Häng med runt sjön!

Jag tänkte att ni kanske vill hänga med runt sjön? Nästan varje förmiddag går jag runt Tisken. Promenaden tar ganska precis en timme. Om man inte stannar och fotar förstås.

Där borta skymtar Kristine kyrka, där strax bakom bor jag. Nu har vi redan hunnit till Slussen och halva sträckan.

Här börjar grusvägen som är så trevlig att gå längs. Den slingrar sig fram med sälg och alar på ena sidan...

... och skogen på andra sidan, som ger den skugga man behöver dessa varma och soliga dagar.

 Det syns inte på bilderna men i år är det väldigt mycket vita näckrosor. Undrar varför?

Rallarrosor älskar jag!

 Och här skymtar hopptornen uppe vid Lugnets skidstadion.

Liksom det är ovanligt mycket näckrosor i sjön, ligger det just nu väldigt mycket tappade skatfjädrar längs vägen. Fäller skator fjädrar? Det undrar jag också över. Nån som vet?

Nu har vi snart gått rundan och närmar oss stan.

På ett ställe växer det en vit storblommande klocka av nåt slag. Majestätiskt står den i diket och återkommer år efter år. Så bra att den får stå kvar oplockad. 

Nu är vi tillbaka till utgångspunkten och jag har några gator att korsa innan jag...

 ... kommer till min gata och svänger in på min gård. Hemma!

Kul att ni ville hänga med. Ha en fortsatt fin dag.

Lönnäsornas tid

Lönnäsornas tid är här och jag har plockat några klasar. Tycker om att använda mig av frön, kottar och kapslar av alla de slag. Framförallt lönnens vackra bevingade frön.

 Med nål och tråd så blir de till gracila hängen som fladdrar till vid varje luftdrag.

En lång hänger här...

... ett par kortare rör sig sakta i köksfönstret...

 ... och de som blev över hänger på ett snöre och blev en girlang under kökshyllan.

Har sett att de första små kantarellerna kommit så nu måste jag kolla mitt ställe. Man vill ju vara först!

Önskar er alla en skön helg.

Junibalkongen

Som jag gjort tidigare så dokumenterar jag balkongen månadsvis även i år. Så här ser den ut den 29 juni. Mest nöjd hittills är jag med vildvinet jag planterade för ett par år sen.

Vinet har blivit ett utmärkt skuggskydd och silar solen fint genom lövverket och jag slipper trycka in mig i hörnet som tidigare år för att inte bli stekt. Rekommenderas varmt!

I samma kruka som vildvinet samsas två vita Isopskufea, en perenn salvia från förra året och en rosa nejlika. Här har jag också petat ner mina frösådda vita Svartöga. Men de har inte kommit igång än.

På hyllan i skuggan finns en peperomia och i lyktan trivs en silvernjurvinda.

Även i år domineras planteringen av röda och rosa pelargoner, de flesta övervintrare. 

Och årets klättrare är en rosa Svartöga som har sällskap av en röd pelargon och snabbväxande hängande jordreva.

En ampel med en rosa hängpelargon har kommit igång med blomningen. Den har jag höga förväntningar på!

Här äter och fikar jag, läser och tar en tupplur ibland. Och nu kan jag ha fötterna på pallen också utan att få brännskador, tack vare...

... den fina vildvinsgardinen!

Avslutar med att visa klätterrosen utanför ingången, den är magnifik. Tror det är en Flammentanz.Vi har en mycket välskött innergård och jag ångrar att jag inte kom mig för att fota stora buskaget med Smultronschersmin när den blommade som mest. Eftersom den finns snett under min balkong kan ni ju förställa er hur magiskt det doftar uppe hos mig.

Hoppas ni har det bra och är redo för julis intåg. Hej och hå så fort det går!

Vitmåran i juni

På min promenad runt sjön kände jag den, vitmårans doft. För några somrar sen skrev jag en dikt om vitmåran och vad den doften väckte för minnen. Med risk för att bli tjatig publicerar jag dikten igen. Tycker den passar just nu när vitmåran blommar i vita vackra skyar i dikesrenar och på gärden. Dessutom undrar jag fortfarande vad som hände med Andy.

Vitmåran i juni

Vitmåran i juni minner mig om barndomens lyckliga somrar

Längs dikeskanten bland klöverblom och smultronkart växte hon

När jag känner doften påminns jag om sommaren då far hyrde huset vid sjön

Vågskvalp, tjärdoft, skratt

Far ror, mor är rar

Saft och bullar

Vitmåran doftade och solen sken varje dag

Minns också de stillsamma lekarna med Andy,

fosterbarn i granngården

Skygg och blyg och mager

Långa ben med skrapsår på knäna,

ögon som nog sett för mycket

Han talade inte, vi förstod varandra ändå

Inget jag tänkte på då

Men nu

När vitmåran blommar då tänker jag på Andy

Hur har han det nu?

 

Tänk att en doft kan framkalla barndomsminnen så starkt. Och man minns att solen alltid sken, sjön var varm och det bara regnade på nätterna...

Nu njuter vi av junis sista dagar och känner och minns alla barndomens dofter. Må gott!

Midsommartid

Nu i midsommartid har morfars tavla med morakullan fått komma fram. Den har han målat 1912 och är en kopia av Zorns tavla av Brask-kulla, men för mig är den äkta. Den får stå lutad mot väggen. En bukett plockad på ängen är ett måste. Och förstås...

... ingen midsommar utan masen och kullan som mor målat en gång.

Glad midsommar önskar jag er alla!

Att se resultatet

Hela lägenheten doftar förföriskt av ljuva doftpionen Shirley Temple. Jag fick två kvistar med hem när jag gjorde ett återbesök i en trädgård jag ritat för fyra år sedan. Så roligt att se att så mycket av det jag föreslagit blivit verklighet.

 

 

Eftersom trädgården omgärdas av öppna fält och åkrar så föreslog jag grus och stenar som kontrast mot all grönska runt om. 

 

 Gruset passar också det vitrappade strama huset med sina svarta detaljer.

Ett oanvänt stenblock, kanske ett flaggstångsfundament eller en grindstolpe, fick bli en bänk. Lite japanskt elegant.

Silverpäron och pionbuskar som snart slår ut.

 

Underbara Shirley Temple.

Vindskyddad hörna.

Det urgamla äppelträdet framträdde än mer i sin prakt med grus runt fötterna. Och stegen hittades i uthuset.

Trädgården är inte färdig än, ännu fattas vissa delar. Det är så tillfredsställande att se sina idéer och skissförslag bli verklighet. Om två, tre år åker jag gärna tillbaka till Lars och Catharinas trädgård och ser resultatet. Spännande... och himla roligt!

Tack kusin Lena som gjorde det möjligt för mig att få se allt jobb som lagts ner. Och tack för en, som alltid, trevlig dag.

Vem vill inte ha färg på benen?

Jag brukar sällan, läs aldrig, visa nån form av kosmetika här. Men eftersom jag vet att inte bara jag har svårt att bli brun om benen så vill jag tipsa om en bra BUS-lotion... brun-utan-sol alltså. Efter att ha läst om den helt veganska selftanning lotionen så köpte jag en tub.

Bara namnet lockade ju! Ida Warg. Egentligen för ansiktet, jag använder den på benen och armarna mest. Enkel att applicera, den har en svag brunton redan från början, lättare att se var den hamnar. Sitter bra också. Bästa jag haft! Säljs där BUS säljs.

Japp. Det var ett tips från en som aldrig annars blir brun om benen. Tack, Ida Warg.

Årets smörblommekrona

Inställd på att plocka blommor till en smörblommekrona passade jag på att ta med sax och några gummisnoddar när jag tog en cykeltur i söndags. 

Redan dagen efter hade den börjat torka så fint.

Det finns olika sätt att binda en krona men jag tänkte visa hur jag gör. Man behöver en lagom stomme, en klädnypa och ett snöre eller band att fästa ihop sista stjälkarna. Och så förstås något att hänga upp den i. Jag snodde ihop fyra-fem varv ståltråd till en stomme eftersom jag ville ha en mindre krona i år.

När jag kom hem med buketterna lät jag dem dra vatten i en hink ett par timmar innan jag började binda. Då minskar risken att stjälkarna bryts. Det går åt många fler blommor än man tror så plocka extra mycket. Tre-fyra stjälkar är lagom till en knut. Som hjälp behövs en klädnypa. Så binder man stjälkarna runt stommen så att de låser sig själva. De första spretar och har sig och jag tänker varje år att det här blir nog inte bra. Men ha tålamod för det blir bra i slutändan. Och charmen sitter i det operfekta!

Och när så sista knuten möter första så petar man in stjälkarna bakom den och fäster ihop med snöre eller band. Sen kan man putsa lite och klämma ihop buketterna så de inte spretar ut för mycket. 

Årets smörblommekrona är klar. Nu får den sitta här och vara fin tills hösten... eller rent av till advent?

Så ut och plocka, helst innan midsommar när blommorna ännu sitter kvar och stjälkarna är spänstiga. På samma sätt kan man göra en gräskrona. Här och här är kronor jag gjort tidigare år. Och med andra växter här,  här och här.

Det är jättekul! Lycka till.

Finns det nåt godare?

Jag är matglad och tycker om nästan all mat. En av mina godaste anrättningar är kronärtskocka. Det åt jag i lördags. Tillbehören kan variera efter vad som finns hemma.

Nu fanns ett gott bröd, lite räkor...

... en såsklick av majonnäs, creme fraiche, vitlök att doppa bladen i. Så lite salt, ett par droppar citron... och ett glas av mitt absoluta sommarvin, Leva rosé. Mums säger jag bara! Finns det nåt godare? Inte just då i alla fall. Här är brödreceptet om ni blir sugna att baka.

Glad ny junivecka önskar jag er.