Kastanjer
På promenaden en dag
gick hon under ett träd
där tusen kastanjer
förlösta ur sina taggiga skal
låg i gräset
nakna blanka bruna
väntande
Hon böjde sig mödosamt
stoppade några i fickan
kände tyngden
tänkte
Vem kan nånsin
bara gå förbi?
En liten kastanjedikt från mig till dig. Kram!
6 kommentarer:
Här i vår by finns nog inget kastanjeträd. Det är tråkigt.
Glad måndag! Eval8
Håller med.....vem kan bara gå förbi? Stoppade några gyllenbruna kastanjer i fickan igår. De är så vackra!
Ha en fin oktobermåndag! Kram
Birgitta
Ja, vem kan bara gå förbi dem.
Ha en fin ny vecka.
Kram Carin
Så fint om kastanjer! Tack för den!
Ha en fin start på veckan!
Kram
Lisa
Håller med några här ovan, vem kan gå förbi? Jag stoppade två fickor fulla sist jag var på promenad, tycker de är så fina! Och jag kan liksom inte sluta, nej, den med, och den var så fin... de har sån underbar brun blank färg!
Kram Gunilla
Så fin dikt! Kastanjer får mig att tänka på när min son var liten och plockade fickorna fulla på väg till och från dagis. . .vilket tog sin lilla tid!!! :-)
Ha en fin höstdag!
Kram
Skicka en kommentar