Räddad av myntasocker

Bigarråer och honungsmelon... perfekt i sommarvärmen. Men den perfekt mogna honungsmelonen är svår att pricka in. Så var det denna gång. Vilken besvikelse...

Då provade jag med myntasockret jag tidigare gjort och det blev en smaksensation. Melonen var räddad! Jag har tidigare bara hunnit använda sockret till jordgubbar som saknade sötma. Ibland får man rubba på principerna för lite socker kan ibland vara rena trolleriet!

Här hittade jag receptet på myntasockret.

Äntligen har det regnat och sällan har vi väl längtat så mycket efter det. Det var ljuvligt! Hoppas verkligen att det regnat hos er också. Men det behövs mycket mer...

Balkongen den 26 juli

Dags för dokumentation av julis balkong. En balkong med växter som drar efter andan, precis som jag. Igår var det 33,8 i skuggan och behöver jag säga att jag vattnar flera gånger om dagen?

Här kommer många bilder... som sagt en dokumentation.

De enda som trivs duperbra i sol och hetta är pelargonerna. Jag lutar starkt åt en pelargonbalkong nästa år.

Även Musmelonen, gulligt namn på Djungelgurkan, trivs trots en alldeles för liten kruka, och slingrar sig...

... på kattnätet med sina säkert hundra frukter... på utsidan, förstås! Men jag tror jag kan pilla in de flesta. Jag smakade på en och jag tyckte den smakade sådär. Kanske pickla dem? Hur gör ni?

Gamla Olivträdet trivs också i värmen, liksom Silvernjurvindan som har skugga hela dagen. Den har fått ersätta den lusdrabbade Murgrönsviolen som ju åkte i soporna tidigare.

 

Tyvärr hann den smitta min fina stora chiliplanta, vars frön jag fått av vännen Margareta med fina bloggen Fållorna, som trots gedigen bekämpning inte ville bli av med ohyran och därför fick göra samma resa som violen. De andra växterna har förskonats, tack och lov. 

De som verkligen är utsatta för värmen är Rosenbönorna. De bor i den alltför lilla sockerlådan och behöver ha vatten hela tiden för att inte sloka.

Det finns bönor men de flesta hänger oåtkomliga på utsidan. Jag får tänka om rejält till nästa år. Det där med att odla ätbart på min balkong har inte varit lyckat. Men jag har provat. Tomater har jag fem! stycken på en planta. Fortfarande illgröna. Men Barbros buskigare Vinbärstomat verkar vara villigare, den har många klasar som precis börjat rodna. 

Och klematisen Summer snow är väldigt vacker... utifrån, alltså nerifrån gatan.

Syns inte alls på bilden hur fint den blommar och hur de tunga bönorna vajar i vinden.

Million bells, blomvillig som alltid. Däremot har de vita Lobeliorna torkat ut nästan helt. Precis som jag. Nu väntar jag, som nästa alla andra, på helgens spådda regnskurar. Måtte det regna rejält över hela Landet Lagom!

Ta hand om er i hettan.

Besök på Zorngården och Hildasholm

Vi hade bestämt att i år skulle vi besöka Zorngården i Mora. Jag har varit hit förut men det var länge sen. Förmodar att det var fotoförbud på museet liksom under den guidade vandringen i Emma och Anders hem... men jag smygfotade några tavlor på museet... fy skäms, Eva-Mari!

Som Spetssöm, målad 1894 efter att Anders Zorn besökt Venedig. Så många underbara tavlor och museet är så väl värt ett besök men ha gott om tid och gör inte som vi. Vi bokade en alltför snar guidad tur på Zorngården så vi hann inte i lugn och ro se alla hans fantastiska målningar.

Och den här, som jag inte minns namnet på.

Den guidade turen i Emma och Anders konstnärshem var verkligen intressant och båda framstod i en helt annan dager än jag trott! Vi fick en superduktig guide som berättade med inlevelse. Det måste ses, gör ett besök där, helt bevarat efter Emmas död 1942. Efter en god lunch på Café Zorn, beläget i gamla stallet, for vi vidare mot Munthes Hildasholm i Leksand

Mycket vackert ligger huset och naturparken vid Siljans strand, strax norr om Leksands kyrka. Här bodde Axel Munthes fru Hilda och deras två barn medan Munthe själv till största delen levde på Capri. Och var bland annat livmedikus åt drottning Viktoria.

Vi vandrade i alla tio trädgårdsrummen och njöt av allt vackert. Visningen av hemmet sparade vi till en annan gång.

Tog inte så mycket bilder i det skarpa solljuset. Men en upplevelse var det och efter att ha fikat i Hildas café så åkte vi nöjda hem, fyllda med inspiration. Så glöm inte att besöka Hildasholm när ni är i Leksand. Men som alltid, ta god tid på er. Dessa två ställen skyndar man inte igenom.

Läs mer om Zorngården här och Hildasholm, här.

För övrigt så sätter jag korsdrag och fläkten på högsta och genomlider dessa dagar som vi sent ska glömma. Jag har sagt det tidigare, jag längtar till hösten.

Må så gott ni kan!

Finaste presenten!

Igår fick jag en fin present från mitt bakande barnbarn Mille, han som ska bli bagare eller konditor. Det har han bestämd sagt så länge jag minns. Titta så fint han förpackat kakan, i cellofan och med randigt snöre. Tack, snälla Mille!

Och visst har han talang? En spröd kaka med tydliga drag av en förvånad mormor. Hur ska jag kunna äta upp den?

Igår på eftermiddagen kom den, en efterlängtad regnskur, inte tillräckligt lång förstås men den sänkte temperaturen till 21 grader och det var ljuvligt att kunna dra djupa syremättade andetag igen. Just då var den glömd, den otäcka röklukten som drog in under tidig förmiddag från bränderna norrut. Ännu mer skrämmande när det kommer påtagligt nära. Måtte det komma rejäla regn över hela landet snart så allt blir som vanligt, bränderna släcks och alla kan andas normalt igen.

Önskar alla vänner en fin helg.

Ja, kära nån...

... ur led är tiden, eller åtminstone vädret! Både Iris och jag tillbringar dagarna på ungefär samma sätt. Vi har stängda fönster och balkongdörr, nerdragna persienner och bordsfläkten på högsta. Ändå är det 30 grader inomhus nu klockan 18.30, men ännu varmare utanför! Så blir det när man bor högt upp och med fönster i tre väderstreck.

Nåja, snart hoppas jag vi får normal sommartemperatur... på onsdag börjar fruntimmersveckan och då ska det ju regna... eller hur? Jag håller tummarna att bondepraktikan stämmer i år.

Ja, kära då vad jag vill ha den svenska sommaren tillbaka!

Utflykt till Tjärgattu, Leksand

Svägerskan och jag fick en oförglömlig dag tillsammans. Det började med en tur i bärgningsbil, men inte så dramatiskt som det låter! Hennes bil blev plötsligt okörbar och vi blev skjutsade av trevlig bärgningsbilsman till närmaste bensinstation där vi fick en hyrbil och kunde fortsätta mot målet i Leksand. Tack och lov för assistansförsäkringar!

Vårt mål var Galleri Ladan på Tjärgattu i Leksand där utställningen Mönster pågick. Fem konstnärer ställer ut sina alster under några sommarveckor. Vi har varit här de senaste åren och blir lika fascinerade varje gång av de olika uttryckssätten och tolkningarna på de olika årens teman, i år Mönster. Visar ett urval av allt fint. Som fribroderiet här ovan, Sorg, gjort av Ann-Ki Jones. Ett broderi av tre...

... Fruktan...

... och Glädje... Alla tolkade utifrån kyrkornas skeppsbyggnad.

Kärleksbrev, brev som en ung kvinna skrivit till sin fästman under kriget...

 ... gjord som en installation av längtan, väntan och kärlek.

Keramik fanns i många olika former, de här pjäserna skulle vandra vidare till Hildasholms trädgård.

Utomhus är också mycket att vila ögonen på eftersom Galleri Ladan ligger mitt i en genuin Leksandsmiljö... bara adressen Tjärgattu, säger väl allt!

Tyvärr är sista dagen för utställningen idag, 14 juli. Men vi längtar redan till nästa år. Men kanske utan bärgningsbil... även om det var en upplevelse det också!

Ha det gott i värmen!

Tidigt varje morgon...

... tar jag en tur runt sjön.

Min cykeltur nuförtiden inskränker sig inte längre än så. Inte långt alls men eftersom mitt högra knä dummar sig och jag inte längre kan promenera som jag vill, får cykeln vara motions- och transportmedel. Tur att det någorlunda funkar att cykla! En knäoperation väntar och jag hoppas den blir av i tidig höst.

Och tänk, hittills har det bara regnat två gånger så jag fått ställa in! Det varma och soliga vädret fortsätter och alla säger att vi inte ska klaga... men nu vete sjutton. Jag säger det... vill ha en hel veckas regn, minst! Fast bara på nätterna förstås. Ja, hallå, måste ju tänka på semesterfirarna! Och medan jag är igång och gnäller så gjorde det inget om temperaturen sjönk till 22 grader. Tänk att man aldrig är nöjd!

Idag ska jag och svägerskan ut på vår traditionella sommarutflykt. Så roligt det ska bli!

Glad onsdag!

Tacksamhet och glädje

Kalasdag i dag för äldsta dottern Åsa som fyller 55. Hur är det möjligt... när man själv är 47??
Inuti, alltså. Ändå kan jag inte förstå, hon var ju nyss fem... eller vänta nu... 25!

Åren går och jag är så glad åt mina tre flickor. Flickorna som nu själva är mammor och som förundras som jag hur fort åren går.

Jag är så stolt och lycklig över min stora fina familj med svärsöner och barnbarn som vill ha mig med på allt roligt som händer. Som vill mig väl och bryr sig om. Jag tackar försynen, livet, en högre makt, ödet, vad man än vill kalla det... för att jag har fått förmånen att få just mina barn. Åsa, Anna och Lisa. De finaste.

Det blev ett känslosamt inlägg idag. Men jag kände att jag ville dela med mig av min tacksamhet och glädje. Alltför sällan sätter man känslorna på pränt. Glädje och tacksamhet. Önskar er alla detsamma.

Bilderna är från Åsas fina gård där en glasveranda håller på att se dagens ljus... återkommer med bilder senare.

Om att vara uppslukad

Jag har fått uppdrag att designa om trädgården till en sjuttiotalsvilla. Jättekul, och som vanligt när jag gör något roligt så blir jag totalt uppslukad. Glömmer både tid och rum... och att äta.

Att få använda datorn som verktyg passar mig. Likaså att planera det bästa för en ung barnfamilj som varken har tid eller ork att engagera sig alltför mycket i en trädgård. Det går att få det behagligt och trivsamt med enkla medel... bort med allt gammalt uttjänt och taggigt!

 Inspirationsbild  från nätet

                                                                                                                                                                                             

Det viktigaste är att vara lyhörd för familjens önskemål och behov och utifrån det planera en fungerande trädgård, tilltalande för både barn och vuxna.

Annars har den här veckan bestått av väninneträffar tre dagar på raken, lika roligt det... nästan.

Ha det gott ni också.

Förlåt den dåliga bildkvalitén!