag fick den för trettiofem år sen och har aldrig varit riktigt förtjust i den... eller av kristallkronor överhuvudtaget. Så varför ska jag då ha den kvar? Ingen av döttrarna vill heller ha den.

Så nu ligger den på Blocket och är till salu. Om du är intresserad så finns den här.

Min konstiga feber/ledvärk/trötthet-vecka har tuffat på, mest sängliggandes, och nu är det mest bara trötthet kvar. Men någon har lyft av ullmössan och jag har plötsligt blivit klarare i huvudet... och det tackar jag för!

Och tack för era krya-hälsningar!

16 september 2022

Nånting är det


Några dagar har jag känt mig skruttig och inte haft riktig lust med nånting alls. Skyller inte på hösten. Den älskar jag!


Känt mig olustig och haft lite feber, ont bakom ögonen och lederna och är frusen till och från. Jag som brukar känna mig så pigg och tillfreds är inte van att vara så trött. Har inget att skylla på. När jag ser bilderna på vasen med pelargonerna tänker jag att det ofräscha grumliga vattnet ser precis ut som jag känner mig. Jag tror jag går och lägger mig en stund igen.


Hoppas ni mår bra. Kram!

12 september 2022

Att unna sig oskrivna blad

Även om jag har flera dagar ifyllda i almanackan, varav de flesta är roliga, njuter jag av dagarna som är blanka.

Alltså blanka i den mening att jag kan fylla dem med vad jag vill. Tycker om att inte ha för många åtaganden.

Oskrivna blad. Ibland frågar folk... vad gör du om dagarna? Då får jag tänka efter och det förväntas att jag ska räkna upp en massa saker jag gjort och känner lite dåligt samvete för att jag just den dagen inte gjort ett smack. Förresten minns jag oftast inte vad jag gjort heller! Att kunna unna sig en helt blank dag och tycka om det är för mig lycka.  

Bilderna har inget med texten att göra. Ett oskrivet blad är de definitivt inte. Jag hittade den rofyllda tavlan på PMU i lördags och vyn är från Sundborn och målad av Svärdsjökonstnären Tore Östberg. En akvarell som jag inte kunde låta bli att köpa. Fint inramad i guldram med snedskuren passepartout och certifikat på baksidan. Kostade... 65 kronor. Inte klokt! Har inte plats för den egentligen men den får stå lutad mot väggen i sovrummet ett tag.

Idag ska jag inte göra nånting. Jo, kanske jag skriver en rad, eller två. Läser såklart. Tar en promenad. Bokar tvättstugan och bäddar rent. Sånt där som inte räknas ni vet. Jag vet att jag är lyckligt lottad som sällan har tråkigt. Så nöjd med det mesta. Uppskattar min vardag. Är oändligt tacksam för att jag är frisk (bortsett från den tradiga ischiasen).

Efter några roliga dagar med väninnan från norr är jag uppfylld av den gemenskap vi har. Utan vänner skulle nog livet vara fattigt. Oavsett om de bor långt bort eller nästgårds är de så viktiga.

Önskar att ni, alla mina bloggvänner, får en njutbar septembervecka.

9 september 2022

Nääru matte...


 ... nu var jag först! Sätt dig nån annanstans du.


Nu när jag flyttat fårskinnet till fåtöljen så får jag vackert dela den med Iris. Så är det när man bor tillsammans med en prinsessa.

Jag läser en bok av Jojo Moyes just nu. Tror det är den första som utgivits på svenska. Det skyddande regnet heter den och den är riktigt bra. Verkar vara slutsåld i handeln men finns på Bokbörsen. Jag hittade min på loppis för en tia.

Ha en fin helg!

5 september 2022

September


 Oj vad jag längtat efter september.

Efter svalare, klarare, skönare väder. Att få sova en hel natt utan att svettas. Kunna cykla iväg till kantarellstället med jackan i cykelkorgen och känna doften av fuktig mossa och bli biten av myror. Och upptäcka att ingen varit här före mig!


Jag har satt en kvist med vackra fröställningar på bordet. Norpad från en stor buske ute på gården. Tänt ljus i ljusstakarna jag fick av mormor 1973. I 40 år var de trärena, sen blev de cabbychic-vita några år, nu är de mörkbruna.


 Tycker om att lägga några stenar i botten på glasvasen.

Naturen känns fortfarande krispig även om man kan ana lite gult här och var. Jag har suttit och läst på balkongen med kofta på! Till och med frusit lite... Kunnat andas djupt. Och jag har öppnat strumplådan.

Välkommen, sköna september!

31 augusti 2022

Balkongen på augustis sista dag


 Hur ser augustibalkongen ut såhär i slutet av månaden, undrar ni. Häng med ut!


Om man tittar mot vänster när man klivit ut är det mest grönska. Pelargonen Violino på bordet har blomningspaus nu men är full med nya knoppar. Japanska lönnen är allmänt skräpig nertill. Har fått några nya kvistar med fräscha blad i alla fall.


 Men en enda gren har den lagt allt sitt krut på. Den är desto längre, mer än en meter och måste stödjas.

Ser ändå maffig ut i spegeln.

Den rosa dubbla Million Bells blommar vidare och kräver en kanna vatten varannan dag. Vildvinet är fint men har inte fler än tre rankor i taket i år.

Om vi vänder oss mot andra sidan är det mer blomning. Pelargonerna jag gnällde på och hotade i julibalkongens dokumentation, har tagit hotet på allvar och börjat tokblomma. Tänk att man måste hota dem! Mårbackan fortsätter blomma fint och har fått sällskap av en syster som jag köpte på rea. Den var väldigt lång så den toppade jag...

... och de sex skotten satte jag ner i två krukor. Alla har tagit sig bra. Räknar med många Mårbackor nästa år! I plåtkrukan har två grapefruktkärnor kommit igång.


Här är sticklingarnas mamma. Hon har hämtat sig förvånansvärt väl på bara fyra veckor efter min brutala stympning. Blommar!

Fågelburen som jag haft i sovrumsfönstret står numera här.


Svartögat är utmärkt som insynsskydd men den orange har inte varit lika blomvillig som de i andra färger jag haft förr om åren.


 Lite fler blommor på utsidan.

Två plantor vita Stjärnöga planterade jag framför. De har varit så fina men tagit blompaus nu lagom till dokumentationen.

Tomatplantan har jag bundit upp och den bor nu tillsammans med Svartögat och har faktiskt några klasar tomater.


Sist en bild på Funkian som nu är på väg att flytta till dotter Lisas trädgård. Den trivs inte här. Här hjälpte inget hot. Och den fådda Dahlian trivdes inte heller så den har redan fått ett nytt hem hos henne. Tur att jag har en backup!

Ja, så ser det ut på min balkong denna sista augustidag. Och tänk att ni orkat hänga med ända hit!

Må gott alla vänner.