Ankomst

Nu börjar den fina adventstiden som leder oss mot jul. Adventsstjärnorna sitter uppe sedan några dagar och stakarna i fönstren tänder jag i kväll. Det är den här tiden som är den vackraste, som är värd mörkret och kylan. Och här hos mig har vi snö och allt är vitt och vackert. Jag önskar det vore lika lugnt, fint och vackert på hela vår jord. Jag tänker på Min julönskan, dikten jag skrev förra året. Samma önskan har jag fortfarande.

Min julönskan
Jag önskar att alla får lagom av allt
lagom av snö och fem grader kallt
Att alla får njuta av kvällar och dagar 
med lagom av julgröt i sina magar
Att alla har glädje och ro i sitt hus 
lagom av glögg och massor av ljus
Få själsligt lugn i decembertid 
känna lycka och uppleva julefrid
Och tänk om min önskan om fred kunde segra 
då skulle jag aldrig önska nåt mera...

Advent betyder ankomst. En fin första advent önskar jag er alla.

Chokladkokostoppar, enkla och goda

Har precis gjort dessa kokostoppar och de är supergoda... om man som jag tycker om kokos. Dessutom är de glutenfria. Här är receptet.

Chokladkokostoppar ca 25-30
50 g smör
1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kakao
2 ägg
200 g kokosflingor
raspet från en halv apelsin

Mörk choklad att doppa de färdiga kakorna i

Smält smör, vispa i sockret, vanilj, kakao. Rör i de två äggen, apelsinraspet och sist kokosflingorna. Låt svalna i kylen. Klicka ut toppar. Grädda i 175 grader ca 12-15 minuter. När de kallnat, ge dem en botten av smält blockchoklad.

Nu har jag ätit tre... och alla var lika goda, hihi!

Ha det gott!

Att släppa taget

Igår släppte jag taget och skickade manuset på min femte roman till tryck. Lika läskigt varje gång! Boken är en relationsberättelse och den har fått titeln... Harriet och Olle. Det fanns nämligen ingen annan titel som passade. Nu känns det bra att jag bestämde mig för det självklara namnet. Det är ju Harriet och Olle romanen handlar om. Boken hinner tryckas före Lucia, hurra! Kommer med mer info när det närmar sig.

Jag firade mitt släppta tag med ett bad, några tända ljus och ett glas champagne. Nej, det sista var ljug, ett flaska vitt vin var det som fanns i kylen. Men jag lovar att för mig var det champagne av ädlaste sort!

Nu ska jag ta itu med lite adventsstök, behöver baka till mitt traditionella adventsfika på söndag för mina närmaste. Nu kan jag börja tänka på annat än Harriet och Olle. Konstigt hur man lever nära sina karaktärer, eller... kanske inte konstigt alls när man umgåtts med dem i ganska precis sex månader? Som sagt... nu har jag släppt taget! I alla fall fysiskt...

Önskar er alla en fin sista novembervecka.

Hjälp!!

 Jösses vad den degen jäste! Hjälp! Kanske för att jag närapå glömde den?

Därför att jag korrekturläste? Jo, så var det. Då blir jag helt uppslukad. Som ni ser så läser jag med linjal. Lättare att fokusera på en rad i taget. Slutkorr... hjälp! Snart är sista dag för inlämning till tryck! Nu har jag också bestämt vad bokens titel blir. Men det återkommer jag till.

Det blev två saffranskransar till slut. Så nu fortsätter jag med mitt linjalarbete. Gillar det!

Ha en god helg!

Hemma hos mig

Hemma hos mig finns sällan något nytt att titta på. Samma gamla vanliga... av allt. Nu när jag har tid över, en konstig känsla efter att ha skrivit sedan i maj, vet jag inte riktigt vad jag ska göra av den. Tiden alltså. Då sätter jag på mig kanske-ändra-på-något-glasögonen... och plötsligt ser jag att nyponkvistarna, som nu torkat och inte hann bli så röda som jag trott, inte alls ska sitta kvar på vitrinskåpets dörrar i köket...

... nej, de ska istället hänga på gardinerna i burspråket! Jag tycker de passade ännu bättre här. Gardinerna är tunna i krinklad bomull och jag köpte fyra färdigsydda längder på Röda Korsets second hand för 50 kronor i våras, jo det är sant!

Inga stora förändringar behövs för att jag ska bli glad. Eller gladare... oftast är jag ju glad. Och nu hänger två små kransar av snören på vitrindörrarna i stället. Och de är inte heller nya, de har hängt där förut. Ett ombyte förnöjer... i alla fall mig.

Nu gör vi den kommande novemberveckan så bra vi kan. Eller hur?

Den här tiden

Inte bara björnar och igelkottar, jag tror katter också går i ide under vintern?

Fredag. Jag har skickat ut mitt manus till testläsarna och har ont i magen. Tänk om de inte gillar det? Den här tiden är den värsta, så jobbigt att inte veta, att tvivla, jag närapå ångrar att jag skrev det.

Jag tror jag går i ide jag också! Ni andra kan ha en fin helg.

Måndagskväll i köket

Det varmt och gott i köket, jag tänder ljus och njuter. Måndagskväll. Det har snöat en decimeter. Vitt och fint. Säkert hinner snön försvinna, den första brukar aldrig ligga kvar.

Tänkte bara kika in lite snabbt och tacka för alla peppande kommentarer om att manuset till min femte roman är klart. Tack alla rara! Redigerar för fullt.

Önskar alla en fin kväll!

Resan är över

Vet ni? Mitt femte bokmanus är färdigskrivet och jag är helt uttömd. I mer än fem månader har jag levt med Harriet och Olle. Helt plötsligt är jag klar. Resan är över.

Men egentligen är det nu det största arbetet börjar. Genomläsning och redigering. Sen ska den ut på testläsning, redigeras igen, korrekturläsas, redigeras, så formgivning av både inlaga och omslag, och sen... klar för tryck! Många steg, men så vansinnigt roligt. Är så glad att jag kan slutföra allt själv. Och om allt går som jag hoppas så kommer boken att vara klar under december.

Sen det där med namnet på boken. Har fått viss kritik på mitt tidigare beslut och tänker ett varv till. Man kan ändra sig! Testläsarna ska få säga sitt. Så nervöst spännande det ska bli att få veta vad de tycker!

Fredag igen, novemberveckorna rullar på. Ha en fin helg!

Novembermys med amaryllislökar och kottar

Äntligen kom jag mig för att plantera amaryllislökar. Tänkte köpa röda, det blev vita. Än är inte ens knopparna gröna, det blir de snart nu när de kommit fram i ljuset. Läste på förpackningen att man inte ska börja vattna förrän knopparna är fyra cm. Hm... jag vattnar mycket sparsamt, nästan aldrig!

Ser ni? Nu har kottarna fått komma fram. Mitt enklaste, naturligaste och billigaste inredningstips.

Mys i november och må gott!

Nu stryker vi november medhårs

Istället för att förbanna november, som ju är den allra, allra, allra tristaste månaden, så välkomnar vi den tycker jag. Då känns den plötsligt trevligare. Jag tänker tända mer ljus, mysa mer, laga mustigare soppor och provsmaka glöggen! Jag pyntar med nypon på vitrinskåpet, norpade från den gigantiska Flammentanz-rosen utanför ingången, planterar amaryllislökar, läser härliga böcker... och skriver.

Nu stryker vi november medhårs, och snart, snart, snart, utan att vi vet hur det gick till, är det första advent!

Glad november på er!