Såhär var det...
Såklart var kaffe och te uppdukat på gamla vedspisen när vi klev in. Bara att vistas här i stugan är en lisa för själen.
Men nu skulle vi jobba. Två drejskivor finns så... varsågoda!
Barnbarnet Sofie tog den ena. Hon är en fena på att dreja.
Anna och Åsa diskuterar hur man bäst får Annas drejade tallrik att släppa från skivan. Så här gör man...
Ett, två, tre... vänd!
Lisa dricker kaffe medan hon funderar på hur en knopp till ett klätterväxttorn ska se ut.
Winston tyckte det var långtråkigt och ville helst gå ut.
Jag drack också kaffe men i egen mugg hemifrån som jag tummade vid ett besök i våras hos Livia och leran. Älskar den, dricker ur den varje dag och nu tänkte jag göra några till.
Tre till tummade jag. Stengodsleran krymper ca 5-10 procent så det gäller att tänka till om man vill ha de nya muggarna hyfsat lika i storlek som den gamla. En vas blev det också.
Att hålla på med lera är ren njutning för själen. Alla har fokus på det man gör. Rent meditativt är det för mig. Tiden flyger iväg. Har ju hållit på med lera till och från under åren. Haft kurser till och med. Därför känner jag mig hemma. Men som man säger, allt har sin tid. Roligt är att intresset fortsatt inom familjen...
... för både Åsa och Sofie säljer lite av sitt överflöd under namnet Keramikbyrån och planerar några pop-up-sälj lite här och där under nästa år.
Finns så mycket fint till salu. Sofie tar också beställningar i mån av tid. Finns på Instagram under @efrikgarden.keramik.
Eftersom jag inte hann med allt jag tänkte göra så tog jag med ett kilo lera och fortsatte hemma. Ni undrade i förra inlägget varför jag röjde köksbordet. Nu vet ni. Här börjar en kråka växa fram. Eller en fågel av okänt ursprung rättare sagt.
Nästa dag skulpterade jag vidare och satte den på en sockel, också den ihålig.
Nu torkar den både upp och ner och stående i ca en vecka, kanske längre, tills den är helt torr. Sen lite putsning och justering av fjäderdräkten innan det är dags för skröjbränning hos Åsa. Därefter ska den glaseras och brännas ytterligare en gång innan den är klar. Om den nu överlever alla stadier förstås. Det är det som är det pirriga, för lera är ett levande material som inte alltid gör som man förväntar sig.
Och om det blir ett resultat så visar jag er framöver. Både kråka och muggar.
Ha det gott.
9 kommentarer:
Men oj så kul. Vad du är duktig. Jag har också jobbat en del med lera men dreja är svårt tycker jag. Att centrera klumpen liksom så den inte far iväg. Hi Hi! Mycket fin kråka också. Kraaaam Pia
Så spännande och KUL! Kan bara ana att ni hade en helt underbar och kreativ dag där i bagarstugan.
Alla ingredienser finns där ju, både myset, kreativiteten och samvaron.
Fin kaffemugg du har gjort och de nya blir säkert lika fina.
Kul att du tog med lera hem till köksbordet. Den skatan blir säkert jättefin och jag håller tummarna för att den beter sej som den ska.
Lera - vilket härligt material och utmanande också förstås. Har själv provat några gånger, med lite olika resultat, men skulle verkligen vilja prova igen.
Roligt att du delade med dej!
Kram
Lisa
Så duktiga ni är! Det verkar kul att hålla på med keramik och lera. Min farbror gick en drejkurs vet jag.
Mysigt med huset som går att använda till så mycket. Hos Yngstas svärföräldrar har de också ett gammalt hus. Där har vi bakat bröd, stöpt ljus och haft kräftskiva. Det känns bra att vistas i dåtidens tecken ibland. Glad måndag! Eval8
Så roligt med sån samvaro! Vilken häftig kråka.....och så charmig kaffemugg som nu fått sällskap av fler. Håller tummarna för att slutresultatet blir precis som du tänkt dig! Kram
Birgitta
Men så roligt! Har alltid tänkt att jag nångång skall börja med keramik, och kanske, när man blir pensonär att man har tid med det. Men toppen förstås om man känner nån som har ugn och allt det där. Förstår att det är en njutning att vara där i stugan och pyssla! Och jag ser fram emot att få se resultatet, för visst blir det ett resultat!
Kram Gunilla
Men vilken rolig dag. Där skulle jag velat varit med.
Ska bli spännande att se din fågel när den är klar.
Kram Carin
Vad mycket fina saker som de har gjort. Har provat dreja och ”tumma” men det blir inte som jag tänkt mig. Har nog inte det rätta tålamodet. Roligt att dricka kaffe i egenproducerade koppar. Jag kan nog inte få till två likadana.
Kram Anki
Vilken härlig stuga och vad mysigt att dreja ihop med barn och barnbarn! Gillar verkligen din fina kråka!!! :-)
Ha det så bra!
Kram
Så mysigt och roligt det ser ut. Ja keramik gör att man blir lugnare till sinnet. Bra för en snabbhetsperson som jag är. Gillar mina tisdgsförmiddagar på keramiken.
Måste vara extra roligt att dela med sina döttrar! Min dotter är tyvärr inte speciellt pysslig av sig.
Kram och trevlig helg🍁🍂 i höstmörkret.
Skicka en kommentar