Min bästa, mest älskade ljuslykta gick i kras i våras. Strax efter att den här bilden togs. Den jag tyckte bäst om av alla jag har. Inköpt på Indiska för säkert tio år sen. Tyckte så mycket om snörmakeriet runt om. Har letat på nätet om jag skulle hitta en liknande. Det finns... men ingen, ingen, ingen så fin som denna.
Kan man sörja en ljuslykta? Jag kan...
Kul att så många vill ha frön av Linnétagetes. Har skickat iväg ett gäng kuvert. Än finns det frön kvar ifall du vill ha.
Önskar er en fin dag.
7 kommentarer:
Det är klart man kan!
Tack för fröerna. Spännande! Jag swishar för porto 😀 trevlig helg! Eval8
Bjuder på portot. Tack detsamma.
Klart man kan. Är det något som man tyckt om väldigt mycket oavsett var det är. Så kan man sörja.
Kram Carin
Så klart att man kan sörja även saker! Jag sörjde en hel Dalagård :-) Hoppas du hittar en likadan ljuslykta så småningom. Håller tummarna för det!
Ha en mysig fredag och varm kram till dig!
Birgitta
Så tråkigt med din ljuslykta! Ja, ibland fäster man sej vid vissa saker och denna var verkligen jättefin.
Hoppas att du hittar någon som du tycker om lika mycket!
Kram
Lisa
Klart man kan!
Kram från Titti
Ja, men så klart man kan! Vissa saker är en extra kära, så det är sorgligt när de går sönder! Tänk om du skulle hitta en likadan igen, kanske annonsera på Facebook Marketplace eller nåt? Kanske finns någon som har en som de inte känner lika starkt för som du gjorde!
Kram Gunilla
Skicka en kommentar