... lilla pyttetomten är framme! I år hittade jag den direkt, somliga jular har jag fått leta ordentligt, den har en förmåga att gömma sig den lilla rackaren. Köpt på Rutebo keramik i Leksand för egna pengar när jag var elva år. En kär gäst varje jul. Och vad ska den sitta, om inte i ett hav av kottar?
När jag letade efter ett dokument hittade jag en novell jag glömt att jag skrivit, Att hitta till varandra. Den ligger nu i Mitt skriveri. Klicka här om du vill läsa den. Det verkar som jag letar efter en massa saker stup i kvarten nuförtiden. Alldeles sant, det gör jag. Hmm, vad kan det bero på tro?
Nu ska jag koka kola!
Ha en fin vecka.
8 kommentarer:
Så söt! Blir så imponerad av alla saker du har sparat och har kvar. Dom har annars en föråga att försvinna med åren och alla flyttar.
Ha det fint!
Vissa saker hör bara till!
Sötaste lille nissen bland alla kottar!
Har läst din novell, så mysig!
Ha en fin vecka innan julen träder in!
Kramar Eva
Där sitter han fint din lilla tomte!
Kram Agneta
Söt liten tomte !....ja ibland får man leta, hihi...
Ha en fin julvecka nu !
Kram bia
Hoppas att kolan blev bra. Det blev den säkert. Vilken fin liten nostalgitomte du har. Så fint när man hittar de gamla grejerna där det finns minnen.Ja, en hel del får man leta efter, särskilt som du har flyttat en del på sista tiden.Många saker ligger gömda här också och kanske dyker de upp.
Fortsatt skön vecka till dej!
Kram
Lisa
Vissa saker betyder mer än andra, särskilt de som för med sig ett kärt minne.
Din lilla tomte är ju så fin. En del kära saker har en tendens att försvinna när man (som både du och jag) har flyttat ofta. Jag brukar tänka då att det är bara materiella ting, men ibland dyker dom oväntat och glädjande upp...
Önskar dig en fin jul i Dalarna!
Kramar
Agneta
Såå söt liten tomte. . .och extra roligt att den är sparad sen barndomen!
Önskar dig en underbar jul!
Stor Kram
Skicka en kommentar