Balkongen i slutet av juni

Kliv in i mitt kök och häng med ut i värmen på balkongen för junis dokumentation av växtligheten därute.

Jag gick ut tidigt på morgonen i tisdags för att ta mina bilder. Ändå ser ni att jag knappt hann börja innan solen sken in. Det är ju omöjligt att fota växter i solsken. 

Men halva balkongen hann jag med. Vildvinet växer men jag tror inte det hinner så mycket att det blir gardiner i taket som förra året. Sen undrar jag varför jag inte tog en vit blomma i ampeln? Skulle vara mycket snyggare mot den tegelröda väggen, tänker jag när jag ser...

... den rosa dubbla Million Bells. Som jag trodde var en snöflinga! Visserligen söt, men det finns ju vita!

Den lilla Japanska lönnen skötte jag för dåligt. Skulle vant den för solen (som den ju ska tåla) litet pö om pö. Alla bladen brändes i kanterna. Men det kommer nya som tur är. Tänk att man aldrig lär sig!

Popcorngräset växer villigt och Iris betar av det ibland.

Sen tog jag frukost. En till sak jag missuppfattat, trots att jag egentligen visste, var att funkior inte alls tål full sol även om vissa sorter tål någorlunda sol bättre än andra. Jag hade läst på den lilla plastbricka som följde med och fattat märkningen så fel. Så nu får den stå i skuggan, min Hosta "Elegans". Och den belönade mig genast med två nya blad som tittar upp. 

Murgrönan får också skugga hela dagen. Men nu fick jag ta paus, stänga dörren mot värmen och vänta till tidig kväll när solen försvunnit runt hörnet.

På en solig balkong... pelargoner! Speciellt rekordvarma dagar som dessa med +31 i skuggan. Då kan man bara tänka sig hur hett det är i solen.

Svartögat verkar tåla både värme och sol, bara den får vatten. Nu har de blå återuppståndna vivorna gjort sitt och ska tas bort. De är alldeles blekta och torkade men har hängt med över en månad. Får skaffa nåt nytt, en vit verbena kanske? Har ju haft såna tidigare år som blommat långt in på hösten.

På kvällarna kunde jag sitta och läsa en stund innan läggdags. Men dagarna tillbringades bakom stängda dörrar och fönster med nerfällda persienner, längtandes till september. Jo, det gjorde jag. Tur ändå det finns böcker att läsa och sommarpratare att lyssna på... och så fläktar.

Det var allt från balkongen för denna gång. Nu har den värsta värmen avtagit, lite regn har det kommit och det känns underbart skönt att kunna andas igen. I morgon börjar den riktiga sommarmånaden, juli. Måtte den bli mer human för oss alla. Det önskar jag mig mest av allt just nu.

Idag ska jag och svägerskan på konstutställning i Leksand. Med paraplyer, ifall.

Sköt om er och njut... i skuggan eller under paraply!