Rönnbärskvistar... och en så himla bra skriven krönika

Efter en tidig söndagspromenad i strålande sol norpade jag med mig ett par rönnbärskvistar hem som nu pryder lilla köksön.  Det är så härligt att kunna andas den lite svalare klara morgonluften medan man går där och funderar. Visst tänker man extra bra när man går ensam? Jag gör det!

Igår läste jag en så bra krönika i Aftonbladet. Jag brukar minsann inte dela med mig av mina politiska åsikter, inte till någon, men journalisten och krönikören Carina Bergfeldt har skrivit en så himla bra artikel om varför man inte ska lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Klicka här så kommer du dit. Jag hoppas många vankelmodiga läser den!

Under kommande vecka ska jag på roligheter i Gävle, det ser jag fram emot! Hoppas ni också får en fin vecka. Och så vill jag tacka för alla fina kommentarer jag får... varenda en gör mig så glad!

Nu blommar den!

På en av loppisarna i somras köpte jag ett litet skott av en växt som jag aldrig tidigare stött på. Nu blommar den för andra gången, min Chirita ´Kazu´. Nu blev den inte rosa som det påstods men den blå är nog så söt!

Chiritan är troligen släkt med Saintpaulan, man ser det på bladen som är lika ludna men spetsigare. Visst är den fin?

Här i min läshörna står den inte annat än för att bli fotograferad. Köksfönstret mot norr är dess rätta plats. Här kan du läsa mer om den.

Solen skiner, det är varmt mitt på dagen och sensommaren har puttat tillbaka hösten! Nu passar vi på att njuta, eller hur? Ha det så gott!

Begivenheter

 

Kräftskivan hos dotter A var precis så rolig som jag visste den skulle bli... och lika god! Jag älskar verkligen kräftor, mest av alla skaldjur tror jag. Sen tar jag tid på mig också, jag är en pillätare! Klorna hann jag inte med, dem fick jag ta hem och äta dagen efter. Men det är ju inte bara kräftor som bjuds, olika pajer, såser, andra skaldjur, gott bröd, grillat... vi har alltid knytis. Jag hade gjort en lök- och västerbottenostpaj, men också dessa...

...snurror, fyllda med fetaost, soltorkade tomater och bladspenat, de blev jättegoda! Såg det enkla receptet på någon Ica-reklam. Om någon vill prova så gjorde jag såhär:

På en platta smördeg strösslas smulad fetaost, hackade väl avrunna soltorkade tomater och färsk bladspenat. Rulla ihop, skär bitar och pensla med ägg. Grädda i 225 grader ca 15-20 minuter, eller tills de fått fin färg. Enkelt och vansinnigt goda!

Så måste jag bara visa dotterns gamla dörr med krans av vitpytta som står lutad mot en vägg. Vad är det med gamla nötta dörrar som gör mig så knäsvag? Visst är den vacker?

I morgon ny vecka med ett helt oskrivet blad. Och nya möjligheter! Ta väl hand om den...

Från en liten kärna

 

Tänk att en liten grapefruktkärna kan bli ett helt träd! För några år sen så petade ner kärnor i fem rostiga plåtburkar fyllda med grus och jord. De grodde snabbt och blev en uppskattad gebortpresent. En sparade jag, och nu, efter många beskärningar så har trädet blivit större än nånsin under sommaren på balkongen. Det har blåst ner två gånger där det stod på en trälåda och en gren gick av, så nu har trädet fått komma in igen. Men var ska det få plats? Här är det för mörkt. Måste nog beskära det till fönsterstorlek igen...

 

Mitt träd har stora vassa taggar och jag trodde grapen var ensam om det bland citrusarterna men efter att ha kollat runt på nätet så är jag tveksam. Någon som vet?

Just nu skiner solen från en närapå molnfri himmel. Måste nog ta en promenad innan jag ska göra en lökpaj med västerbottenost till kvällens efterlängtade kräftskiva. Åh, vad jag längtar... älskar kräftor!

Ha en fin fredag och en skön helg!

Svag för ikoner

På sovrumsbyrån står en av mina ikoner, ett loppisfynd för en tjuga, lutad mot väggen. Jag är svag för ikoner. Just den här är jag extra svag för.

Jag är inte religiös i ordets rätta betydelse, även om jag har min egen tro och tycker om att tända ljus i kyrkan och lyssna på kyrkomusik. Och vackra ikoner ger mig styrka. Som den här.

Hoppas ni har det bra!

Regn ute, mörkt inne, eftersom jag inte gillar blixt blir det oskarpa bilder. Måste snart försöka spara ihop till en riktig kamera, men det är så mycket annat som kommer emellan!

En gammal sliten vän

Emellanåt får min gamla slitna fårskinnsnalle komma ut från garderoben och lufta sig. Kanske var jag ett år när jag fick den av mormor och morfar? Ja, gammal är den hursomhelst... enögd dessutom. Men det gör detsamma, han är mig så kär.

För ett tag sen så möblerade jag om i sovrummet, nu har jag snurrat allt tillbaka till ursprunget igen. Hej och hå, det var ju bäst som det var, det märkte jag snart. Lite omändrat blev det ändå.

Fast de dimrosa kuddarna som jag tänk piffa upp med har inte blivit sydda än... om det nånsin blir? Jag är ju en så hopplöst ofärgad människa! De söta fjärilstavlorna är inramade kort från Lisas Hus, sängramen köpt på Blocket, här kan du läsa om det. Den gamla byrån som jag återigen satt som sängbord kommer från morfars föräldrahem och är en gammal mjölbyrå. Några nya möbler finns inte hos mig... när jag tänker efter så är nästan allt gammalt och slitet och återbrukat. Precis så som jag vill ha det!

Hoppas vi alla får en fin ny vecka!

En regnbågehälsning

En eftermiddag efter regnet fanns den här vackra regnbågen utanför köksfönstret. Om man ser noga kan man se att de är tre. Och varje gång jag ser en regnbåge så känner jag att jag får en hälsning från min älskade mor som inte längre finns bland oss. Önsketänkande... inte för mig!

Trevlig helg alla vänner!

Krans av blåbärsblad och timjankvistar

Andra plockar blåbär... jag plockar bladen och gör en krans. Nåja, nu fanns det inga bär där jag var så jag kunde knipsa av riset med gott samvete. Jag satte i några timjankvistar, det doftar gott i köket nu...

... där den hänger på skåpet i väntan på att torka. För då blir den gyllengul, det har jag sett när jag besökte Anki i Leksand, hon hade en stor blåbärskrans på sin ytterdörr och den var så vacker! Nu kanske det dröjer... ända till nästa år, vad vet jag? Den får väl flytta på sig när det blir dags för lingonriskransen!

Hoppas helgen varit fin hos er, det har den hos mig! Det är många som idag börjar jobba igen efter semestern. Men hos mig är det skön vardag och jag bestämmer mig för att sätta på kaffet, lägga upp fötterna på fotpallen och fortsätta läsa den bra boken jag börjat med. Och tänk, jag kan sitta såhär hela dan... om jag vill!

Önskar er en bra början på veckan.

Askregn... och avbruten skönhet

I tisdags föll ett otäckt askregn över oss från skogsbranden utanför Sala. Allt blev svartprickigt av sot! Tur att jag hann visa mina Mårbackor innan, efteråt såg de inte roliga ut! Inte heller det andra på balkongen, trots Ajax går inte sotfläckarna bort på trädgårdsmöbel eller balkongräcke. Dessutom gick flera pelargongrenar av på grund av den häftiga blåsten. Jag tog rätt på några av de minst sotiga som nu pryder matbordet i vardagsrummet. Vi har haft brandrök som legat över oss i flera dagar och fått ha dörrar och fönster stängda i hettan. Vi hade minsann den högsta temperaturen i landet just den dagen askregnet kom, officiella 35,1 grader!

Nu är tack och lov röklukten borta, vädret är betydligt svalare och jag hoppas verkligen att den stora skogsbranden är under kontroll snart... och släckt! Och att alla som drabbats får flytta tillbaka hem igen. Hur deras hem ska lukta kan jag inte ens föreställa mig! Några har inte ens nånting att återvända till, det måste vara förskräckligt... och här gnäller jag över några futtigt sotprickiga Mårbackor! Nog är vi små och sårbara i såna här katastrofer.

Ta hand om er och ha det så gott som det bara går!

Så tacksamma

 

På min pyttiga balkong finns i år inte alls lika många blommor som förra året. Men de som finns trivs, bland annat de gamla Mårbackapelargonerna som hängt med i många år nu.

Om jag minns rätt planterade jag två tillsammans i den djupa stengodskrukan de nu nästan välter ur. Jag räknade blommor och knoppar... vad sägs om 67 just nu!! Jag har svag näringslösning i vattnet varje gång jag vattnar. Praktiskt, för annars minns jag aldrig när det är näringsdags.

I sovrumsfönstret står också ett gäng. Nog ser man att de trivs bäst utomhus. Men nästa år byter jag troligen ut dem mot röda av den gammaldags sorten som mormor hade. Jag är plötsligt sugen på lite mer färg! Hoppas att de kommer att blomma lika villigt.

Idag blir det badstranden igen, den enda platsen som det går att vara på dessa heta dagar. Och något regn har vi ännu inte sett till. Hallonhäcken har börjat gulna i torkan! Nu börjar jag längta efter svalare väder. Nåja, snart blir det så, det kommer vi inte ifrån. Men medan den här sommaren är kvar så njuter vi i skuggan på stranden, eller hur?

Ha det skönt!

Välkommen sköna augusti!

Vilken sommar vi har! Sällan har jag tillbringat så mycket tid på stranden, och i vattnet, som hittills under juli. Jag säger hittills, för det vackra vädret verkar bestå när vi nu går in i sköna augusti. Jag tror vi har mycket sommar kvar ännu!

På min pyttelilla balkong har jag inte kunnat vara nästan alls. Alldeles för varmt har det varit även under parasollet. Jo, på kvällarna, de otroligt ljuvliga, då har jag suttit där länge. Och inte så sällan har saften på bilden varit utbytt mot ett glas svalt vin.

Idag ska jag ut på annat spännande äventyr. Och dagen verkar bli lika fin som vanligt, möjligen något svalare. Det är inte utan att det skulle vara skönt med åtminstone en regndag nu. För vem har ork att städa dessa varma dagar... inte jag i alla fall. Hela lägenheten är full av björkfrön... i tusental har de virvlat in genom de ständigt korsdragsöppna fönstren. Visst är det ett otroligt björkfröår i år? Kommer inte ihåg att jag märkt dessa drivor av frön på gatorna nån gång tidigare.

Må så gott ni också!