Att bejaka sitt skapande

Efter att min femte roman Harriet och Olle blivit klar och utgiven, har det känts tomt och ganska fattigt i min skaparsjäl. Först ganska skönt, lite segersötmigt faktiskt, men när jag hunnit ifatt veckorna av den försummelse skrivandet bidragit till så börjar jag tänka igen.

Innan jag gick och la mig i går kväll skrev jag ner några ord jag hade i huvudet. Som legat där och bara väntat. För just då var det viktigt att skriva ner känslorna och tankarna. Jag borde bejaka min poetiska ådra mer. För min egen skull. Inte för andras. I morse läste jag det skrivna. Nu bjuder jag på det oredigerat nakna...

För mina ögon
du

långt ifrån mig
nu

Du kom
med stegen, leendet, kärleken

jag gick
med tårarna, sorgen, saknaden

För mina ögon
nu 

alltid du

Så... bejaka ditt inre i vilken form det än finns där. Önskar er en fin helg.

Harriet och Olle är här!

 

Den har kommit nu! Tryckt och klar och jag kan hålla den femte boken i min hand! Lika fantastiskt känns det varje gång och lika pirrigt... vad ska mina läsare tycka? Själv älskar jag den... såklart!

Harriet och Olle är en lågmäld feelgood-roman som handlar om hur livet förändras när tillfälligheter blir händelser som ingen väntat sig. En berättelse om uppbrott, insikt, glädje och kärlek, blandat med smörstekta abborrfiléer, lite tjärdoft... och en gammal cd med Chet Baker.

Ett sammandrag ur boken...

Harriet lever i ett äktenskap där hon materiellt sett har allt hon kan önska sig men där hon känner sig kvävd och själsligt förminskad. Hon har aldrig riktigt passat in i det liv hennes man vill leva. Hur ska hon någonsin kunna göra en förändring utan att såra honom? Hon borde vara tacksam över sitt fina liv! Men en dag går det inte längre...

Olles morgon börjar oftast på samma sätt. Först frukost, sedan en pipstopp på verandan medan han funderar över hur dagen ska bli. Han delar sitt förnöjsamma liv med katten Frank i stugan vid sjön. Där odlar han grönsaker, funderar på att skaffa bin, fiskar från ekan och övar på att lära sig spela munspel. Och under de långa mörka vinterkvällarna täljer han slevar och en och annan skata i lugn och ro framför brasan.

Om du vill köpa Harriet och Olle så mejla mig och uppge namn och adress så ger jag dig mer information. Boken är på 308 sidor och kostar 189:- plus PostNords frakt 59:-. Min mejladress är evamari4@telia.com Jag signerar boken, men om du vill ge bort den i present eller julklapp och vill få ett annat namn skrivet än ditt eget så berätta det tydligt i mejlet.

Harriet och Olle finns dessutom att köpa på Kol & Rosor och hos Akademibokhandeln här i Falun.

Är du sugen på någon av de tidigare böckerna, Café Trädgårdslyckan, Livet efter Mats, Jag är Nora och Piongården så kan du köpa dem också.

Önskar er fina dagar!

Den här tiden

Inte bara björnar och igelkottar, jag tror katter också går i ide under vintern?

Fredag. Jag har skickat ut mitt manus till testläsarna och har ont i magen. Tänk om de inte gillar det? Den här tiden är den värsta, så jobbigt att inte veta, att tvivla, jag närapå ångrar att jag skrev det.

Jag tror jag går i ide jag också! Ni andra kan ha en fin helg.

Så glad... och stolt!

Tänk... nu har jag sålt slut på upplagan av min roman Livet efter Mats! Nu är jag inne på överupplagan! Den är inte stor och när den är slut... så är det slut! Finns fortfarande att köpa på Akademibokhandeln här i Falun. Och på stadsbiblioteket här i stan har det varit lånekö! Kan man vara annat än stolt och glad?

Om du vill köpa en bok medan tider är så mejla mig. Adressen står i högerkant. Priset är 179:- + frakt. Här kan du läsa mer om boken.

Jag har läst, ätit, fikat, löst korsord, stickat, vilat och njutit på min balkong en stund nästan varje dag, hela juli. I nästa inlägg ska jag visa hur jag har det där. Älskar min lilla oas med utsikt över takåsarna!

Önskar er en fin dag!

Något att sätta tänderna i...

Ärtskott är lätt att grodda själv och jag har kommit igång med första skörden. Härliga att klippa och lägga på mackan eller på tallriken. Varje sådd brukar ge två skördar. Tänk så mycket liv en liten torr gul ärta ger!

Sen kan jag inte låta bli att visa...

... Livet efter Mats uppskyltad i Akademibokhandels fönster! Jag smyger förbi ibland... så stolt!

Ha en fin vecka!

Att våga knuffa bort Jante från axeln

Det är inte lätt att framhäva sig själv. Speciellt inte för en duktig flicka född på 40-talet. Du ska inte tro att du är nåt! Förhäv dig inte! Håll dig i bakgrunden! Det går aldrig! Var nöjd med det du har!

Jag har kommit till en punkt när jag tränat mig att tro på mig själv. Jag kan. Som jag tidigare skrev... mina vingar bär. Jag är någon... alldeles av mig själv har jag gjort nåt jag är stolt över. Jag kan!

Kanske är det åldern? För nog blir man klokare med åren, lär sig tycka om sig själv. Får större insikt om livet och det viktiga... att leva här och nu.

Jag vågade göra det som bara jag kunde, jag knuffade en jättestor Jante från axeln och för säkerhets skull trampade jag ner honom i gruset också. Visst pep han och spjärnade emot. Men nu är han borta!

Och vet du... kan jag så kan du. Vad det än månde vara.

Nu kan man köpa Livet efter Mats i vår lokala Akademibokhandel här i Falun också! Så himla kul! Och genom bloggen så klart. Läs mer här.

Ha en särdeles härlig februarihelg!

Tulpaner, tebjudning och glädjerus!

Just nu finns tulpaner i alla rum. Vackra sorter, som dessa fransiga i ljuvlig färg som dessutom matchar kuddarna i soffan. De fordrade en bastant höganäskruka att bo i. Jag fick dem och buketten i köket när jag hade en liten tebjudning i början på veckan för ett härligt gäng gamla vänner, några har jag inte sett på år och dar! Så trevligt det var, mycket skratt, många gamla minnen, och såklart berättade jag om min nya bok! Och de kände sig manade att köpa... nej, faktiskt så vet jag att de väntat på den!

Och här står den ljuvligt skira buketten med dubbla vaniljgula blommor tillsammans med blåbärsris, de nästan doftar lite vanilj också. Mmmm...

I sovrummet, som numer är lika mycket arbetsrum, förpassades min egen fredagsbukett som snart gjort sitt. Ändå är de vackra i slutfasen. Det är här jag slår in bokpaketen, fortfarande flera varje dag! Jag går i ett glädjerus och kan inte riktigt fatta att Livet efter Mats är min bok som så många vill läsa.

Hoppas ni mår lika bra som jag! Glad onsdag och kram på er!

Oj, en sånt ståhej... tack alla ni!

Jag är så himla glad och tacksam för alla beställningar av Livet efter Mats. Så roligt att den har fått ett så fint mottagande! Varje dag har jag gått till posten med min dramatenkärra full av bokpaket!

Redan har jag fått fina recensioner av några som läst ut den och här är en som fick mig att gråta en skvätt...

"...började jag genast "nosa lite" på inledningen och fann mej själv ha läst hela tre kapitel utan att jag ens reflekterade på att jag skulle spara boken och ha den som en härlig karamell att längta till när jag kom hem. Och nu har jag redan läst ut den!

Jag tycker att du är en enastående författare, helt i min smak och mersmaken är total, efter nästa historia! Du har verkligen förmågan att trollbinda och få en att bara vilja ha mera hela tiden!"

Tack, tack, tack!

När man har jobbat med en bok så länge känns utgivningen som att slänga sig ut och bara hoppas att vingarna bär. Känslan att märka att man lyfter trots alla tvivel är fantastisk! Att sen få rosor för det skrivna är det slutliga beviset för att också andra berörs av historien om Anja. Och det hittills varma mottagandet gör att jag med glädje kan fortsätta skriva på boken om Nora som blev avbruten när jag bestämde mig att ge ut Livet efter Mats. Men... inte bara rosor önskar jag mig... lite ris skulle jag också vilja ha. Berätta för mig vad just du tycker!

Sista dagarna i januari nu och äntligen början på februari, hurra! Ett steg närmare våren. Må så gott alla vänner och tack än en gång för allt ståhej!

Boken har kommit!

Den har kommit från tryckeriet... och jag är så stolt!

Den har haft en lång startsträcka, redan 2013 började jag skriva Livet efter Mats. Aldrig trodde jag då att jag skulle ge ut den i egen regi. Men omgivningen övertygade mig och nu är jag så glad över det! Och så himla stolt... sa jag det?

Jag vet att en hel hoper av er har lust att läsa den, några till och med längtar! Det är ju för er jag skrivit den... och såklart för mitt eget nöjes skull. Att berätta om någon som man tycker om gör det lätt. För tycker om huvudpersonen Anja, det gör jag!

Livet efter Mats handlar om Anja Larsson som drivit tygaffär och syateljé i många år och vad som händer i hennes liv när hennes man plötsligt dör. När chocken lagt sig och hon tagit itu med allt praktiskt, dyker något upp,... något hon innerst inne anat. Den handlar också om hur hon och väninnorna sätter sprätt på tillvaron genom att öppna Söderhamns första pannkakeria, men också om hennes kolonilott och om oväntade händelser... och kanske lite kärlek?

Viss anknytning finns till min förra bok Café Trädgårdslyckan. Det är alltså en feelgood-roman... med visst spår av svärta.

Om du är intresserad av att köpa boken så mejla mig och uppge namn och adress så ger jag dig mer information. Boken är på 264 sidor och kostar 179:- plus frakt 39:-. Min mejladress är evamari4@telia.com  Livet efter Mats kommer bara att säljas här och på Dalarnas bokmässa i Falun den 11 mars. Hoppas du kommer att tycka om Anja och hennes tillvaro lika mycket som jag!

Några av er som förhandsbeställt och som redan meddelat sin adress, till er skickar jag boken/böckerna snarast med betalningsinfo i paketet.

Välkomna med en beställning och tack alla som inspirerat mig att göra det här möjligt!

En fin fortsatt vecka önskar jag er alla.

Vill du läsa min bok?

Jag lever i en redigeringsbubbla just nu och varken ser eller hör! Nu, när jag bestämt mig för att ge ut min bok i egen regi, så har jag bara detta i huvudet. Det är så roligt att äntligen komma till skott! Jag började skriva i oktober 2013 och skrev från och till under två år. Sen har den legat tyst och stilla... och bidat sin tid.

Som sagt, nu tar jag tag i min egen utgivning och genom att kasta frågan rakt ut så här, hoppas jag få ett hum om hur många som är intresserade av att läsa den, och därmed vilja köpa boken när den är tryckt och klar.

Boken, som heter Livet efter Mats, handlar om Anja Larsson som drivit tygaffär och syateljé i många år och vad som händer i hennes liv när hennes man plötsligt dör. När chocken lagt sig och hon tagit itu med allt praktiskt, dyker något upp,... något hon med facit i hand innerst inne anat. Den handlar också om hur hon och hennes väninnor sätter sprätt på tillvaron genom att öppna Söderhamns första pannkakeria, men också om hennes kolonilott och om oväntade händelser, många kramar... och kanske lite kärlek? Viss anknytning finns till min förra bok Café Trädgårdslyckan. Alltså en feelgood-roman med spår av svärta.

För att kunna beräkna upplagan (som inte blir stor), skulle det vara roligt att veta om du är intresserad av att köpa boken när den kommer ut i januari? Priset är inte fastställt ännu men blir helt överkomligt! Boken kommer endast att säljas via bloggen och på Dalarnas bokmässa i Falun den 11 mars 2017.

Skriv en kommentar om du är intresserad, eller skicka ett mejl, adressen finns i högerspalten. Det är absolut inte minsta bindande, jag vill bara få veta om jag ska öka på upplagebeställningen, host host! Och tänk, några beställda har jag redan!!

Har inte gjort minsta advent ännu, förutom hyacinten och en och annan ljusslinga, men på lördag är allt framme! Härmed vill jag önska er alla en fin första advent.

Klara! Omklädd fåtölj... och soffa

Nu är fåtöljen med fotpall klar. Jag hade beställt tyg från Stoff och tyg i Malmö och jag tog i rejält för tyget hade ett bra pris och eftersom det var det sista på rullen fick jag två meter extra! Och tro det eller ej...

... det räckte till soffan också! Det var ett mycket bra tyg att sy i och jag är faktiskt nöjd med resultatet. Genom åren har jag klätt om möbler så jag har vanan inne men är absolut ingen tapetserare. Men jag gillar utmaningar!

Och den största utmaningen var passpoalerna i tyget, det var ett pill... men det gick!

Innan jag beställde tyget skickade jag efter flera tygprover så jag var säker på både kvalitet och färg. Det var svårt att välja men nu är jag glad att jag tog ett mörkare tyg. Ger mer ombonad känsla och med den orange och gula kudden, samma färger som ringblommorna på bordet, klev hösten in hos mig.

Balkongbordet fick flytta in liksom fågeln i bur som hängt därute hela sommaren. Gillar att möbler och saker kan placeras om och därmed kännas som nya.

Och inte blev det mycket tyg över heller...

Är du intresserad av utbudet hos Stoff och stil, klicka här. Och så här såg fåtöljen ut innan.

Hösten smyger sig på utomhus också och jag gillar den. Det känns mer förlåtande att hållas inomhus. Och jag har laddat med ljus! En fortsatt fin hösthelg önskar jag er.

Nej, jag åtar mig inte att klä om mer än mina egna möbler, jo döttrarnas då förstås...

Jag är så himla stolt!

Att se sina alster i tryck är en härlig upplevelse. Bekräftande och på riktigt liksom. Helt annat än pappersutskrifter i A4-format minsann!

 

I senaste numret av Hemmets veckotidning, alltså nummer 32, är första delen av den kortroman publicerad, den jag vann pris för i förra årets tävling. Den heter Mötesplats 60+ och andra delen kommer i efterföljande nummer. Vad den handlar om? Säger jag inte, men ni anar säkert...

Så himla roligt! Nu går jag här och pöser och är så stolt...

Hoppas ni också har en särdeles rolig första augustivecka!

Mitt skriveri

Efter att ha tänkt både hit och dit har jag nu bestämt att lägga ut ett urval av mina skrivna alster. Jag har efter önskemål förstått att några av er vill läsa det jag skriver. Det känns hedrande! Jag skriver då och då, framförallt under den mörka årstiden. Ibland blir det långt, men oftast kort... och jag njuter hela tiden. Och alltid blir det snällt och lättläst... feelgood så det stänker om det!

Därför har jag startat upp bloggen mitt skriveri där jag i nuläget samlat fyra av novellerna. Jag kommer att fylla på eftersom. Men förmodligen inte förrän till hösten. En del av det skrivna ligger hos tidningar och därför får jag inte publicera dem förrän efter utgivning. Nu blir inget nytt producerat, jag har fullt upp att njuta av den ljusaste och ljuvligaste årstiden, midsommartid! Smaka på det... ett av de vackraste orden som finns!

Klicka här om du vill komma till mitt skriveri.

Trevlig läsning och ha en fin början på midsommarveckan.

Eget arbete

Lovade tidigare visa några av de färdiga keramikalstren. Kannan i fönstret visade jag tidigare obränd. Nu är den glaserad och några tall- och grankvistar hamnade i den nu inför jul. Skålen och ljusstaken har redan blivit flitigt använda. Och kursen är så rolig och ger mig utlopp för min skapandelust. Nu har jag övergivit den vita leran och börjat jobba i svart härlig lera. Fotar och visar mer efter jul eftersom några av sakerna kanske blir julklappar?

Tredje advent och Lucia är redan i antågande. Så fort tiden går! Om det bara ville komma lite snö och bli så där lagom kallt...

En trevlig helg önskar jag er alla.

Tidig söndagsmorgon... andra advent

 När andra ljuset glimmar
   vi höra löftets ord...

Andra advent och jag tänder ljusen i de små stjärnhållarna som hänger på ett snöre mellan knaggarna på knoppbrädan i sovrummet. Kryper ner i sängen igen en stund och tittar på dem. Tystnad, förutom Majas kurrande, hon tar tillfället i akt och lägger sig på mitt bröst och spinner med slutna ögon. En lång stund ligger vi så. Men till slut blir längtan efter frukost för stor och noggrant blåser jag ut ljusen.

Vad kan bli vackrare och enklare än en liten tallkvist i ett snöre? För mig gäller "less is more". På alla plan faktiskt... när jag tänker efter. Helt klart prioriterar jag andra saker nu än tidigare i livet. Jag är lyckligt lottad som kan ta till mig och uppskatta det lilla. Vardagen är lika viktig för mig som vilken fest som helst. Att bli sams med sig själv också. Att kunna tänka... mja, jag är nog inte så dum ändå!

Tack för fina kommentarer om mitt skriveri... det gör mig så glad. Många med mig har, eller är, på god väg att skrota dumma Jante, bra! Nu önskar jag er en härlig andra advent. Kram från mig!

Förtydligande till tidigare inlägg...
Den blå dörren är publicerad i Hemmets, som tidigare hette Hemmets Veckotidning och första delen finns i dubbelnumret 50-51, andra delen kommer i nr 52. Min bok Café Trädgårdslyckan, som jag skrev 2006, är tyvärr slutsåld från förlaget.

Lilla pyret på plats... och det där med Jante

Den pyttelilla keramiktomten som jag köpte för egna pengar som 11-åring, den har återigen tagit plats bland mossan. Troligen den enda tomten som får komma fram till jul. Men det här lilla pyret är viktigare än alla andra tomtar tillsammans. I år visste jag var han fanns också, ibland har jag fått vända upp och ner på allt i mitt letande eftersom jag varje gång lägger honom på en sån bra plats!

Sen var det där med Jante. Du ska inte tro att du är nåt! Så är de flesta av oss lärda och uppväxta med... Förhäv dig inte!

Jag bestämmer mig att strunta i Jante hädanefter.

Min person är inte särskilt synlig, mitt ego är inte stort och min självbild kunde vara starkare. Mitt självförtroende vacklar emellanåt... men har faktiskt blivit bättre med åren. Alltså tränger jag mig förbi Jante och bryr mig inte om att han drar mig i armen. För rädd, det är jag inte!

Så...
Det är en del av er som vet att jag skriver både det ena och det andra. De som läst min relationsroman Café Trädgårdslyckan har tyckt mycket om den. Så många mejl och brev jag fått genom åren som bekräftar det! Enkelt, okomplicerat, lättläst... så skriver jag. Åh, nu knackar Jante mig på axeln igen men jag sträcker på ryggen och ruskar av mig honom! Ibland skickar jag in en novell eller kortroman till en tidning. Några har jag haft förmånen att få publicerade. Så roligt att se det skrivna i tryck! Men att berätta det för andra än de närmaste, det har Jante sett till att jag inte ska göra. När jag nu är i farten kan jag berätta att jag under två år skrivit på en ny relationsroman, Livet efter Mats. Nu är den klar och inskickad till flera förlag. Om den blir antagen är osannolikt. Det är otroligt svårt att få något utgivet i dessa dagar. Så roligt det vore...

Men...
Om ni köper nr 50-51 av veckotidningen Hemmets, så har jag en kortroman, eller långnovell om ni vill, med där. Den heter Den blå dörren, en feelgood-berättelse om en kvinna som fått nog. I vår publiceras nästa, Mötesplats 60+, med vilken jag vann pris i Hemmets romantävling nu i höstas. Jag ser i ögonvrån hur Jante med slokande axlar går sin väg, hurra!

Ska vi bilda en antiJante-klubb? Tillsammans kan vi sporra varandra. Vi duger och vi kan... eller hur? Är du med på resan?

Hej då Jante!

Det här inlägget blev mycket mer utlämnande än jag menade. Men är nu Jante borta så...

En fin dag och trevlig läsning önskar jag er!