I väntan på bättre tider

Eller... i väntan på en regn- och ruskdag. En rulle reatapet som hastigt och lustigt inhandlats och ska sättas upp på väggen bakom pallen. Ibland får man för sig saker. Det är jag väldigt bra på.

Föll för det enkla mönstret med lokorna. Det blir en liten förändring som kommer att lyfta passagen mellan vardagsrum och kök. Ni ska få se!

Ha en fin dag.

I renfanans rike

 

Renfana finns i överflöd på ängar och vägrenar, de växer i grus och mager jord, varhelst man tittar och i nästan hela vårt land. Just nu är de som vackrast och jag plockade hela cykelkorgen full i lördags. 

Det behövs många blommor för det jag hade tänkt göra...

En krans av renfana. Hade en lagom ring som jag hängde klasarna över. När de torkar ihop blir kransen mindre bullig, sprödare och därmed gracilare. Den behåller färgen bra, har en gammal krans som säkert är fyra år och har nu en ännu vackrare färg. 

Jag är mycket förtjust i renfana, men... hm, lukten innan den torkat är inte rolig. Hela lägenheten luktar fotsvett ett bra tag! Idag luktar den redan mindre. Eller också har jag redan vant mig?

Står länge som bukett i vas också.

Njut av sista juliveckan och kliv in i renfanans rike. Gör en krans medan de gula knapparna är i sitt vackraste flor. Ett roligt knåp med material helt gratis från naturens fantastiska skafferi.

Årets gräskrona

Nu är gräskronan klar och sitter på plats. Nu är det sommar på riktigt!

Plockade olika sorters gräs och blandade med smörblommor. Frodig och grön nu... men ännu vackrare blir den när den torkat.

Tack för svaret på gröna frågetecknet i förra inlägget... det är alltså en sorts Filodendron jag har. Tänk så bra att få svar av sina bloggvänner på sånt man undrar över!

Njut av sommarvädret. Kram!

Smörblommetider

Mer gula blommor... min favorit, smörblomman. Har plockat de första under senaste cykelturen. De hänger och är fina under lilla kökshyllan.

Tänkte göra en gräskrona med smörblommeinslag men det får vänta lite till. Men inte för länge... då blir gräsen svårare att böja utan att de bryts. Bäst är att binda kronor före midsommar.

Annars håller jag på med det roligaste jag vet. Jag skissar på ett förslag till mitt barnbarn Sofies trädgård. En utmaning för hon vill ha en trädgård som i stort sett sköter sig själv. Haha! En utmaning vill jag lova! Men en rolig sådan.

Ha en god helg och en fin nationaldag, som för övrigt är Sofies födelsedag. Grattiskram till dig, fina Sofie!

Man kan väl lägga på hög... eller hur?

Det hela började med att väninnan från Stockholm skickade en bild på en babykofta hon stickat till sitt nyaste barnbarnsbarn. Den var så himla söt... och jag fick sån lust att sticka smått. Inte för att mina barnbarn har planer, inte nu iallafall, även om de har åldern inne. Men, som min väninna sa..."Du kan ju lägga på hög".

Så jag köpte garn på nätet och stickade efter hennes mönster och det var så roligt!

Bara en sak, det gick alldeles för fort! Visst blev den söt?

Garnet är flerfärgat och arbetet randar sig själv. Så lättsamt att sticka i! Garnet heter Soft Raggi och kommer från Järbo Garn... ifall ni också får lust. Finns i flera färgställningar, jag valde diskreta Månsken. Jag erkänner att jag manipulerat randningen på framstyckena så de kom i fas med bakstyckets ränder. För det finns ju inga rätt eller fel... eller hur? Nu hoppas jag att det som är kvar räcker till ett par pytteraggisar också.

Nu lägger jag in koftan och mössan i skåpet så länge. Hoppas det kommer till användning... en vacker dag.

Ta hand om er och må gott.

Balkongpyssel

Jag fick en leverans nyskördade pilkvistar häromdagen. Behövde bara andas om behovet så låg en bunt utanför dörren. Vadå till... undrar ni? Jo, jag behövde...

... komplettera den stora balkongkrukan som blev iklädd just pilkvistar för fyra år sen. Genom åren har kläderna liksom glesnat och krympt och behövde påfyllning. Krukan har haft en klematis som inneboende under några år men den har fått ett nytt och bättre liv hos dotter Åsa. I år ska krukan härbärgera annan växtlighet är det tänkt. Nu är den redo! Här kan du läsa Sagan om krukan som fick en ny identitet.

Men när ska vi kunna börja balkonglivet på riktigt? Både jag och alla övervintrade pelargoner längtar ut!

Ha en trevlig helg medan vi längar!

Under tiden jag väntar på bättre tider

Vilka dagar vi haft! Så underbara, riktig sommarvärme och promenaderna har blivit mer njutbara och alla man möter är glada. Men jag måste göra annat också, min kreativa sida blir gnällig annars.

 

Såg en skir och fin girlang hänga i ett fönster någonstans på nätet. Jag försökte mig på en snarlik av material jag hade hemma. Det är ju inte bara att gå iväg och köpa grejor i denna pandemitid.

Snöre, några silverpärlor och ett ark nästan genomskinligt papper hade jag i gömmorna. Jag klippte ut dubbla löv som jag limmade på snöret.

Borde varit lite längre för att hänga i fönstret så istället får den hänga här. Kommer kanske ut på balkongen sen.

Slagbordet har många praktiska funktioner, som synes inte bara pyssel och pusselbord. Just nu agerar det arbetsbänk för ett målarprojekt. Tur jag hade både färg och pensel hemma. Jag är så nöjd med bordet... inte är det för stort, som jag först tyckte. Ska bli så roligt att duka det för hela stora familjen den dagen det blir möjligt igen.

Önskar er alla en fin helg. Kram!

Frustration... och virkade getingbon

Hur har ni det i denna konstiga tid? Märkligt hur påskdagarna rinner iväg, precis som inget har hänt. Till och med jag börjar tröttna på denna isolering nu. Att se sina kära på fem meters avstånd är frustrerande, att inte kunna ge, eller få, en kram när de levererar mat, blommor, böcker, planteringsjord... eller vad de nu hjälper mig att få hem. Jag har aldrig förr tittat så mycket på teve under dagtid som nu. Promenaderna är inte heller så roliga. Tomt överallt, parkeringarna längs gatorna som alltid är fulla gapar tomma, de få man möter håller avstånd. Bra i och för sig att de flesta tar sitt ansvar. Ännu är vindarna för ogästvänliga för att man ska kunna sitta i solen på balkongen mer än en liten stund. Därför var jag glad när jag fick ett uppdrag...

 Visst är det irriterande är när getingar bestämmer sig att bygga sitt bo i närheten där vi helst vill vara? Här kommer ett tips som kan avskräcka dem. Virkade bon som ska lura dem att bygga nån annanstans. De vill inte gärna ha konkurrens om plats.

Jag fick en beskrivning ur tidningen FIXA skickad till mig med önskan om några virkade bon. Det såg lockande ut. Garn hade jag i gömmorna, jag valde ett grått i bomull som liknar getingarnas bofärg och använde virknål nr 3,5. Det är helt okej att virka lite på frihand, de behöver inte vara helt symmetriska bollar.

Virkade getingbon (lite modifierat av mig)
8 luftmaskor virkas ihop till en ring.
Virka fasta maskor, öka en maska i varannan maska i ca fyra varv. (Det är här du bestämmer hur stort bo det ska bli, fler varv ger större bo). 
Därefter två varv med ökning i var tredje maska.
När virkningen börjar bilda en kurva virkas några varv utan ökning.
Börja sen minskningsvarven genom att virka två maskor och hoppa över den tredje.
Fyll bollen med hopknycklat tidningspapper.
Fortsätt minskningen med att virka en maska och hoppa över nästa.
Lägg till mer papper så boet blir runt.
I slutet kan du minska tätare.
När boet är klart sparar man en bit av garnet till upphängning.

Knyt dem tätt mot taket, vid fönstret eller där getingarna brukar bygga. Se till att de inte rör sig i vinden.

Det är jättekul! Inget bo blir det andra likt... precis som i getingarnas värld. Nu har jag virkat tio getingbon, alla vill ha. Lagom tidsfördriv i min frivilliga karantän. Jag tror jag virkar några till. Om det sen funkar blir intressant att se. Utvärdering kommer i höst.

Ha det så gott ni kan.

Paketpysseltips

Två barnbarn får skjuta upp sina kalas denna gång. Båda fyller i slutet av veckan som kommer. Jag skickar en slant och lite godis på posten och hoppas att de anländer i tid.

16-åringen fyller på fredag men 9-åringen först på söndag. För att han inte ska öppna sitt paket för tidigt så har jag redan på paketframsidan gett instruktioner. När han öppnat ytterkuvertet hittar han det här paketet...

Hjälp vad det var skoj att klippa och klistra... använda utpressarbrevsmetoden! Roligt blev det också. För att inte avslöja vem som skickat det var jag noga med att inte avslöja min identitet förrän han öppnar på söndag. Om han nu kan hålla sig och lyda uppmaningen förstås.

Det här sättet kan vara kul att använda sig av till andra paket också... istället för ett gratulationskort bokstaverar man direkt på paketet. Och alla, både stora och de små som kan bokstäver, kan göra det här. Jag lovar att det är beroendeframkallande. Hmm... vem fyller år nästa gång?

Ha det fint och ta hand om er.

Drömfångare?

 

Ombyte förnöjer. Tänkte jag och bytte plats på säng och skåp. Inte första gången, jag är ombytsam och vill förändra emellanåt. Iris blir lika fundersam varje gång men hämtar sig snart. Tänkte först ha en tavelvägg ovanför sänggaveln men insåg att det skulle bli för jobbigt att sova med en massa tavlor ovanför huvudet. Istället hängde jag en stor bukett brudslöja där.

Skirt och vackert, jag älskar den verkligen! Den doftar fantastiskt innan den torkat. Det känns bra att ha en sky brudslöja ovanför huvudet. 

Om den fångar mina drömmar återstår att se. Skåpets nya plats kan ni få se en annan gång. Nöjd blev jag i alla fall. Och visst... ombyte förnöjer!

Ha en härlig söndag och en ny fin vecka.

Uppgraderad Billy

Två traditionella Billy bokhyllor med dörrar. Inget fel på dem. Ändå kunde jag inte låta bli att reta mig på dörrarnas vita statiska utseende. Jag ville inte att de skulle ta sån plats, inte lysa... utan bara vara.

Jag hade flera burkar med slattar av vit färg. Jag blandade fram tre olika nyanser med hjälp av färgpigmentet grön umbra. Det ger färgen ett djup och en varm grå nyans. Jag testade först vilken jag trodde skulle bli bäst och valde den längst ner.

Och visst blev det skillnad! Faktiskt ännu mer än vad bilden förmedlar. Nu tar den inte plats utan smälter in hos mig på ett mer harmoniskt sätt. Jag målade också ett tillsågat hyllplan i samma nyans och la det ovanpå. Det band ihop de båda sektionerna och med fyra nya knoppar känns den som en ny möbel. En budgetuppgradering som kostade mindre än två hundralappar. Säkert tänker nån... så himla mycket jobb för så lite! För mig är det värt besväret.

Och titta på de pyttesmå knopparna! Ger hela möbeln ny identitet.

Jaha. Då vet ni vad jag pysslat med senaste tiden. Har ni nåt projekt på gång?

Gott sällskap

I somras när jag var på roadtrip till Dala-Floda och bland annat besökte Wåhlstedts nedlagda textilverkstad fanns där ett rum med diverse loppisprylar men också en del garner från tidigare tillverkning. Där la jag beslag på en rulle lingarn för 30 kronor. Och nu ångrar jag att jag inte köpte den andra också, det fanns nämligen två rullar.

Jag har sneglat på den där rullen och undrat vad det skulle bli av den. Häromdagen fick jag en idé och började leta i mina gamla mönsterpärmar där jag sparat virkmönster genom åren. Efter lite velande hit och dit där jag valde bort storstilade stjärnmönster och gulligull, stannade det vid ett mönster jag virkat tidigare, enkelt och utan krusiduller.

Nu har jag gott sällskap i tv-soffan. Garnet är jättebra att virka i, lagom grovt och lite rufft ska den bli en löpare till vardagsrumsbordet är det tänkt. Jag gillar att ha nåt för händerna när jag slötittar på tv. För jag kan ju inte bara...

                                                                                                                                                                                        Bild från nätet
... titta på Netflix och The Crown, serien alla höjt till skyarna men som jag inte kunnat se på min gamla sega dator utan ljud. Men nu kan jag se den på min nya och liksom alla andra är jag fast! Redan inne på säsong två och jag bara längtar efter dagens avsnitt. För jag har bestämt, bara ett avsnitt per dag. En fantastisk och mästerlig serie! Är ni också fast?

Sol här idag. Så en promenad blir det, jag måste få tag på lite björkris, inte helt lätt i stan. Har en annan idé som jag ska testa inom kort.

Ha en bra dag!

Krans av fårull

God fortsättning på julen! Lite mellandagspyssel har jag ägnat mig åt. På julmarknaden i byn Österå utanför Falun köpte jag en kasse fårullsspill från Österå fårgård. Någon gång ska jag göra en krans av ull, tänkte jag.

Igår fick jag lust att plocka fram kassen. För att få en stomme snodde jag ihop en rundel av dubbel najtråd som jag klädde med tussar av ullen med hjälp av tunn bindtråd. Det var ett enkelt och jätteroligt pyssel. Om jag får lust till fler kransar så räcker ullen lätt till två till!

Och förstås kunde jag inte låta bli att knyta i ett svartvitt leksandsband. Idag ska jag ge den till min kära svägerska som fyller år och bjuder mig till traditionell lutfiskmiddag varje annandag. Kul att kunna ge bort något som jag vet hon kommer att tycka om.

Hoppas ni har en fin juletid. Det har jag!

Varför krångla till det?

Igår firade jag att jag skrivit mer än hälften på Harriet och Olle, min nya roman. Hurra vad det har gått undan! Bjöd mig själv på en Budapest, den största jag sett och den närapå godaste jag ätit. Och vid speciella tillfällen som det här så högtidsdrack jag kaffet ur Mon Ami. Det blir ännu festligare då.

 

Jag har bestämt mig för att ge boken namnet Harriet och Olle. Det har varit arbetsnamnet hela tiden. Som ni ser har jag haft en rad andra namn på lut. Inget har varit riktigt på pricken, så varför krångla till det? Harriet och Olle får det bli. 

Nu ska vi äta söndagsfrukost, Iris och jag. Hon är nämligen en central figur, om inte i boken så i alla fall under processen. Sen ger vi oss på kapitel 37, hej och hå!

Ha en fin dag ni också!

Godmorgon!

Nu mörknar det allt tidigare och jag tänder ljus också på morgonen. Tänkte visa att en stor gammal glasburk kan förvandlas till en fin ljusstake med en enkel ljushållare i glas a la fem! kronor från Ikea. Speciellt bra för oss med nyfikna katter med yviga svansar. Tog till mig idén från @nordingarden på Instagram. Så smart!

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus!

Enkelt, gratis och ännu en kvistlampa!

Ibland kommer mina akrylfärger fram. Men inte för att användas till det de är menade för. Nej, jag använder dem när jag vill måla mindre saker.

Som den här gamla stela lampfoten jag sneglat på en längre tid.

Började med att blanda till färgerna. Först blev den för gul och toppen för röd... så blanda om, blanda rätt! Och låt torka, det går på några timmar. Ser ni kvistarna? Just det, det blir ännu en kvistlampa!

Bara att klippa kvistar i lagom längd, sätta runt och knyta ihop med band eller snöre. Verkligen lätt som en plätt!

Nu står den på sin plats i sovrumsfönstret med lite mer karaktär och pondus... eller hur? Ett helt gratis sätt att piffa upp en gammal trött lampfot. Här och här kan du se mina andra kvistprojekt.

Nu har frosten slagit till, dagen efter förra inlägget fick jag hastigt plocka in alla växter som skulle vinterförvaras. Vilken tur att jag hann dokumentera i tid!

Ha det oktobergott!