Söndagens lutfiskmiddag avlöpte väl och lutfisken var precis så god som jag hoppats. Enligt köttbullsätarna var också de goda. Köttbullarna alltså. Den här gången hann jag fota ett av borden före anstormningen. Mors gamla tomtar har fått titta fram ur vrårna.
Eftersom jag inte har stolar så det räcker så får gästerna ha egna stolar med sig på mina kalas... nåja, det fattas bara tre, alltså kan jag skrapa ihop 14 själv! Men då får även balkongkorgstolarna hoppa in. Trångt är det alltid, ljudnivån är hög, men lika trivsamt är det.
Så kan jag berätta att nu är
Livet efter Mats inlämnad för tryck. Jag måste till slut sätta stopp och både jag och Anja var hjärtligt trötta på varandra kan jag säga. Har redan sett provtrycket och jag tror det blir en fin bok, både utseende- och innehållsmässigt! Vecka fyra är födseln planerad... alltså när boken levereras till mig. Spännande är bara förnamnet!
Nu får jag mer tid att fixa de sista julklapparna, gå på en utställning jag vill se och baka bröd, lägga in sill och göra julgodis, min uppgift att ta med till vår knytisjulafton.
Hoppas ni också har det bra!