Klättrare av stora mått... Summer snow!

I början av juni planterade jag en Summer snow nedanför min balkong, en klematissort Clematis vitalba 'Paul Farges' som är både tålig och blomvillig. Nu har den växt och börjat blomma, något som jag inte trodde den skulle göra första sommaren!

Jag är så nöjd! Den kommer att breda ut sig över kortsidan på balkongen och nästa år behöver jag komplettera med mer klätterspaljé. Syns inte på bilden att jag har planterat ett gräs framför men måste nog tänka om och sätta nånting större där, klematis vill gärna gömma sig bakom nåt som skuggar.

Vem vet, kanske den kommer att nå ända upp till grannen?

Snart tänker jag ha en utlottning här på bloggen... har nämligen nåt märkvärdigt att fira...

Må så gott i det strålande höstvädret alla vänner!

På soffbordet... just nu

Jag fortsätter på mitt tema just nu med fler stilleben från mitt vardagsrum. På soffbordet ser det ut såhär just nu. I plåtkannan satte jag några kvistar från Mårbackan ute på balkongen, den bamsestora som minsann inte blivit mindre sen jag visade den sist. Så ett ljusglas från Indiska och gamla porlinsklotet jag en gång köpte på Trädgårdsmässan i Stockholm. Allt står på Matteusfatet, en present från döttrarna en gång. Inga nya saker alltså, bara gammalt och kärt som känns nytt när det sätts samman på ett annat sätt.

Klotets vackra bladslinga kan jag se på hur länge som helst. Men ikväll lyfter jag blicken till tv:n och följer den spännande valvakan... och jag vet vilket parti jag önskar ett mycket dåligt resultat! Hoppas min önskan slår in och att svenska folket tycker som jag.

Jag önskar er en fin kväll och en bra början på nya veckan!

Just nu...

Inte bara i sovrummet utan också på låga bokhyllan i vardagsrummet har jag en ikon. Den samsas bra med den nu något föråldrade björkriskransen och med Virginia Wolf, ja så heter hunden jag köpte förra året från Oscar & Clothilde. Läs här vilket fynd jag gjorde då. Jag gillar förändring i inredningen och för att inte tröttna så flyttar jag runt allt efter humör.

Nej, det behövs inte särskilt mycket för att jag ska bli extra glad. Det räcker med vetskapen att jag har putsat två fönster! Det absolut värsta hushållsarbete jag vet. Nu är det bara fem fönster kvar...

Hösten börjar smyga sig på och just nu ligger dimman tät. Men vilka fina dagar vi haft! Idag ska jag mysa med treåriga barnbarnet Max och vi ska göra nåt han inte är van vid... vi ska åka buss! Ibland kan det lilla bli riktigt stort!

Utsikt från min läsfåtölj

När jag lyfter blicken från boken jag läser ser jag farmors kaktus där i hörnet. Eller kaktusar, jag har alltid ett skott från den gamla på gång för den härstammar från farmor Selmas. En farmor som jag aldrig hann träffa för hon dog innan jag föddes. Men hennes kaktusar lever vidare hos mig. Och när den någon enstaka gång blommar så får jag en liten hälsning från henne... ja, det känns så!

Hos mor däremot så blommade den överdådigt varje år. Men så kan det vara. Jag tycker om mina ändå. Mycket!

Ha det gott i sensommarens vackra väder!

Monas trädgård

Häromdagen besökte jag en fantastisk och prunkande radhusträdgård i Gävle. Min väninna Mona har verkligen gröna fingrar och fastän det är september och sommaren varit så het så syntes det inte på växterna. Solen sken och bilderna blir ju inte bra i det skarpa ljuset men håll tillgodo, här kommer en liten del av allt det fina...

Vid entrén formligen vällde det längs staketet av plister, snöflinga, lobelia och rosenskära, både rosa...

... och vita.

En surfinia, fortfarande så fin. 

Och så de fantastiska dahliorna som hon vårdat ömt. De härstammar från hennes far och är riktigt gamla.

Såklart dignade det av vindruvsklasar i grekiska hörnans pergolatak...

... och björnbärsrevor klängde på den grekiskblåa väggen.

Under markisen på altanen fanns tre jättestora ballongblommor i krukor, fulla av vackra frökapslar.

Här en utslagen ballongblomma, och om jag skulle likna min fina väninna vid en blomma, då blev den på pricken lik! Önskar jag tagit mer bilder... på den grusade delen av trädgården där det växte både höga och låga sorter av ståtliga gräs... och på de överblommade men vackra lavendelhäckarna... och på vildvinet...

Tack Mona för en härlig dag i din trädgård!

Tack också för alla tröstande kommentarer om Isa. Alla som förlorat en fyrbent vän vet hur sorgligt det är.

Ha en skön fredag och en avkopplande helg!

Inget är för evigt

Vår fina Isa har fått somna in. Hon åldrades mycket under sista året och hade så ont i sina leder. Det är svårt när våra kära vovvar går bort från oss. Saknaden är stor, kanske allra mest för hennes älskade husse. Nu springer de tillsammans i hundhimlen, lilla Nisse och "storasyster" Isa. Och nu finns bara Siri kvar.

Nej, inget är för evigt... Tack för alla goda minnen Isa.

Rönnbärskvistar... och en så himla bra skriven krönika

Efter en tidig söndagspromenad i strålande sol norpade jag med mig ett par rönnbärskvistar hem som nu pryder lilla köksön.  Det är så härligt att kunna andas den lite svalare klara morgonluften medan man går där och funderar. Visst tänker man extra bra när man går ensam? Jag gör det!

Igår läste jag en så bra krönika i Aftonbladet. Jag brukar minsann inte dela med mig av mina politiska åsikter, inte till någon, men journalisten och krönikören Carina Bergfeldt har skrivit en så himla bra artikel om varför man inte ska lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Klicka här så kommer du dit. Jag hoppas många vankelmodiga läser den!

Under kommande vecka ska jag på roligheter i Gävle, det ser jag fram emot! Hoppas ni också får en fin vecka. Och så vill jag tacka för alla fina kommentarer jag får... varenda en gör mig så glad!

Nu blommar den!

På en av loppisarna i somras köpte jag ett litet skott av en växt som jag aldrig tidigare stött på. Nu blommar den för andra gången, min Chirita ´Kazu´. Nu blev den inte rosa som det påstods men den blå är nog så söt!

Chiritan är troligen släkt med Saintpaulan, man ser det på bladen som är lika ludna men spetsigare. Visst är den fin?

Här i min läshörna står den inte annat än för att bli fotograferad. Köksfönstret mot norr är dess rätta plats. Här kan du läsa mer om den.

Solen skiner, det är varmt mitt på dagen och sensommaren har puttat tillbaka hösten! Nu passar vi på att njuta, eller hur? Ha det så gott!

Begivenheter

 

Kräftskivan hos dotter A var precis så rolig som jag visste den skulle bli... och lika god! Jag älskar verkligen kräftor, mest av alla skaldjur tror jag. Sen tar jag tid på mig också, jag är en pillätare! Klorna hann jag inte med, dem fick jag ta hem och äta dagen efter. Men det är ju inte bara kräftor som bjuds, olika pajer, såser, andra skaldjur, gott bröd, grillat... vi har alltid knytis. Jag hade gjort en lök- och västerbottenostpaj, men också dessa...

...snurror, fyllda med fetaost, soltorkade tomater och bladspenat, de blev jättegoda! Såg det enkla receptet på någon Ica-reklam. Om någon vill prova så gjorde jag såhär:

På en platta smördeg strösslas smulad fetaost, hackade väl avrunna soltorkade tomater och färsk bladspenat. Rulla ihop, skär bitar och pensla med ägg. Grädda i 225 grader ca 15-20 minuter, eller tills de fått fin färg. Enkelt och vansinnigt goda!

Så måste jag bara visa dotterns gamla dörr med krans av vitpytta som står lutad mot en vägg. Vad är det med gamla nötta dörrar som gör mig så knäsvag? Visst är den vacker?

I morgon ny vecka med ett helt oskrivet blad. Och nya möjligheter! Ta väl hand om den...

Från en liten kärna

 

Tänk att en liten grapefruktkärna kan bli ett helt träd! För några år sen så petade ner kärnor i fem rostiga plåtburkar fyllda med grus och jord. De grodde snabbt och blev en uppskattad gebortpresent. En sparade jag, och nu, efter många beskärningar så har trädet blivit större än nånsin under sommaren på balkongen. Det har blåst ner två gånger där det stod på en trälåda och en gren gick av, så nu har trädet fått komma in igen. Men var ska det få plats? Här är det för mörkt. Måste nog beskära det till fönsterstorlek igen...

 

Mitt träd har stora vassa taggar och jag trodde grapen var ensam om det bland citrusarterna men efter att ha kollat runt på nätet så är jag tveksam. Någon som vet?

Just nu skiner solen från en närapå molnfri himmel. Måste nog ta en promenad innan jag ska göra en lökpaj med västerbottenost till kvällens efterlängtade kräftskiva. Åh, vad jag längtar... älskar kräftor!

Ha en fin fredag och en skön helg!

Svag för ikoner

På sovrumsbyrån står en av mina ikoner, ett loppisfynd för en tjuga, lutad mot väggen. Jag är svag för ikoner. Just den här är jag extra svag för.

Jag är inte religiös i ordets rätta betydelse, även om jag har min egen tro och tycker om att tända ljus i kyrkan och lyssna på kyrkomusik. Och vackra ikoner ger mig styrka. Som den här.

Hoppas ni har det bra!

Regn ute, mörkt inne, eftersom jag inte gillar blixt blir det oskarpa bilder. Måste snart försöka spara ihop till en riktig kamera, men det är så mycket annat som kommer emellan!

En gammal sliten vän

Emellanåt får min gamla slitna fårskinnsnalle komma ut från garderoben och lufta sig. Kanske var jag ett år när jag fick den av mormor och morfar? Ja, gammal är den hursomhelst... enögd dessutom. Men det gör detsamma, han är mig så kär.

För ett tag sen så möblerade jag om i sovrummet, nu har jag snurrat allt tillbaka till ursprunget igen. Hej och hå, det var ju bäst som det var, det märkte jag snart. Lite omändrat blev det ändå.

Fast de dimrosa kuddarna som jag tänk piffa upp med har inte blivit sydda än... om det nånsin blir? Jag är ju en så hopplöst ofärgad människa! De söta fjärilstavlorna är inramade kort från Lisas Hus, sängramen köpt på Blocket, här kan du läsa om det. Den gamla byrån som jag återigen satt som sängbord kommer från morfars föräldrahem och är en gammal mjölbyrå. Några nya möbler finns inte hos mig... när jag tänker efter så är nästan allt gammalt och slitet och återbrukat. Precis så som jag vill ha det!

Hoppas vi alla får en fin ny vecka!

En regnbågehälsning

En eftermiddag efter regnet fanns den här vackra regnbågen utanför köksfönstret. Om man ser noga kan man se att de är tre. Och varje gång jag ser en regnbåge så känner jag att jag får en hälsning från min älskade mor som inte längre finns bland oss. Önsketänkande... inte för mig!

Trevlig helg alla vänner!

Krans av blåbärsblad och timjankvistar

Andra plockar blåbär... jag plockar bladen och gör en krans. Nåja, nu fanns det inga bär där jag var så jag kunde knipsa av riset med gott samvete. Jag satte i några timjankvistar, det doftar gott i köket nu...

... där den hänger på skåpet i väntan på att torka. För då blir den gyllengul, det har jag sett när jag besökte Anki i Leksand, hon hade en stor blåbärskrans på sin ytterdörr och den var så vacker! Nu kanske det dröjer... ända till nästa år, vad vet jag? Den får väl flytta på sig när det blir dags för lingonriskransen!

Hoppas helgen varit fin hos er, det har den hos mig! Det är många som idag börjar jobba igen efter semestern. Men hos mig är det skön vardag och jag bestämmer mig för att sätta på kaffet, lägga upp fötterna på fotpallen och fortsätta läsa den bra boken jag börjat med. Och tänk, jag kan sitta såhär hela dan... om jag vill!

Önskar er en bra början på veckan.