Solen silar så vackert in genom persiennerna. Som om allt är som vanligt. Ljuset bryr sig inte om coronaviruset.
Tulpanerna slår ut och blir ännu finare. Så lätt att glömma allt en stund. Men tanken finns där och det känns otäckt. Inte orolig för egen del men för dem som finns i riskzonen. För allt pandemin för med sig. Måtte eländet komma att ebba ut lika snabbt som det kom. Men... hörde en expert gissa att pandemin skulle pågå till sommaren... kanske hela hösten. Hoppas han har fel.
Vill tacka för att så många, både gamla och nya vänner, uppmärksammat vårkampanjen på mina böcker! Läs mer i föregående inlägg.
Nu lever vi i nuet och njuter av det vi har. Kram.
4 kommentarer:
Det är skönt att iallafall vädret är sig likt.
Allt annat är så konstigt nu att man vet ju varken ut eller in.
Nä jag oroar mig inte så mycket! Men förstår de som är utsatta och drabbade...
Det var helt folktomt när jag handlade i torsdags! Vi får se vad detta landar.
Vårkram från Titti
Usch, jag tycker detta är riktigt otäckt! Jag förstår inte de personer som ignorerar och är arga att deras utlandsresor blir inställda. Detta måste vi ta på allvar.
Kram och fin söndag till dej!
/Annica
Vilket vackert ljus i dina bilder här och så fina tulpaner! Ja, visst är det märkligt - allt vackert man ser runtomkring sej som bara ÄR! Så overkligt det känns alltsammans, när man hör nyheter och andra meddelanden på sociala medier! Måtte detta ta slut snart! Det kan vi verkligen hoppas på!
Kramar
Lisa
Skicka en kommentar