Nu står det inte på... snart slår de första luktpionerna ut och doften letar sig hemligt fram utan att man riktigt vet varifrån den kommer. Så upplevde jag det förra året och det resulterade i denna lilla dikt.
Ett stråk av något annorlunda,
en doft jag inte känt förut.
Så ljuvlig att jag måste blunda
... en vit pion har slagit ut!
Fler dikter kan ni hitta här, i min andra blogg mittskriveri. Där finns också ett urval av mina noveller. Och nu, när en livgivande regnskur precis trummar mot fönstret, får jag sån lust att skriva. Det är ett behov som gör sig påmint emellanåt, så kanske... Ett blogginlägg är inte nog alla gånger.
Önskar er en bra dag.
5 kommentarer:
Vilken fin bild du har här vid sidan om! Hej på dej!
Pioner är underbara! Jag väntar på våra...
Vilken underbar dikt, till en ljuvlig blomma!
Jag har några köpta som står på mitt köksbord och sprider dofter här och jag väntar på de egna nu. Det är alltid en fröjd när de kommer och man vill verkligen inte missa något.
Jag tänker också på din senaste roman "Piongården"! Jag förstår att du också älskar pioner!
Kram
Lisa
Jag väntar på att våra ska slå ut så att jag kan ta in en och trycka näsan mot. Fin dikt <3 Kraaam Pia
Hoppas skrivlusten resulterar i ännu en bok. . . !!! :-) För feelgood böcker kan man inte få för många av!
Ha en fin helg!
KRAM
Fin dikt. Säger allt om hur en doft kan minna om svunna lyckliga tider. Blommor och dofter, ljuvliga i försommartid 🌻🌿 kram min vän🙏
Skicka en kommentar