I ett hörn av sovrummet står farbror Claes byrå. Den har följt oss, först min mor och sen mig, i många år nu. Ibland har den varit farligt nära målarpenseln... men jag har besinnat mig varje gång. Byrån har sin historia och är en del av upphovet till en av mina förverkligade drömmar. Den som vill veta kan läsa mer på min gamla blogg genom att klicka här.
Nu får dvärgpelargonen Honeywood Suzanne avsluta sin säsong här innan övervintringen i källaren.
Varje gång jag öppnar dörrarna eller drar ut en låda kan jag se de slitna avtrycken från farbror Claes. Och känna historiens vingslag...
Min vecka har hittills varit så trevlig med bland annat ännu ett besök i väninnan Birgittas vackra trädgård. Jag tror veckan kommer att fortsätta vara lika bra för i morgon ser jag fram emot både den spännande träffen med en bloggvän och att på kvällen få äta kräftor med hela stora familjen... och några till!
Hoppas ni också får en fin helg.