Det är blygsam blomning på balkongen. Efter den fantastiskt fina maj så har juni hittills varit både blöt och kall hos oss. Penséerna var så här fina... innan störtregnet brakade in över dem häromdagen. Kantnepetan har i alla fall börjat blomma.
Inte en enda knopp på mårbackorna. Måste tänka om där. Förmodligen får de för lite solljus. Men det frodigt gröna är ju skönt...
Verbenan trivs fastän den också fick störtskuren över sig.
Vita lobelian verkar trivas och det säkraste kortet är ändå jordrevan. Lätt att ta sticklingar från om man vill.
Och det vill man, här är en på gång.
Timjan använder jag mest av alla färska kryddor. Och om krukan med pelargonsticklingarna vill ta sig undrar jag.
Murgrönsviolen har stannat i växten tror jag. Det brukar ju bli långa revor...
På gång är småblommiga petunian och den hoppas jag kommer att leverera bara det blir lite varmare.
Finaste och rejäla blomlådan har bästa snickarsvärsonen gjort åt mig. Kaprifolen växer men har börjat få mögel på bladen längst ner. Vädret och för lite sol bidrar nog. Det visar sig.
Idag lördag firar jag att det är ett år sen jag flyttade hit. Inte klokt hur fort ett år går! Och att jag trivs har väl inte undgått någon? Några tufsiga penséer i vas räddade jag efter skyfallet.
Men just nu skiner solen och temperaturen stiger förhoppningsvis under dagen. Sju grader i morse. Hoppas verkligen att det ostadiga vädret byts mot sommarväder värt namnet.
Ha en fin helg.