Det kom ett blomsterbud...

Igår, en alldeles vanlig vardagstorsdag, kom ett blomsterbud med en bukett... till mig! Och inte vilken bukett som helst utan en jättebukett! Dubbla tulpaner, anemoner och så de där rosa små blommorna på kvist som jag aldrig vet vad de heter. Underbar, som ett gammaldags bokmärke! Och underbart är att buketten kom från en bokklubb här i stan som just läst min första roman, Café Trädgårdslyckan. Det verkar som om den blev omtyckt! Tack alla i bokklubben, jag blev såå glad!

Fortfarande har jag några Café Trädgårdslyckan kvar. Jag tar 50 kronor plus porto...ifall någon är sugen på att se vad bokklubben gillade. Mejla mig i så fall, adressen finns i högerspalten.

Min andra roman, Livet efter Mats, kan köpas på samma sätt... så mejla mig om du vill läsa den. Priset är 179 kronor plus porto. Här kan du läsa mer.

En vacker fredagsmorgon har börjat här. Visserligen har vi fått lite snö men den smälter säkert bort under dagen. Idag ska jag på trevligt uppdrag... berättar sen. Ha en fin helg!

Barone Montalto och La traviata

Vill tipsa om ett riktigt gott italienskt vin som jag fick i present häromdagen. Är ingen expert på något vis men detta passade mig. Fylligt och mjukt som sammet. Det heter Barone Montalto Nero d'Avola Passivento. Jag försöker låta det räcka länge. Hm, inte lätt.

Just hemkommen från studiecirkeln, som jag berättade om tidigare och som började i januari, njuter jag just av ett halvt glas av detta goda. En okänd värld har jag börjat att skrapat lite på ytan. Inser att ämnet är hur stort som helst. Jag ingår i en operacirkel! Har aldrig varit särskilt intresserad... men med åren blivit mer nyfiken. Så när möjligheten dök upp så hoppade jag på.

Vi har lyssnat/sett olika föreställningar på storskärm, Mozarts Don Giovanni, Bizets Carmen, och så min hittills absoluta favorit, Verdis La traviata. Vi har en entusiastisk och kunnig ledare som berättar och förklarar. Några kan lite och så är vi några som inte kan ett dugg, bland annat jag. Fortfarande är jag ingen riktig fan... men somliga stycken är magiska. Musiken, orkestern, sångarna, och skådespeleriet i kombination med de fantastiska sceninteriörerna, gör det hela till en upplevelse. Sen kan man tycka att historierna är väldigt banala och mycket hjärta smärta... Men det är roligt att få upp ögonen, och öronen, för sånt man inte visste ett dugg om. Nästa gång ska vi visst se Carmen på is! Och så blir det lite Mussorgskij. Vem nu det är?

Visserligen är vårvindarna ljumma idag. Men måste det blåsa så mycket?
Ha en fin vårvecka. 

Traskronan på plats

Ett vårtecken så gott som något... traskronan är upphängd på balkongen. Fladdrar sådär lagom idag, trasslar ihop sig andra dar. Den egentliga orsaken att den kom på plats var att jag höll på att få ett ihärdigt duvpar på halsen. De hade valt ut just min balkong som lämplig boplats. Det kuttrades och kelades därute och fastän jag försökte skrämma bort dem så återkom de gång på gång. Ända tills traskronan kom på plats. Däremot skrämmer den inte blåmesen som brukar sitta i spaljén och sjunga... tur det!

Nu är också julbelysning och tallris borta och i helgen ska jag fortsätta vårstädningen och plantera en kruka penséer också. Kan ju lätt lyftas in om nätterna är för kalla. Det verkar bli strålande vårväder över nästan hela landet. Välkommen våren!

Tack för boktipsen! Några böcker har jag läst, andra står nu på min lista. Så bra att vi kan dela med oss av guldkornen. Den bok jag läser nu är inte ett sånt. Nej, vet inte ens om jag läser klart den! Så kan det också vara. Kika in hos rara Gunilla på Rosor och ruiner, hon har en utlottning på sin blogg just nu. Två fina böcker lottar hon ut. Jag skulle vilja vinna båda!

En strålande helg önskar jag er alla!

Boktips!

Den går inte att sluta läsa när man börjat. Jag trillade över den på bibblan, den här fängslande boken jag aldrig hört talas om och som jag blev så förtjust i. Och som räckte länge, nästan 400 sidor familjehemligheter, det ni!

Familjealbumets hemligheter är en varmt humoristisk roman skriven av Isla Dewar, där vi under ett år får följa fyra generationer av en familj i Edingburgh och deras inbördes relationer. Även om det var en tjock bok så önskade jag att den varit ännu tjockare! Jag vill gärna veta hur det går för dem nu... personerna jag lärde känna och även i vissa mått kände igen mig i.

Ni känner väl till Bokbörsen, siten som är en samlingsplats för lästa böcker? En utmärkt sida om man letar efter en specifik bok. Jag sökte på Familjealbumets hemligheter och fick hela 23 träffar. Den kostade från femton kronor och uppåt! Klicka här så kommer du dit... ifall du har sån otur att att ditt bibliotek ligger för långt bort.

Undrar vad jag ska läsa nu? Har ni någon att rekommendera?

Ha en fortsatt fin vecka!

Nu börjar den roliga tiden!

Trots förra årets föresats att inte så ett enda frö i vår så skrotade jag raskt det dumma beslutet. Bara en endaste sådd med kryddtagetesfrön bestämde jag och letade frön på Plantagen, utan resultat. Tänkte, då tar jag årets första cykeltur till Lövhyddans trädgård utanför stan som jag vet har ett brett frösortiment. Men tursamt så tittade jag först i min lilla resväska...

... där jag har mina fröer, de där som jag flera år tänkt fröbomba någon rondell eller park med, och tur att jag inte gjort det! För där låg ett kaffefilter med just... kryddtagetesfrön! Glömda och förmodligen flera år gamla eftersom jag inte märkt dem med året jag tjuvade dem, för jag är, eller i alla fall var, en frötjuv av rang.

Nu är de sådda och vill de inte gro så gör det inget. Det finns plantor att köpa i handelsträd-gården när säsongen börjar. Men jag har fått stoppa fingrarna i jorden en stund. Och hålla några frön i min hand. Fröna som är kvar räcker i många år...

                                                                                                                                                      Bild lånad från Impecta

Så här ser de ut. Och hela växten är ätlig och blommorna är hur dekorativa som helst i en sallad eller strösslade över en maträtt. Smaken är kryddig och god. Om ni vill se dem makalöst blommande så kika in här hos fantastiska Isas trädgård. Isa är en stor entusiast och inspiratör som fått det ärofyllda uppdraget att designa en av balkongerna på årets trädgårdsmässa Nordiska trädgårdar den 7-9 april!

Jag har alltså börjat planera lite smått för min balkong. Och jag tror banne mig att jag ska ha en hel del gult i år! Tänk, för några år sen skulle jag aldrig tänkt tanken ens! Det visar sig, än är det inte färdigtänkt i mitt huvud. Och så måste jag ju vänta in och se resultaten av mässans inspirationsbalkonger, och framförallt... Isas!

Mina fina kvistar jag visade här på bloggen förra veckan tog slut innan några blad orkat fram. Kanske spröten i de knoppar som öppnades var blommor? Vet fortfarande inte vad de härstammar från för träd.

Må gott och känn vårvindarna!

En gammal nalle... och några tankar om livet

När jag är mitt uppe i nånting som engagerar mig starkt så glömmer jag det vanliga vardagslivet för en stund och när det sen återvänder blir det för ett tag ett tomrum. Efter en tid när jag landat igen infinner sig lugnet, just det som jag värderar mest... det självvalda lugnet. För även om jag tycker mycket om uppståndelsen runt mig med min publicering av Livet efter Mats, så tycker jag ännu mer om min vanliga vardag. För jag är en ensamvarg. Som egentligen inte vill synas... bara lite.

Hela mitt liv har jag tyckt om att vara ensam. Under alla mina vuxna år har jag haft många runt mig men ensam har jag aldrig varit. Jag har haft förmånen att få en fin uppväxt med en älskad lillebror och två fina föräldrar, fått tre fantastiska döttrar, haft bra och utvecklande yrkesår inom olika genrer, varav de sista och roligaste 20 åren som grafisk formgivare. Jag har förverkligat drömmar genom att öppna butiken Farbror Claes, sysslat med keramik och framförallt kunnat börjat skriva... på allvar. Jag har rest en del, främst till härliga Kreta, men också till många storstäder främst genom jobbet. Nog är jag lyckligt lottad när jag vänder blicken bakåt. Men livet har inte bara varit en dans på rosor. Många svåra stunder har funnits. Kanske genom dem har jag blivit starkare? Det sägs ju att man inte vet vad harmoni är förrän man upplevt avgrunder. Yin och yang. Svart och vitt.

Att få uppleva sin vardag med glädje är inte alla förunnat. Att få känna sig skapligt frisk varje morgon. Att se att de närmaste mår bra och känna tacksamhet. Att kunna somna i ro på kvällen. Att förundras varje dag att just jag får ha det bra. Att kunna njuta av min självvalda ensamhet och ha förmåga att uppskatta de minsta glädjorna. Det är mitt liv. Som jag valt att leva. För i slutänden är det bara jag som kan leva just mitt liv.

Nu tänker jag fortsätta med det ett bra tag till. Kommer att göra det jag tycker är viktigt. Att unna mig att leva.

Det här blev ett helt annat inlägg än jag menade. Tänkte bara visa min gamla nalle som följt mig genom livet. En bild som jag återupptäckte genom min bloggvän Agneta, MårsArt. Tack för din givmildhet Agneta!

Hoppas ni också har det bra och trivs med livet.
Kramar från Eva-Mari

Vad månde bliva?

Bokmässan i lördags blev jätterolig och jag sålde tillräckligt många böcker för att känna mig nöjd. Det strålande vårvädret gjorde kanske antalet besökare mindre än förväntat. Men, jag är som sagt nöjd. Har tyvärr inga bilder som är värda att visa. På mitt bokbord hade jag i alla fall de här kvistarna som kommer från ett av Läroverksparkens beskurna träd.

Som små hårda knyten sitter knopparna gruppvis tillsammans och bara väntar på att spricka ut. Är det nån som vet vad kvistarna kommer från för träd? Har jag sån tur att knopparna innehåller blommor? Nåja, det visar sig... kanske redan under dagen?

Ha en ny fin vårvecka!

Laddar inför bokmässan!

På lördag den 11 mars ska jag vara med på Dalarnas bokmässa. Jätteroligt ska det bli!

Där säljer jag min feelgood-roman Livet efter Mats. Mässan äger rum på Dalarnas museum här i Falun och är öppen mellan 10.00 och 16.30. Här kan du läsa mer om vad som händer under dagen. För jag är inte ensam!

Om du vill köpa min bok så går det bra genom bloggen också. Klicka här så får du mer info.

Skulle vara så roligt om du kom förbi och hejade. Välkommen!

Detaljer

Häromdagen klädde jag om sitsarna till matrumsstolarna med naturfärgat linnetyg från Åhléns. Tycker om deras stadiga kvalité. Det var dags, för det gamla tyget som hängt med många år var urblekt och hade gjort sitt. Men... när det var klart tyckte jag det såg lite fattigt ut. Tyg hade jag kvar så jag sydde långa knytband som jag knöt fast runt ryggstödet.

Fusk... men enkelt, roligare och mycket finare! Nog är det de små detaljerna som gör det?

Så måste jag återigen visa min vackra Chirita Kazu. Den är otrolig och blommar länge, minst två gånger per år. Köpte den som pyttigt skott på en loppis för flera år sen.

Det här är klasen på en stängel! Just nu har den tre men jag ser att fler är på väg. Den är kusin med saintpaulian och kan förökas med bladsticklingar... vilket jag borde försöka. Vill gärna ha fler Chiritor!

Nu har sportlovet och Vasaloppet varit, nu är det fritt fram för våren. Jag längtar efter min cykel! Måtte snart snön försvinna. Nu har den ju gjort sitt för i år...

Må så gott!

Tillbaka hem igen

De gamla 40-talsfåtöljerna har bott hos dotter Anna i 15 år. Mesta tiden i hennes förråd. Jag ropade in dem på auktion och klädde om dem för länge sen. Nu har de kommit tillbaka till mig.

Jag gillar dem och tycker de passar framför bokhyllorna. De behöver omvårdnad, både under och över. Men inte just nu. Jag tycker om dem precis som de är. Sköna är de att sitta i också. Den stora klumpiga fåtöljen med fotpall sålde jag på Blocket utan saknad. Och den gladde familjen som köpte den. Hurra för Blocket!

God helg önskar jag er!