Jag bor ju bara en mil från Sundborn och Carl Larsson-gården. Ett besök varje år blir det, helst under lågsäsong av förklarliga skäl. Att inte inspireras där är nog svårt. De senaste åren har Karin Larsson blivit mer synliggjord, äntligen har hon fått träda fram. Hennes konstnärskap har så länge kommit i skymundan, Carl har varit i fokus. För några år sedan sydde jag den här löparen efter ett besök på gården.
Men jag tog en rejäl genväg, jag använde applikationsteknik och frisömnad och sydde allt på maskin. Jätteroligt! Duken har inte varit framme sedan jag flyttade från Vårt röda hus. Men nu kom den fram igen, och jag undrar varför den legat i linneskåpet i sju år? Här kan du se ett inlägg från 2011 när den kommit till.
Julen är över och snart börjar ett nytt år. Jag vill tacka alla som kikar in här, ni är mig mer kära än ni anar! Tack för kommentarer, mejl och andra hälsningar. Och tack för alla fina recensioner av mina böcker, nu senast Piongården. En stor och varm hjärtekram till er alla!
Ett riktigt fint och gott 2019 önskar jag er.
Just det... Iris hälsar och tackar för uppmärksamheten.
11 kommentarer:
Så vacker löpare!......och visst slås man av att Karin stod så mycket i skymundan av sin make, precis som många kvinnor gjort genom tiderna......och fortfarande gör. Klart du ska använda din löpare!
Visst är det häftigt med bloggandet, att man får vänner därute i etern. Människor man egentligen inte känner personligen får man ändå en samhörighet med och även om man bloggar för sin egen skull är det så roligt om någon nån gång då och då lämnar några rader efter sig :-)
Ett riktigt spännande och gott nytt 2019 önskar jag dig <3
Varma kramar
Birgitta
Helt underbar löpare och så smakfull i sin färg och form! Du är verkligen kreativ!
Tack för ett härligt år med hela TVÅ böcker som jag fått ta del av!
Önskar dej ett gott nytt kreativt och härligt år!
Kramar
Lisa
Den är jättefin! Är det så länge sen du flyttade, som tiden rusar!
Den fina duken förtjänar att visas upp på ett vackert bord. Så roligt att man tycker om det man har sytt för några år sen.
Karin Larsson var en stor konstnär. Vi får nog ta oss till Sundborn i vår för att inspireras. Här i Hallsberg finns ju Bergööska gården med konst från paret Larsson.
Ha ett fint slut på 2018
Kram kram
annika
Önskar dig också ett GOTT NYTT härligt kommande år...visst ska det bli spännande :)
Varm kram från Titti
Det är jag som ska tacka, tacka för alla fina inlägg som du bjuder på!
Önskar av hela mitt hjärta Dig ett Gott Nytt År! Du är så kreativ med allt du håller på med!
Besöker din blogg med jämna mellanrum ... utan att lämna avtryck alla gånger :)
Kramar från Finland! :)
For en fin duk!
Ja,tenk.. nå står 2019 for dør.
Blir spennende og jeg tror det året blir veldig fint jeg.
Ha en fin kveld.
Klem Christina
En så vacker duk får inte ligga undangömd.Men det blir ju som nytt igen när det väl tas fram. Du är ju lika duktig som Karin Larsson. Jag är verkligen imponerad av ditt skrivande och din kreativitet.ALLT!Din blogg är en glädjekälla i sig.
Din lilla prinsessa Iris är ju så bedårande.Hon hamnade rätt.
Då står ett nytt år och väntar....förväntan.Hoppas det blir ett bra år för oss alla.
Jag önskar dig och Iris allt gott !!!
Kram Margareta
Så vacker löpare! Färgerna passar ju dessutom året om. Ännu ett år ha gått. Visst känns det som om åren går fortare och fortare ju äldre man blir. Du har ju som vanligt varit så produktiv och kreativ. Den gåvan tackar vi för att vi får ta del av. Visst är det så att vissa bloggvänner har man genom åren kommit närmre, nästan som om man är gamla vänner. Jag önskar Dig och de Dina ett fint år 2019!
Kram
Agneta
Så fin duk förtjänar verkligen att plockas fram! Carl Larsson-gården besökte jag för några år sedan. . .
där är det lätt att bli inspirerad och roligt att Karin blir mer och mer synlig!
Önskar dig ett Gott Slut och Ett Gott Nytt År!
Kram
Tack själv, för fina inlägg och dina fina kommentarer hos mig! Och Iris, så söt hon är!!
Kram och hoppas du får ett fint år!
Gunilla
Skicka en kommentar