Hallonskott och ett marockanskt gammalt halsband

Jag tar gärna in knoppande grenar av både det ena och andra den här tiden. Hallonskott är jättevackra när de snabbt slår ut inomhus. Jag gillar det grafiska formspråket, två grenar i en vas på mitt soffbord, vackra i sin enkelhet och de är säkert hållbara ett par veckor.

Som jag sa så har jag burit runt på lite grejor och på knoppbrädan har bland annat ett gammalt marockanskt halsband hamnat.

Tillverkat av många små pyttepärlor och förmodligen har mina föräldrar köpt det på någon av sina resor under sextiotalet. Ett par gånger har jag använt halsbandet men mest har det legat bortglömt i mitt smyckeskrin. Nu får det hänga här ett tag och bara vara vackert!

Och tänk att jag har putsat fönster (det värsta jag vet) och gjort balkongen vårfin! Så nöjd jag är! Vädret har ju fortsatt att vara sagolikt så på det viset har det inte varit svårt. Nu vill jag sätta ut alla pelargoner... men jag vet ju att det är för tidigt ännu. Det är lätt att förivra sig när termometer visar +20 i skuggan!

Ha nu en fin avslutning på april och en trevlig första maj!

Att så ett frö...

Ella gillar att sy. Sammanbitet och noggrant sicksackar hon kanterna på tyget. Det här blir en träningspåse till hennes danskläder för det hon gillar allra mest är att dansa. Tre gånger i veckan tränar hon jazz, disco och hiphop... om jag nu minns rätt. Eller var det street? Hursomhelst så hade jag den stora äran att få njuta av hennes sällskap en dag under påsklovet. Att få så ett frö och lära en tioåring sy på maskin är en ynnest för en mormor som själv gärna syr.

 

Påsen blev jättefin fast nån bild av den blev det inte för det glömde vi. Men nöjd blev hon. Och mormor också!

Ha det gott!

Njutningstider...

Vilket makalöst påskväder vi haft! Och det verkar bestå, helt fantastiskt! Hemkommen igen och nu har jag stor lust att plocka och förändra lite här hemma. Vilket innebär att jag bär runt på saker och sätter dem på annat ställe. Krattan i köket har fått en björkriskrans upphängd i ett vackert svartvitt band, just leksandsband är en annan av alla mina svagheter!

Alriset har slagit ut rejält medan jag varit borta. Nu städar jag undan alla fjädrar för denna gången. Denna påsken har det inte varit annat framme så det är lätt gjort. Balkongen behöver få sig en rejäl rengöring också och så kanske jag putsar ett fönster idag...

Njut av våren ni också!

Påskkram till er!

 

En hel vecka har jag varit i Nora och tagit hand om L som opererat höger hand och därför behövde hjälp med hundarna. Är hem en snabbvisit för att gratta dotter L, äta påskmiddag med döttrarna, se till lägenheten och vattna blommorna och på påskafton åker jag tillbaka till L igen några dagar. Sen klarar han sig själv, även om han nog tycker jag gott kan stanna!

Jag har bara kikat in som hastigast hos er men inte hunnit kommentera över huvud taget. När jag kommer hem igen efter påsk ska jag ta igen skadan och läsa ikapp. Ha en god och glad påsk alla vänner därute! 

Stor påskkram till er!

Med sol i sinnet!

Just nu på mitt matbord står en stengodsvas med två ljuva julrosor. Vasen är loppad för många år sen och en favorit. Jag gillar allt, den ljust turkosa glasyren, den runda formen och den dubbla hänkeln. Somliga saker är man mer fäst vid än andra. Sen är det en helt annan sak att de ljuva julrosorna är på låtsas, jo då, ibland kan jag tillåta mig att ha konstgjorda blommor. Fast inte ofta!

Helgen verkar bli vacker och jag hoppas solen kommer att lysa över oss alla. Glad helg!

Bland doftande scilla och mjuka fjädrar...

I köket har jag plockat in några doftande scilla från trädgården. De samsas med kvistar av alris som jag plockade idag och som redan är på väg att slå ut. Fastän våren har backat ett steg och det har snöat lite på morgonen så känns allting redo att brista ut. Snart så...

De vackra fjädrarna, eller tuppur* som vi säger på dalmål, alltså påskdunen, har jag köpt på Gruvgatan 13 och när jag satte dem i riset så började jag fundera över ursprunget. Alltså på tuppuna! Vad är det för fjädrar egentligen, vilken fågel har burit dem? Tänk om det är sådär som med ankorna... ni vet de som plockades levande?? Nej hu, det vill jag inte ens tänka på...

Det mjuka och gulliga ägget är också klätt med lika fjädrar, men nu när jag börjat fundera så skulle jag allt vilja veta... Är det nån av er som har en aning? 

Tack för att ni kikar in hos mig och ger så fina kommentarer som jag blir så glad över! Ha nu en fortsatt fin dag.

*Tuppa på dalmål betyder liten och söt... e lita tuppa... en liten flicka.

Att komma hem igen

Hur än trivsamt och mysigt man haft det så är det härligt att kliva in i hallen och stänga sin egen dörr igen. Vilka härliga dagar det varit, nog hade våren kommit till Nora också!

Idag har dock solen gömt sig och det gör att jag ska ta tag i några små målningsprojekt jag länge tänkt göra. Men nog hinner jag med en promenad runt sjön ändå. Badsäsongen närmar sig och det gäller att komma i baddräkten i år också! Läste om Pia som startat upp våren med äppelcidervinäger. Ska jag banne mig börja med igen... hur har jag kunnat glömma den utmärkta hälsokuren?

Må gott alla vänner!

Vårglädje och boktips

Men vilken underbar lördag det varit! Helt plötsligt blev det 16 grader varmt och det räckte med bara kofta när jag försökte utrota kirskål (ja, jag vet att det är omöjligt) i rabatten längs framsidan på huset. Och så har måsarna kommit! Hela sjön var full av den skränande sorten med chokladdoppade huvuden, i går fanns där inte en enda! Måtte den här tiden stanna nu. Inga baklslag tack!

Jag vill ge er ett tips på en bok...

... som tog slut alldeles för fort. En som jag inte kunde lägga ifrån mig. Feel-good så det bara sprakar om det! Och jag skulle nog säga att målgruppen är sådär 50+. Det är Hilary Boyds debutroman, Torsdagarna i parken jag menar, och jag hoppas verkligen att hon skriver fler!

Boken handlar om Jeanie som en torsdag tar med barnbarnet Ellie till lekparken och där träffar de Dylan som är där med sin morfar Ray. Plötsligt har torsdagarna i parken blivit viktigare än något annat i Jeanies liv...
 

Nu håller vi tummarna att våren stannar och jag tänker kolla om den har kommit till Nora också. Ha en skön söndag och en härlig vecka så hörs vi till helgen. Sköt om er!

En av mina käraste...

Max, minsta barnbarnet, tre år om några dagar bara, glassälskare av stora mått!

Enda gången han är stilla så mormor hinner ta några bilder är när han äter glass. Njutningsfullt och noga!

Charmören, busungen, spelevinken Max, ett av mina fem älskade barnbarn. Jag är så lyckligt lottad!

En alldeles strålande fortsättning på vårveckan önskar jag er.

Varav hjärtat är fullt...

... talar munnen. Ibland så sant... men jag brukar inte vara alltför meddelsam om mitt privatliv här på bloggen. Nu märker jag att förra inlägget kanske kräver sin förklaring. Några har undrat... vadå, särbo?

Enkelt förklarat är att min förra man och jag har återupptagit kontakten och blivit särbos. Ett alldeles utmärkt sätt att leva, hittills har vi haft det riktigt bra. Jag har alltid haft stort behov av ensamhet, en riktig ensamvarg är jag, och har sen ett år tillbaka boat in mig ordentligt här i hemstaden Falun. Han har nu sålt vårt röda hus och flyttat till Nora, sin hemstad. Vi har gjort det bästa av två världar och planerar en hel del roligheter tillsammans i sommar. Så kan det gå!

Hjärtat med initialen av mitt efternamn, är sydd av en hemvävd handduk från mormors mor, också hon med samma initial. Just nu hängande i krattan på köksväggen.

Måste berätta om gårdagen, en fantastisk upplevelse! Jag fick min födelsedagspresent i förskott av döttrarna och tillsammans med 2.800 såg vi rockmusikalen Jesus Christ Superstar på Göransson Arena i Sandviken! Ola Salo som Jesus, förväntat magisk men det var ändå Judas, Peter Johansson, som blev den som överraskade mest. Oj oj! Och scenografi och kläder, jag säger bara... grymt bra! Ja, allt var bra utom den lite för kalla arenan... en petitess väl värd att stå ut med. Tack döttrarna för den fina presenten!

Medan jag gjorde det här inlägget gick solen i moln, hmm. Men det blir ändå en promenad runt sjön. Hoppas det inte blåser lika mycket som igår!

En fin söndag och en bra början på veckan önskar jag er.

Pärlhönsfjädrar är jag svag för

I kväll är jag bjuden på middag hos min kära bror och svägerska. Ser fram emot en kväll med god mat och dryck. Hittade en kruka minipåskliljor med några pärlhönsfjädrar i och ett ägg med lika fjädrar hos Blomsterriket. Visst är de söta? De får följa med till värdparet.

Dagarna i Nora var intensivt roliga. Jag hjälpte till med att inreda särbons lägenhet och det var mycket att stå i. Men så bra det blev till slut... både han och jag blev nöjda över resultatet. Kul att få fria händer och få till det både funktionellt och mysigt. Lite som ett andra hem liksom!

Idag har solen strålat hela dagen och det har blåst rejält friska vindar. Efter gårdagens regn är snön som kommit nästa borta igen. Tack och lov! Nu önskar vi att det inte blir fler bakslag...

Ha en trevlig helg!

Ett par dagar bara...

... är jag söderöver. Miljöombyte är trevligt. Och att få utforska nya ställen i och runt... Nora! Inte så långt söderöver, men ändå!

Sköt om er!

Världens godaste laxpasta!

Varsågod. Enkelt och vansinnigt gott!

Glömde fota den nygjorda fräscha laxpastan, bilden tagen på resterna dagen efter. Nästan lika god som dagen före!

Världens godaste laxpasta för 4 personer

Medan pasta, lagom för fyra, kokar så gör man såsen.

1 hackad gul lök och 2 hackade vitlöksklyftor stekes genomskinliga i lite olja.

Blanda i 1 dl grovhackade gröna oliver, 2 dl kokbar lätt cremefraiche, rivet skal och saften av 1/2 ekologisk citron.

Låt det puttra ihop någon minut, smaka av med salt.

Skär 4 upptinade laxfileér i tvåcentimeterskuber och låt dem puttra med ca 2 minuter, inte för länge. Vänd försiktigt så de inte går sönder. Om det känns för tjockt späd med lite pastavatten.

Tillsätt 1/2 dl hackad dill, eller mer efter smak, och vänd ner den nykokta pastan.

Vrid till sist några varv svartpeppar över härligheten.

Servera direkt och njut!

Vilket härligt väder vi har! Hoppas att bakslaget som ska komma till helgen inte blir så hårt. Ha det så gott alla vänner!

Guldkant

 

Inte hade jag sett knoppen komma men plötsligt var den där och varje gång det sker förundras jag över den vackra blomman på Klivian, Clivia miniata, eller Mönjelilja som den också kallas.

 

Den sätter verkligen guldkant på tillvaron, eller hur?

Hoppas ni får en fin onsdag!