Eftersom jag väntade ett telefonsamtal från en hantverkare så svarade jag när det ringde och displayen visade Ingen uppringnings-ID.
- Eva-Mari.
- Ja hej... det här är från Östermalmspolisen. Är det Eva-Mari Heimer?
- Jaa...
- I samband med ett tillslag har vi gripit en gängkriminell med namnet..... (ett utländskt obegripligt namn som jag inte minns). Är det ett namn som du känner till?
- Nej, verkligen inte! Men, hur...
- Jag hör på din reaktion att du inte gör det. Men i hans mobil hittades ditt mobilnummer
och ett id-kort i ditt namn...
- Men hallå... nu tror jag nog det här en bedrägeribluff!! Försök med nån annan... hej då!
Hörde honom protestera innan jag knäppte bort honom. Den belevade förtroendeingivande svenska polisrösten. Efteråt ångrade jag att jag inte lät honom prata på. Han fiskade säkert efter mina bankid-uppgifter. Men mig lurar man inte i första taget. Tyvärr vet vi ju hur lätt många av oss äldre blir bedragna när övermakten hör av sig. Fy för människor utan moral som lever på bedrägerier!!
Efter en stund skrev jag ner allt innan jag glömt händelseförloppet.
Jo då, jag anmälde försöket till polisen även om jag vet att det inte leder till något mer än att ge polisen extraarbete. Samtidigt känner jag att det är min medborgerliga plikt att anmäla. Om inte annat så för statistikens skull.
Hoppas genom att berätta detta kanske jag kan få fler att ifrågasätta och inte vara så godtrogen. Lägg på!
Usch vad jag är upprörd!